RAÄ Fornsök   -   Ornunga 3:1


21 juni 2020, då gör jag min första semester-utflykt detta år.



Målet var några medeltidskyrkor öster om Vårgårda.  Huvudmålet var en kyrka som jag läst om och som verkade spännande, Ornunga gamla kyrka. 


På Ornunga kyrkogård växer i vår tid gräset fritt och avverkas endast en gång under året vid en traditionell slåtter med lie.


Så som Ormunga gamla kyrkogård ser ut än idag, så såg kyrkogårdarna ut i Sverige från det att de första kyrkogårdarna anlades kring 1000 talet.


Först under 1800 talet blev idealet den mer park-liknande kyrkogården med gravarna i räta rader och i kvarter.  Sedan dess hålls gräset kort på våra kyrkogårdar.




Min förhoppning var,  då jag närmade mej kyrkan,  att den skulle var öppen för besök så som så många av våra kyrkor är om sommaren.


Då jag parkerat bilen invid kyrkan ser jag en kvinna som är på väg till sin egen parkerade bil.  Jag frågar  ”kan jag parkera här - ska titta på kyrkan ?”.


Nämnda kvinna säger att  ”det går så bra, men kyrkan är låst  -  fast jag visar dig gärna kyrkan om du vill - jag har nyckeln”

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Ornunga gamla kyrka återfinns fågelvägen c:a 5 km sydost  Vårgårda.   Använd GPS.

Här står Ornunga gamla kyrka - bilden tagen år 2020 mot nordväst.   Att kyrkan finns kvar för oss efterlevande att studera och njuta av beror av ett antal framsynta människor som levde här i början av 1900 talet.


Redan 1807 hade församlingarna i Ornunga, Asklanda och Kvinnestad beslutat att bygga en gemensam kyrka.  Beslutet hade stadfästs 1825 genom kungligt majestät, men på grund av rådande krigstider och av senare uppkomna tvister kom verkställandet att uppskjutas.

Långhusets norra vägg - utan fönster - så som de medeltida kyrkorna ursprungligen byggdes.  Många av dem har under åren byggts om och ofta tyvärr försetts mad fönster även å den norra väggen.

Jag fick alltså här chansen att stiga in i kyrkan som normalt är låst  - och samtidigt få en privat guidning av den samma !


Jag har en stor tur denna dag, kvinnan visar sej vara medlem - och tidigare ordförande - i Svältornas fornminnesförening.


Vi stiger tillsammans in i kyrkan, och då vi lämnar den efter en timma har jag fått en gratis guidning av Ornunga gamla kyrka av en mycket kunnig guide. 


Min lycka var mycket stor.

Ornunga  gamla  kyrka

KVINNESTADS KYRKA

ASKLANDA KYRKA

ORNUNGA GAMLA KYRKA

Steffe 2020

Mitt delvis egna försök att finna betydelsen av namnet Ornunga ger att det kommer av två sammansatta ord med var sin betydelse.  Ordet Orne betyder Galt (handjur av svin) och ordet Unge i har betydelsen Boplats.  


I området kring Ornungasjön finns stora ek och bokskogar och således har här funnits gott om bok-ollon.  Den goda tillgången av bok-ollon har gjort att här också alltid funnits gott om vildsvin.


Ornunga skulle alltså kunna ha fått sitt namn av platsens beskrivning,  Vildsvinens boplats.

1600 talet växte församlingen - läktare byggdes

720 talet byggdes kyrkan till - gränsen syns tydligt i taket Församlingen fattig - inte råd att måla kyrkan

1720 talet byggdes kyrkan till - .Konsekrationskors ?

Söndagen 23 oktober .... jordbävning

Föreningen har endast ägt kyrkobyggnaden - föreningar får inte äga aktiv kyrkogård     Kyrka o stat skulle skiljas åt (sekelskiftet) skulle alla kyrkofastigheter lagfartsskrivas    (föreningen saknade lagfart)  lagfart är mark   (byggnaden låg på fri grund    Föreningen kunde inte teckna lagfart     Utan lagfart kunde man inte söka pengar till underhålla av byggnaden   -- Ledde till att kyrkobyggnaden gick tillbaka till Svenska kyrkan  


Föreningen har nu ett avtal med pastoratet som ser till att söka pengar till underhåll  - samarbetet fungerar väl - föreningen sköter städning o enklare underhåll mot att de får använda kyrkan. 


...egna aktiviteter och lånar ut kyrkan till vigslar och dop

Föreningen köpte gården - deras familjegrav finns på kyrkogården - hon som ägde gården (80-90tal) bodde i USA - hade inga bröstarvingar - sålde fastigheten till föreningen för syskonen var inte intresserade - med tre förbehåll 1. kommer hon å hälsar på i Sverige så vill hon bo i huset 2.hennes syskonbarn skulle få välja ut några föremål som minne 3. när hon avled skulle hon vila i familjegraven (hon dog o kremerades i USA och transporterades till ornunga och begravdes 90.talet)  SÅLEDES blev kyrkogården en aktiv gravplats 



Rid inatt filmen GBG:s TV spelade in 80-talet - kyrkscenerna är från kyrkan !! 

