RAÄ Fornsök   -   Kölaby 4:1


En av mina sista utflykter under 2020 års semester var undermåligt planerad.   Körde mot Ätran-dalen i höjd med Ulricehamn då jag vet att här finns mycket historia att studera.


Efter Dalums vackra medeltidskyrka körde jag mot Trädet och strax före Trädet fick jag syn på en ås med ett stort antal gravhögar å vänster hand.  Här gjorde jag mitt andra stopp denna dag.




Längs med Ätran löper den uråldriga Redvägen som ända fram i medeltid utgjorde huvudleden genom Ätran-dalen.  Vägen är fortfarande synlig på många platser längs med Ätran.  Vår nutida väg som följer Ätran från Ulricehamn norrut via Falköping mot Skövde kallas Riksväg 46.


Hur gammal Redvägen är vet man så klart inte att berätta, men den är mycket gammal.  Säkert har man vandrat denna väg redan under bronsålder och kanske redan under stenålder.




Det stora gravfältet ligger på en långsträckt ås invid Frälsegården är från yngre järnålder och består av 85 gravar.  De flesta gravarna är runda stensättningar, men här finns också tio högar, tre rektangulära stensättningar, en treudd samt flera ensam-liggande gravar.


Det finns uppgifter om att det ska ha funnits en hällkista på åsen, vilket i så fall är spår efter stenålderns jordbrukare. Om uppgifterna stämmer har åsen nyttjats som begravningsplats från stenålder ända fram till yngre järnålder.

C:a 20 km. norr om Ulricehamn längs med väg 46, strax innan samhället Trädet, skall du å vänster hand finna gravfältet.  


Goda parkeringsmöjligheter samt informationsskylt finnes.

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

______________________________________________

Gravarna ligger nära dagens gårdar och byar.  Detta tyder på att området tidigt hade en stor befolkning och att bebyggelsen här har mycket lång kontinuitet, ända fram till våra dagar !


Troligen finns ett samband mellan Frälsegårdens stora gravfält och andra närliggande gravfält. Kanske har de alla en gång hängt samman.

Här gör jag en lång överflygning av en del av gravfältet, från söder mot norr - c:a 500 meter.   Kanske hade jag valt en onödigt hög altitud - svårt att urskilja högar och stensättningar från denna höjd, men de finns där nere, det lovar jag.

Här i trakten runt samhället Trädet kan jag se att spåren efter järnåldern  (500 f.Kr - 1050 e.Kr)  är tydliga i landskapet.  Vid Kölaby kyrka, strax intill gravfältet, står flera runstenar och genom området löper, som sagt, den mycket gamla och ställvis ännu synliga Redvägen som fram till medeltiden utgjorde huvudväg genom Ätradalen.


Järnålders-gravarna som anlades här på åsen byggdes av ett jord-brukande folk och gravarna kom därför att anläggas på mark som inte lämpade sig för odling.   Än idag dominerar jordbruket i området och det som gjort att gravarna fortfarande än idag kan upplevas beror just av valet för gravarna placering uppe på åsen.



Strax nedanför åsryggen å dess östra sida står två stora resta stenar som sannolikt restes under äldre järnålder (500 f.Kr - 500 e.Kr).  Vid mitt besök å platsen såg jag båda stenarna men det blev inte tillfälle för mej att närmare studera dessa  -  jag led av överhettning och hemlängtan  -  jag hoppas återkomma till dessa.