RAÄ Fornsök   -   Leksberg 32:1


Den 10:e september anno 2021 var jag på väg från Göteborg upp emot trakter i Västergötland som jag stammar från på mitt möderne.


Huvudmålet var vår näst största skeppssättning - den som benämns Askeberga skeppssättning.


Efter detta fina besök tog jag mig vidare till Tidan, samhället alldeles invid en gammal vad-plats över Tidan.  Här fann jag flera spännande nedslag och strax  norr därom passade jag på att besöka några av mina förfäder å Hjälstads kyrka.


På hemvägen beslöt jag att göra en kort okulär-besiktning av Mariestad, då jag där har många intressanta nedslag att göra i framtiden - passade samtidigt på att intaga lunch.


Efter lunch kände jag en stor lust för ytterligare något historisk besök i närområdet innan jag körde hemåt igen.


Det beslöts att jag skulle söka finna en intressant kyrkplats som upptäcktes så sent som anno 1986 !

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Alldeles söder om Mariestad utefter väg 26.  600 m. efter att E20 korsats bör man finna en skylt åt vänster som säger ”Kyrkoruin”. 


Bra parkering finns här vid en pendelparkering. Sedan skyltad fotvandring c:a. 250m.

Karleby by  -  invid  Tidan

Karleby några km söder om Mariestad vid Tidans västra sida har gamla anor.  Kanske är ändå Ullervad som ligger mitt emot Karleby på Tidans östra sida än mer känd så som historisk plats idag.  


Ullervad har ju genom sitt namn placerat sig i riktigt tidig historia så som en vad-plats över Tidan.  Här tog man sig över Tidan till fots eller med häst och andra fyrfota djur för mycket länge sedan - kanske har Ullervad en längre historia än Karleby?


Karleby by ligger c.a 1 km väster om Tidan - och strax nordväst härom, alldeles intill Tidans västra strand har varit platsen för två tidiga kyrkor, den ena är mycket tidig - troligen från 900 talet.


Om undertecknad får sväva ut helt fritt i en egen teori - så gissar jag att även invid dessa Karleby kyrkor har varit en överfart av Tidan.  Möjligen var Ullervad en tidigare passage vid tiden då man passerade floder genom att vada över dessa.


Kanske fanns en bro över Tidan nedanför Karleby kyrkplats under senare tider än de då Ullervad var den gängse passagen ?   Kanske lämpade sig platsen för övergång av Tidan bättre vid Karleby någon gång under det nionde hundratalet  e.Kr . . . ?

Av namnet att döma har Ullervad haft en historia såsom övergång-vad över Tidan i långliga tider.  Men vem vet - kanske har man under någon tid även passerat Tidan invid Karleby kyrkplats ?


Här väljer jag att spekulera helt fritt med min egen tolkning av historiska lämningar eller dito källor.





MOTSÄGELSER  FÖR  MIN  TEORI

Inga kända lämningar av bro-anläggningar finns i det läge som skulle kunna stödja min teori.  Dock står en runsten strax nordväst om kyrkplatsen som möjligen skulle kunna tyda på att en väg med tillhörande bro över Tidan skulle ha funnits just här. . .


1.  . . . och tyvärr - för min teori - säger stenens inskrift inget om någon bro, dess inskrift talar mer allmänt om en faders hedersbetygelser för sin döde son Kättil. 



2. Vidare berättas från en skribent som refereras i RAÅ:s  DIGITALA SVERIGES RUNSKRIFTER  –  att ”Runstenen står rest 4 m. Ö om landsvägen Mariestad-Ek, 1200 m. SSÖ om Leksbergs kyrka, där en bro leder över ett obetydligt tillflöde västerifrån till Tidan.   Här restes stenen 1936 efter att ha, som H. Jungner 1934 meddelar, på senare tid något flyttats”.





VAD SOM KAN TALA FÖR MIN  TEORI

Jag känner ändå att det inte är helt omöjligt att en väg med bro över Tidan passerat just intill Karleby kyrkplats en gång vid tiden för vårt områdes kristnande.  



1. Vid denna tid då kyrkor byggdes hos oss valde man ofta att bygga dessa vid, eller rent av uppå de hedniska ritplatser som varit där innan.  Hedniska ritplatser - gissar jag -  anlades gärna vid viktiga / centrala platser för när-samhället.   Kan det vara så att här varit en övergång över Tidan redan vid tiden just innan kristnandet - kanske - jag håller det inte alls så som omöjligt.



2.  Runstenen.  Vid mitt besök vid platsen kunde jag inte ana något som skulle kunna varit ett  ”. . .obetydligt tillflöde västerifrån till Tidan . . ”  så som det beskrivs i gamla skrifter om våra runstenar.   Samtidigt noterar jag i samma skrifter att några kännare menar att  ”. . . stenens placering varit ungefärligen densamma alltsedan 1600-talet.”


Enligt Peringskiölds Monumenta 1735 ska stenen ha stått . . . ”wid landswägen wid Karleby”.   Då stenen idag står invid en äldre väg som har löpt från söder och in emot Mariestad gissar säkert många att det är just denna väg som omtalas i de gamla run-forskarnas texter.


Undertecknad vill här då lyfta tanken att kanske den omskrivna vägen i stället är den som jag gissar löpt från söder (från Skara) och passerat över Tidan nordost om Karleby kyrkor och sedan vidare nordväst mot gissningsvis området kring Uppsala.




De texter som finns bevarade från våra run-forskare spänner mellan sent 1600 tal till sent 1700 tal.  Vid denna tid - enligt bevarade kartor - löper en väg från söder - genom Karleby och med riktning rakt mot Tidan varpå man strax innan Tidan möts man av ett T-kors, precis som man kan se idag.


