RAÄ Fornsök   -   Varnhem 94:1


En regnig onsdag i juli mot slutet av sommar-semestern 2015 avreste jag med familjen mot Varnhem. Har varit på platsen vid ett tidigare tillfälle, men det var en hastig visit och kyrkan var då låst.

Då vi anlände och då jag stod framför huvudingången kände jag tydliga hälsningar från Sveriges tidiga kristna historia. Kyrkan är mycket stor och det är en mäktig upplevelse att träda in i kyrkorummet. Man undrar vad människor på 1100 talet upplevde då de såg kyrkan för första gången. Kyrkan måste ha upplevts nästan övernaturlig i sin enorma volym och med alla fantastiska dekorationer och utsmyckningar. De flesta som gjorde sitt första besök i Varnhem hade förmodligen aldrig skådat ett så stort byggnadsverk i sten förut.

Och även undertecknad, som ju lever i modern tid (2015 i skrivande stund), häpnas över den monumentala storlek kyrkan har och det fantastiska byggnadshantverk som manifesteras här. Byggnader som denna hade få motsvarigheter i vår del av världen då den byggdes.  Ett mästerverk om ni frågar mig!

10 km öster om Skara på väg 49, tag höger vid skylt Varnhem.

Då klosterkyrkan Varnhem är en del av klosteranläggningen, både funktionsmässigt och rent fysiskt, kommer jag att behandla båda dessa byggnader på denna sida.  Här kommer också att nämnas något om den nyligen upptäckta och utgrävda gamla gårdskyrkan som fanns redan innan klostret och klosterkyrkan byggdes. (på gården Överbo några hundra meter sydost om Varnhems klosterkyrka)


Historien om Varnhems klosterkyrka går tillbaks till den tiden då Sverker d.ä regerade. Kyrkans tillblivelse grundar sig på det faktum att en kvinna vid namn Sigrid, omkring år 1148, bestämde sig för att skänka byn Varnhem liksom den intilliggande byn Överbo med tillhörande gårdskyrka till abbot Henrik och hans cisterciensmunkar från Alvastra kloster.  I gåvan ingick även tillhörande markområden bestående av såväl åkermark som skog, vilket gjorde platsen väl lämpad för byggnation då här fanns både byggnadsmaterial och rinnande vatten att tillgå.


Vem denna Sigrid som skänkte marken var vet man inte. Det verkar dock klarlagt att Erik den heliges maka, drottning Kristina Björnsdotter, som var en dotterdotter till västgötske kung Inge d.ä, var släkt med Sigfrid.  Jag satsar högt här och gör gissningen att den som regerade vid tiden för Varnhems grundande var Erik Jedvardsson (den helige).


Munkarna förde med sig stor kunskap om praktiska färdigheter som t.ex byggnadsteknik, hantverk och sjukvård, men också kunskaper i administration och skrivkonst. Då kloster och kyrka skulle byggas gjordes det efter ritningar man hade med sig, nästan alla cisterienserkloster är nämligen i grunden byggda efter samma ritningar.

Fontenay klosterområde, nära Montbard i Frankrike.

Abboten Henrik anlände till Varnhem i maj 1150 från Alvastra kloster i Östergötland och påbörjade uppförandet av en klosterkyrka i romansk stil med klostret Fontaney som förebild. Kordelen utformades som ett högkor med rakt avslut, omgivet av två rakslutade sidokor. I anslutning till koret anlades ett tvärskepp med två korsarmar. Därefter uppfördes ett treskeppigt långhus av basilikatyp, d.v.s. mittskeppet gjordes högre än sidoskeppen. I enlighet med cistercienserordens regelverk utformades långhuset med släta väggar och arkadpelare.