Räddning av kyrkan kom att starta efter det att komministern i Asklanda kyrka, Gustaf Sandzén, och dennes bror Birger Sandzén gick en promenad förbi Ornunga gamla kyrka å midsommardagen 1905.  De båda bröderna talade då om kyrkans snart förestående raserande.


Birger Sandzén, som var konstnär och levde i Amerika, ska då ha blivit upprörd och utropat ”Det är ett brott mot svensk kultur och svensk historia att riva en sådan gammal, märklig byggnad”.


Denna händelse blev upprinnelsen till bildandet av Svältornas Fornminnesförening som skulle arbetade för att rädda kyrkan från att rivas.





Här ett utdrag från protokollet vid en extra kyrkostämma med Ornunga församling den 7/8 1905 :


§ 2

Beslöts att med anledning av hemställan från en i orten bildad förening med syfte att rädda Ornunga gamla kyrka och klockstapel åt såväl minnet som ortens kulturintresse, till obestämd framtid uppskjuta förut fattade beslut om rivning och försäljning av Ornunga gamla klockstapel och delvis även av Ornunga gamla kyrka, samt till antikvariskt bruk överlåta dem att innehavas av nämnda förening mot följande villkor:


  1. 1.Att föreningen i höst på sin egen bekostnad nödvändigt reparerade kyrkan och klockstapeln, så att intet trävirke under nästa vinter skadades.


Här efter följde ytterligare tre villkor vilka alla senare kom att uppfyllas av föreningen.

Räddningen  -

Svältornas fornminnesförening

Flygtur över Ornunga gamla kyrka.

Ornunga  gamla  kyrka - anno  2020

Kyrkan i föreningens ägo

En idé om att använda kyrkorummet som ett museum för fornsaker från bygden kring Ornunga kom tidigt upp på föreningens dagordning.   Styrelsen var snart enig om att idén var god och avsatte 100 kronor för projektet att insamla fornsaker.


Samlarivern var stor och givarna många vilket gjorde att det snart blev ganska stor oreda i det gamla kyrkorummet

Här ses kyrkorummet som museum för traktens fornsaker.  Föremålen insamlades från traktens gårdar och flera fina föremål hittades även på kyrkans vind.


Redan under 1800 talet hittades på kyrkvinden flera medeltida skulpturer av trä.   Tre av dessa tror man har ingått i  en s.k.  kalvariegrupp.


En kalvariegrupp är ett motiv där Maria och lärjungen Johannes står vid korset och sörjer Jesus.  Man gissar att gruppen i Ornunga varit monterad i en triumfbåge (mellan långhus och kor) som sannolikt fanns i kyrkan innan den byggdes till under 1720 talet.

Foto:  Gustaf Ewald (troligen 1920).

Foto:  Gustaf Ewald 1920 - Ornunga gamla kyrka mot öster.

Här ses kalvariegruppen tillsammans med en ytterligare träskulptur - anno 2020 - på samma plats som de haft allt sedan de ingick i muséets presentation under det tidiga 1900 talet.


Dock är gruppen ordnad i ”fel” disposition  -  kalvariegruppen är alltid avbildad med Maria på vänster sida om Jesus och Johannes på den högra sidan.

Många underhållsarbeten av det gamla kyrkorummet genomfördes efter hand - ofta med hjälp av sakkunskap från Riksantikvarieämbetet.  Ofta förespråkades att föreningen borde söka efter en annan lokal för muséet.


När riksantikvarie Bengt Thordeman 1958 inspekterade kyrkan, var han mycket missnöjd med förhållandena där, och föreningen fick sedan i brev order om, att kyrkan snarast skulle utrymmas.


Även om man i förening egentligen hade samma uppfattning - så saknades medel för att förvärva eller bygga en ny lokal för ett nytt museum.

Nytt  museum

Svältornas fornminnesförening letade nu efter en lämplig lokal att hysa muséet.  Man var - 1961 - på väg att köpa en 1700 tals-byggnad från trakten men avråddes av landsarkivarien och Riksantikvarieämbetet.


1967 arbetade man med att kunna köpa gården som ligger alldeles intill kyrkan - Kyrkebol.  Gårdens ägare vid tiden - sjukgymnasten Emmy Kylin - visade sig villig att sälja.

Gården Kyrkebol har varit i släkten Kylins ägo sedan 1783.


Den gamla släktgårdens vård och bevarande låg Emmy varmt om hjärtat och helt i linje med denna ambition och i samråd med sina arvingar överlät hon Kyrkebol till Svältornas fornminnesförening.


Emmy hade inför utlåtandet av gården endast två förbehåll - vilka båda accepterades av föreningen.


1 - Stora rummet ska för alltid vara möblerat så som i hennes barndom. (undertecknad kan intyga att detta förbehåll synes vara uppfyllt intill den 29:e juni anno 2020)


2 -

Kyrkebols mangårdsbyggnad.