Här gäller GPS. Väg 160 norrut från Varekil på Orust,  tag av vänster mot Hårleby. Väl framme i Hårleby bör man ha studerat kartan i förväg.  Det är c:a 8 km längs en väg mot nordost till gården Hällsberg. Härifrån är det ytterligare c:a 100 meter mot väster till avrättningsplatsen.

RAÄ Fornsök   -   Stala 99:1


Fredagen 27 oktober 2017, ytterligare ett historiskt nedslag i samband med en tjänsteförrättning.  En tidig avresa mot Uddevalla för möte kl 08.00 på Uddevalla kommunhus angående ett nytt låssystem i kommunen. 


Jobbigt med denna tidiga start fast jag tröstade mig med att jag skulle få god tid att göra mina historiska nedslag på hemvägen.


Efter avslutat arbetsmöte tog jag sikte på Orust, hade i förväg gjort noggranna planer för parkering av bilen samt för fotvandringen mot målet. 




Huvudmålet för denna utflykt var egentligen platsen för avrättningen av en 28-årig man, Hälsö-Johannes, som genomfördes i maj 1857. 


Då mina förstudier hade givit mig att just Hällsö-Johannes avrättningsplats hade varit en provisorisk sådan, fortsatte jag efter detta besök så emot den s.k. ”ordinarie avrättningsplatsen” som finns att se endast c:a 700 meter österut härifrån.  Platsen kallades, inte helt otippat, för Galgberget.




Att man då år 1857 tvangs att hitta en provisorisk avrättningsplats för just avrättning av Hälsö-Johannes hade sin orsak i att markägaren vid den ordinarie avrättningsplatsen hade vägrat att upplåta sin mark för denna tillställning.


Markägaren (Hårleby gård) hänvisade till att en torpar-kvinna (tror att torpet hette Vallarna som låg under gården Hällsberg) var havande och att risken då fanns att hon skulle föda ett fallandesjukt barn om avrättningen skulle ske vid ordinarie avrättningsplats.

Jag gissar att kvinnans torp låg på platsen för den lilla gård/torp som idag ligger alldeles intill avrättnings-platsen.


Jag passerade just den lilla gården precis innan jag satte mina fötter på Orust östra härads (ordinarie) avrättningsplats

Orust  östra  härads  ordinarie  avrättningsplats

Den tillfälliga avrättningsplatsen på gården Hällsbergs utmarker, är en ödslig bergsskreva ligger endast c:a 700 meter från ordinarie avrättningsplats. 


Orust östra härads ordinarie avrättningsplats har även den atmosfären av en mycket ödslig / övergiven plats även om avståndet till det närliggande lilla torpet endast är ett hundratal meter.

Undersökningsområdet på Orust södra del.

Galgberget. 


Här, högst upp på berget stod galgen.  Under den period då hängning var en vanlig metod att taga lifvet av dömda människor,  gissar jag att åskådarna av spektaklet samlades vid bergets fot. 


Vi känna inget kring hur länge man har brukat denna plats för att taga lifvet av människor här vid denna vid plats. Undertecknad gissar i all min ödmjukhet och smarthet att platsen sannolikt varit avrättningsplats långt tidigare än den tid då avrättningarna kom att dokumenterats i text.

Här anträder jag avrättningsplatsen från söder vilket torde vara samma väg de dödsdömda anlände (via ägorna vid torpet under Hällsberg).







Första avrättningen genom halshuggning på platsen skedde 1668. 


Då avrättades pigan Anna Persdotter, Tegneby prästgård, dömd för att i hemlighet fött ett barn och dödat detsamma.


Min egen gissning är att då avrättning genom halshuggning togs i bruk, skedde dessa vid bergets fot.  Då jag studerat handlingar kring flera halshuggningar har jag lärt att en viktig del i dessa skådespel tycks ha varit att samla så stor publik som möjligt och att allmänheten då skulle uppleva halshuggningens grymhet på nära håll och genom denna närhet  erfara en maximalt avskräckande upplevelse.

ORUST  ÖSTRA HÄRADS  ORDINARIE AVRÄTTNINGSPLATS

Tillfällig avrättnings-

plats  å Hällsberg 1887

Torpet Vallarna

Avrättningsplatsen mot öster och mot berget där galgen stod under första halvan av 1600 talet.

RISTNINGEN

Orust östra härads avrättningsplats,  anno 2017 mot söder,  gården (torpet) Vallarna syns till höger i bild.


Det gick sedan över hundra år innan det var dags för nästa avrättning på Orust.  Det var då tiden för fiskarsonen Johannes Johansson, ”Hälsö-Johannes” att för rånmord mista sitt liv genom halshuggning.   Det var då som ägaren av marken, änkan Johanna Persdotter på Hårleby, vägrade att upplåta sin mark till avrättningen.


Därför kom avrättningen av Hälsö-Johannes att ske vid en tillfällig avrättningsplats på mark under gården Hårleby och Hällsberg den 27 maj 1857.

Här avrättades  

1753 Per Jonson Kleve-

dal och A. Rasmusson

Berg.  M.y.

ORUST  ÖSTRA HÄRADS  ORDINARIE AVRÄTTNINGSPLATS

Tillfällig avrättnings-

plats  å Hällsberg 1887

Det finns en ristning i bergväggen som gjordes 1955 och som minner om dessa två avrättningar.  De som ristade var bröderna Albert och Johan Berntsson. Huruvida dessa bröder haft något släktskap till någon av de båda avrättade har jag ej kunnat fastställa.

Per hade år 1751 strypt gårdens piga Maret Bengtsdotter, sedan hon berättat att hon bar hans barn.  



Per erkände och dömdes att mista höger hand och att sedan halshuggas.


Straffet utmättes den 4 januari anno 1753. 

Stegling betydda att huvudet och handen fästes på en påle emedan övriga kroppsdelar delades och lades upp på ett kärrhjul, och där fick de vara tills dess att naturen tagit hand om dem.  Avrättningen och steglingen ägde rum 13 november 1753.

Anders, som hade kommit till gården Berg i Myckleby genom gifte med en gammal änka. Han gjorde medan hon ännu levde sin piga Karin Persdotter med barn. 


Barnet föddes i smyg i april 1751, dödades och grävdes ned. 


Men ryktet om vad som hade hänt spred sig.  Båda föräldrarna erkände och dömdes till döden. 


Då hände något mycket oväntat. Framme vid Galgberget den 16 april 1752 fick man beskedet att bödeln i Göteborg hade avlidit.


Anders önskade då att få domen ändrad. Han påtog sig då hela skulden varpå pigan frikändes och Anders tillmättes samma dom som han fått tidigare, att mista höger hand och att sedan halshuggas och därpå stegling.  Straffet utmättes anno 1753.

Nästa halshuggning genomfördes knappt ett sekel senare,  anno 1753. 

En man vid namn Per Jonsson från Klevedal och en dito vid namn Anders Rasmusson från Myckleby skulle då få lida sina straff. 

Denna den sista avrättning genom hängning genomfördes troligtvis år 1652 då en man vid namn Hans Danch hängdes så som straffet för många års stölder.    Om eventuella (troliga) tidigare avrättningar veta vi intet.

Sista avrättningen genom hängning