Sveriges kristnande tog lång tid och etablerades genom att kungamakten lierade sig med den kristna kyrkan. Kungamakten drog nytta av bl.a kyrkans goda kunskaper i administration. Kyrkan fungerade som dåtidens massmedium, och från predikstolen levererades inte bara moraliska förmaningar utan även nyheter. Precis som massmedier i dag inte inskränker sig till att informera, utan också utgör ett medel att skapa opinion - ett propagandainstrument för makthavarna, var så fallet med kyrkan förr i tiden. Genom den folkbokföring som sköttes av prästerna skapades också en viktig kontrollfunktion inför t.ex beskattning och utskrivningar till krigstjänstgöring.


Mellan Ansgars första besök i Birka fram tills dess att Uppsala blev ärkebiskopssäte låg en period på mer än tre sekler.

Ansgar kom första gången till Birka (enligt mig var det ej Birka i Uppland utan ett av flera möjliga Birka i Västergötland)  år 829 men det blev inte framgångsrikt. Ytterligare missionärer kom dock till Sverige söderifrån. Ansgar själv återkom en andra gång år 852. Då var han, sedan 831, utnämnd till ärkebiskop över Norden, med säte i Hamburg-Bremen.

Den förste kristne kungen i Sverige ska ha varit Olof Skötkonung, som lät döpa sig år 1008 i Husaby, Västergötland.

Kristendomen fick först fäste i Västergötland och Östergötland, som låg närmare Danmark och kontinenten.


Skaraområdet blev biskopssäte år 1017, redan innan själva staden grundats (år 1050), och en katedral i Skara blev färdig år 1140. Ett annat biskopssäte inrättades i Sigtuna, år 1060, under kungen Stenkil. Hans son, Inge d.ä, donerade kring år 1080 jord till ett kloster i Vreta i Östergötland. Vreta kloster var förmodligen det första klostret som byggdes i Sverige.

De som byggde de första klostren i Sverige var munkarna i cisterciensordern. År 1143 tillkom Alvastra i Östergötland och Nydala i Småland. Invid Skara grundades kring år 1150 Varnhem och år 1161 Gudhem, som var det första nunneklostret.


Sedan år 1103 och mer än 150 år framåt löd svenska biskopar under ärkebiskopsstolen i Lund.  År 1164 blev Uppsala säte för den förste svenske ärkebiskopen, Ärkebiskop Stefan som vigdes i den franska staden Sens. Min alldeles egen uppfattning/gissning är att man från år 1164 kan man betrakta Sverige som kristnat.

Ärkebiskop Stefans sigill

Resterna av Sveriges troligen första kristna stenkyrka ligger bara ett par hundra meter från Varnhems klosterkyrka. Det var den gårdskyrka som ingick i Sigrids donation till cistercienseorden år 1148. Vid utgrävningar som startade 2005 fann man grunden till ett hus som man identifierade varandes en gårdskyrka. Jag har själv ej ännu bevittnat ruinen, men hoppas på att snart göra ett besök. Min förhoppning är då att man inte kommer att fylla igen grunden, som ju ligger helt under dagens markyta, vi får avvakta med besked kring detta. Här följer nu lite information om kyrkan och utgrävningarna.


På platsen invid för Varnhems klosterkyrka i Västergötland finns de äldsta spåren av kristendom i Sverige.  De senaste utgrävningarna har givit oss bevis för att kristnandet av Västergötland skedde 100-150 år tidigare än man tidigare trott. Man har funnit gravar från vikingatiden som vittnar om ett kristet gravskick. Den helhetsbild som undersökningar med C14 dateringar ger, gör det troligt att den kristna begravningsplatsen togs i bruk under sent 800 tal. På platsen byggdes först en träkyrka och därefter en stenkyrka som tros ha uppförts senast på 1040 talet vilket gör den till den äldsta stenkyrkan på svensk mark, utanför Skåne.