Men min teori ser en annan historisk vägsträckning som kan ha varit gällande vid tiden för vår kristning - nämligen att vägen då löpt från Karleby och vidare just intill Karleby kyrkplats för att sedan korsa Tidan och fortsätta mot nordväst och kanske upp mot Uppsala-trakten.


Jag menar att Peringskiölds utlåtande anno 1735 att stenen stod . . . ”wid landswägen wid Karleby” mycket väl skulle kunna avse denna vägsträckning,  just så som min teori beskriver.




Notera på dagens karta här ovan - att vägen (belagd från 1771) från söder genom Karleby tar sikte just på den övergång av Tidan som min teori pekar på.   För att från samma väg ta sig ned mot Ullervad tvingas man göra en omotiverad högersväng. 


Det var just denna - lätt krystade - vägsträckning med högersvängen som fick mig att tänka i banor att det någon gång i tiden funnits en annan vägsträckning jämfört med den som gäller idag.  Egentligen en ganska oviktig studie - men jag finner nöje i att fundera i alternativa banor när jag studerar kartor.

Min egen väg-teori . . .

mest på skoj - fast vem vet - kanske har jag rätt ?

VÄG  BELAGD  FRÅN  1771 -  UNDERTECKNAD  GISSAR  MOT  SKARA  SÖDERUT

FÖRMODAD  HISTORISK  VÄGSTRÄCKNING  MOT  UPPSALA  - GISSAR  UNDERTECKNAD

UPPSALA
SKARA
KYRKOR
RUNSTEN

Charta  öfver  Karleby  Byes  Åkergärden . . . 1771

SKARA
UPPSALA
RUNSTEN
KYRKOR
MYSKO HÖGERSVÄNG
MOT ULLERVAD

Platsen för en bro strax intill Karleby kyrkplats enligt min egen teori - fotot taget från rakt ovan kyrkplatsen - riktning mot nordost.

FÖRMODAD  HISTORISK  VÄGSTRÄCKNING MOT  UPPSALA  - GISSAR  UNDERTECKNAD

Karleby  Kyrkplats  anno  2021

Mot öster.   Den tidigaste kyrkan - markerad med vita punkter - var orienterad någon mot sydost.

Några överflygningar av kyrkplatsen.

Kyrkorna  vid  Karleby

Enligt en sägen i bygden ska ett medeltida kapell nära ett av de gamla vadställena över Tidan ha funnits.  Efter 700 år fick den muntliga traditionen sin bekräftelse.


Vid skördearbete hösten 1986 upptäcktes en grundmur och skelettdelar på en åker mellan Karleby by och Tidan.   Arkeologiska undersökningar tog då vid och dessa kunde konstatera att här har legat två kyrkor, kyrkogård, klockstapel, en eller flera gårdar samt en järnframställningsplats.

FÖRSTA  KYRKAN

Redan under sent 900 tal eller i början av 1000 talet byggdes här en kyrka av trä.  Denna första kyrka mätte 4 x 6 meter och saknade kor.  Kyrkan var säkerligen en gårds-kyrka för en eller flera närliggande gårdar.


När denna den första kyrkan på platsen byggdes hade människor redan bott här under minst 300 år (alltså sedan 600 talet !).   Rester från denna tid, så som husgrunder, eldstäder, avfallsgropar mm. har påträffats under och runt kyrkogrunden.





ANDRA  KYRKAN

Någon gång under 1100 talet blev den lilla kyrkan för liten för en ökande population i området.  En ny kyrka anlades då på samma plats som den första.  Denna nya kyrka fick en grund av gråsten emedan själva kyrkobyggnaden med långhus och kor byggdes av trä.


Fynd visar att gårdsbebyggelsen med sin verksamhet intill kyrkan upphörde redan någon gång under 1100 talet.   Gårdarna flyttades då troligen till den höjd där Karleby by ligger än idag, c:a 700 meter sydväst om kyrkplatsen.


Denna den andra kyrkan i Karleby användes fram till 1300 - 1440 talet.  Senare har hon rivits och efter hand mer eller mindre fallit i glömska, endast den lokala muntliga traditionen mindes henne.

Översiktsfoto från 1986 - av den utgrävda kyrkogrunden från den andra kyrkan.

Klockstapel-grundens nio stensatta stolphål- från utgrävningen 1986.

LÄNSSTYRELSEN  VÄSTRA  GÖTALAND

SKYLT  PÅ  PLATSEN

Klockstapeln vid 1100 tals-kyrkan stod i södra delen av kyrkogården.  Vid utgrävningarna efter återupptäckten hittades nio stolphål i fyrkant, träkol och smält metall.   Man hade funnit platsen för den medeltida klockstapeln. 


Man kunde konstatera att den medeltida klockstapeln hade brunnit ned - kanske var det denna brand som blev slutet för Karleby kyrkplats ?

Något som styrker den lokala muntliga traditionen är ett omnämnande i handlingarna från Storskiftet 1774 som beskriver ett gärde ”Cappellsgärdet litt B” som pekar ut platsen på kartan - precis där kyrkorna hittades 1986. 


Se kartutsnitt nedan.

Kartutsnitt av karta anno 1771 som användes och omfattades av handlingar vid Storskiftet anno 1774.  Här redovisas bl.a. gärdet invid Tidan som vid tiden kallas   ”Cappellsgärdet  litt B” .

DEN  MEDELTIDA  KLOCKSTAPELN

KARLEBY  KYRKPLATS