• inget RAÄ-nummer •


Denna lördag, 5 augusti 2017, visade sig bli en ovanligt välmatad historisk upptäcksfärd.  Inte mindre än åtta historiska nedslags varav fyra kyrkor hann jag med denna dag. 


Förutsättningarna för en lyckad dag fanns, vädret var perfekt, soligt med några vita molntussar på en annars klarblå himmel.  Att det dessutom var lördag och drygt en vecka kvar av semestern bidrog till succén.


Utflykten var ganska väl planerad och samtlig nedslag låg som på ett pärlband i trakterna söder om Herrljunga.


Här nedan redovisas mitt besök vid Vesene kyrka uti Herrljunga pastorat och Hovs församling.


Kyrkan ligger ett par mil söder om Herrljunga och den uppfördes under 1100 talet. Den är ganska unik i då  den än idag saknar fönster och dörrar i väster och i norr.


Vesene kyrka ger oss en bra uppfattning om hur våra tidiga stenkyrkor såg ut då de en gång byggdes för sisådär 800-900 år sedan.  Dessa tidiga kyrkor saknade ofta öppningar (fönster eller dörrar) i norra väggen då man ansåg att i norr regerade mörkret och kylan.


Undertecknad har funnit att denna tradition sannolikt härstammar från hedniska uppfattningar.  Under 1100 talet förekom hedendom parallellt med kristendom, varför jag gissar att man såsom ny-kristnad vid kyrkobygget för säkerhets skull tog några hedniska ”sanningar” med sig.


De flesta av dessa våra 1100 tals-kyrkor har senare fått nyupptagna fönster mot norr, antagligen för att man kommit längre ifrån de hedniska idéerna och för att man helt enkelt ansåg sig behöva mer ljus i kyrkorummet.


För övrigt har nästan alla dessa kyrkor fått större fönster efter hand i takt med att det blev mindre kostsamt med fönsterglas och av församlingens önskan att få mer ljus in i kyrkan.

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Tag sikte på Vesene, ett par mil söder om Herrljunga. Här finns en stor och generös parkering längs med kyrkogårdens norra mur.

Vesene kyrka byggdes till med ett tre-sidigt kor 1764, men man har kunnat konstatera att det medeltida långhuset är helt intakt !  Helt fantastiskt menar undertecknad.


Det faktum att långhuset är intakt gör Vesene kyrka än mer unik.  De flesta av våra tidig-kristna stenkyrkor har genom tiderna fått sina långhus förlängda i takt med att församlingarna har växt.


På 1880 talet uppfördes ett vapenhus på södra sidan. Detta revs på 1970 talet och ett nytt vapenhus uppför- des samtidigt på samma plats.


Kyrkan har genomgått en rad förändringar interiört, men har ändå bevarat sin medeltida prägel.


Här finns bland annat en unik takhög 1200 tals-målning på den slutna norrväggen, en medeltida dopfunt samt en ovanlig domedagsskulptur.

Vesene  kyrka  anno  2017

Mot väster.  Det tre-sidiga koret i förgrunden som tillkom 1764 och vapenhuset å vänster hand byggt i trä från 1970 talet.

Mot sydost.  Inga öppningar i varken den norra väggen eller den södra dito, helt fantastiskt att Vesene kyrka tillåtits behålla sin medeltida arkitektur.  Undertecknad blev stående kvar här i denna position säkert i tio minuter, man blir rörd.

Mot koret.  Tänk att detta kyrkorum till vissa delar är nästan intakt sedan 1100 talet !  Största förändringen som drabbat kyrkan är det tre-sidiga koret (inte så illa ändå).  Altaruppsatsen med sina helgonbilder och även dopfunten är från medeltiden.

Dopfunten är daterad till 1200 talet och torde då inte vara kyrkans ursprungliga, men riktigt gammal är den ändå.  Funtens cuppa av av sandsten och formen är lätt konkav, fasetterad och försedd med ett kort skaft.


Den nytillverkade foten är tillverkad av material och färgsättning som skall harmoniera med 1200 tals-cuppan.

Orgelläktaren byggdes år 1741 och har målningar som föreställer Paulus och Martin Luther.

Omkring år 1300 dekorerades kyrkan med kalkmålningar.  Vid restaureringen 1926 frilades ett fält på långhusets nordvägg som visar två tidiga gotiska scener, över varandra, åtskilda av en sicksackbård i brunt, vitt och blågrönt.