Kungagravar i Varnhem

Klosterkyrkan i Varnhem blev gravplats för den kungliga Erikska ätten, Knut Eriksson (†1196), Erik Knutsson (†1216), Erik den läspe och halte Eriksson (†1250) som gynnade klostret med rika gåvor i mark och pengar som ersättning för de förnämliga gravplatserna. De tre kungarna har var sitt gravkor med monument från 1600 talet. Här antas också att kung Inge d.ä († c:a 1100),  som tillhörde den Stenkilska ätten, vila. Inges kvarlevor flyttades till klosterkyrkan före branden år 1234 från Hångers ödekyrkogård. Graven sägs ha funnits under en omärkt sten i mittgången.  I vår tid anses det dock klarlagt att Inges familjegrav i stället finns i Vreta kyrka och att hans stoft flyttades vidare dit.

På en högst framträdande plats i klosterkyrkan, framför det "Heliga Korsets Altare", har stamfadern för den kungliga Bjälboätten sin gravplats, under en skulpterad gravhäll vilar Birger jarl (†1266) med sonen hertig Erik (†1275) och andra gemålen, änkedrottning Matilda av Danmark (†1288). En porträttbyst som föreställer Birger finns högt uppsatt under ett takvalv. Andra personligheter som vilar i Varnhems klosterkyrka är Magnus Gabriel de la Gardie med hustru, prinsessan Maria Eufrosyne.

Varnhems klosterkyrka, östra gaveln, 27 juli 2015.

1234 bröt en brand ut som troligen började i kordelen och ödelade klostret. Ett omfattande återuppbyggnadsarbete sattes igång med understöd av Birger jarl. Kyrkan täcktes med ung-gotiska valv och fick ett nytt östparti. Koret ändrades på samma sätt som munkarna i klosterkyrkan i Clairvaux hade förändrat koret, från rakslutning till en halvcirkelformad absid med koromgång och kranskapell. Kyrkorummet smyckades med finhuggna detaljer i sandsten, däribland flera individuellt utformade konsolhuvuden.

Västfasaden fick i huvudsak sin nuvarande ung-gotiska utformning vid 1200-talets mitt, man kan se hur de äldsta delarna av kalkstensmurarna från 1100-talet är grovt tuktade, medan 1200-talets murverket fått en finare bearbetning. Den norra tvärskeppsfasaden har en praktfull baldakinportal från samma tid. Den nyrenoverade kyrkan blev i huvudsak klar under 1260-talet.

Varnhems klosterområde. (rekonstruktion)

Kyrkan
Klostret
Varnhem  -  Cistercienskloster
Gårdskyrkan

Grunden till kyrkan finns kvar och kunde undersökas inom ramen för utgrävningsprojektet i Varnhem. Kyrkan visade sig ha en komplex historia med flera byggnadsfaser. Den första kyrkan som byggdes omkring år 1000 var en liten träkyrka. Den ersattes efter några decennier av en större stenkyrka med en stenkällare, kanske är det en krypta, under långhuset i väster. Mot slutet av 1000 talet blev gårdskyrkan i Varnhem fullt utbyggd, 15 x 8 meter stor, och med samtliga träväggar ombyggda till sten. När cistercienserna tog över gården byggdes en ny stor klosterkyrka. Gårdskyrkan hade därmed spelat ut sin roll redan i slutet av 1100 talet. Den revs dock inte då utan fick nya funktioner inom klostret, kanske t.ex. som verkstad, förvaring eller logi för besökare till klostret under 1200 och 1300 talen.

Varnhem klosterkyrka

Dessa tidiga kyrkor i Västergötland är från tiden omkring år 1000 och tillhör således en period som föregår sockenkyrkorna och den centrala kyrkliga organisationen med dess territoriala indelning av landskapet. Det man kan  ana här är spår av ett självvuxet system av gårdskyrkor, uppförda på privata initiativ men som ändå sannolikt var sanktionerade och invigda av en kyrklig auktoritet.

Många av dessa privata kyrkor kom senare att bli sockenkyrkor, som i många fall ännu finns kvar. Det betyder att spåren från den äldsta tiden kring byggandet många gånger är utplånade och omöjliga att finna idag. Men i de fall kyrkan av någon anledning togs ur bruk tidigt kan vi genom arkeologiska undersökningar få en inblick i det allra äldsta kyrkobyggandet och därmed erhålla viktiga nycklar till när de första kyrkorna byggdes och i vilka miljöer detta skedde, och ett sådant exempel är gårdskyrkan i Varnhem.

Den äldsta stenmuren i Västergötland har, enligt vad man tidigare ansett, funnits i domkyrkan i Skara, 15 kilometer väster om Varnhem, daterad till omkring 1060-1070 . Upptäckten av lika gamla eller till och med något äldre stenväggar i gårdskyrkan i Varnhem visar att även lokala stormän på landsbygden redan i mitten av 1000 talet hade tillräckliga kontakter och ekonomi för att genomföra byggnadsprojekt som inbegrep stenbyggnadsteknik.

Runt kyrkogrunden finns en stor kristen begravningsplats med c:a 3000 gravar. Begravningsplatsen har använts från 900 talet till 1100 talets slut. Gravarna ligger orienterade i öst - västlig riktning vilket är typiskt för det kristna gravskicket.

Den finaste graven, av de c:a 200 som undersöktes, hittades precis norr om kyrkogrunden. I en murad stenkista hade en 30 årig kvinna begravts i mitten av 1000 talet. Över hennes grav hade lagts en runristad sten med texten ”Kätil gjorde denna sten efter Kata sin hustru, Torgils syster”.  Stenen hade redan tidigare tagits om hand och förvarades i klosterkyrkan. Först nu kunde stenen återföras till sin ursprungliga plats - över Katas grav.

Sveriges kristnande

Fasaden mot norr, baldakinportalen skymtar bortom strävpelaren på tvärskeppsfasaden.

Den så kallade stigluckan framför huvudingången från väster.

Vilket kunnande och vilket hantverk!  Sådant byggande är inte möjligt idag, oavsett hur stor budget som avsätts, då hantverkskunnandet ej mer finns.

Mittre långskeppet med gotiska valv. Predikstolen från 1673 syns till höger.

Södra långskeppet.

Högaltaret i absiden, bakom skymtar koromgången med sina kranskapell.

Erik den läspe och halte Erikssons gravkor.

Här vilar Birger jarl med sonen hertig Erik och andra gemålen, änkedrottning Matilda av Danmark.

Fantastiskt hantverk dessa pelare och valvbågar i lekbrödernas Cellarium (arbetsrum, förråd), sov gjorde man på övervåningen.

Cellarium.

Kunnande och hantverksskicklighet anno 1150!

Jag gissar på att detta var ingång för besökare till klostret, dörren går genom en strävpelare, sedan står man i korsgången som löper runt klostergården.

Här går vattenkanalen som passerar genom södra rummet i Cellarium. Man är osäker på vad rummet använts till, men jag gissar på att här fanns toaletten, eftersom detta är det sista hus som vattnet passerar. Kanske har jag rätt?

Här är ett vattenrör som hittades under utgrävningarna 2005-2008. Vattenröret är gjort av bly, känns ändå mycket modernt för att ha varit i bruk under 1100 talets andra hälft.

Korsgången längs väggen mot Cellarium.

1

3

2

6

4

11

7

10

9

8

5

14

13

12

  1. 1.Cellarium - förråd och

    lekbrödernas arbetsrum

  1. 2.Korsgång

  2. 3.Västra förstugan

  3. 4.Vattenkanal

  4. 5.Kök

  5. 6.Klostergård

  6. 7.Lavatorium - tvättrum

  7. 8.Refektorium - matsal

  8. 9.Fritt liggande byggnad

  9. 10. Abbotshus

  10. 11. Auditorium - munkarnas

      samlingsrum

  1. 12.Östra förstugan

  2. 13.Parlatorium - samtalsrum

  3. 14.Kapittelsal

NORR

KLOSTERKYRKAN

Egenhändigt framtagen skiss över klosterområdet och klosterkyrkan (snart presenterar jag en ny och bättre skiss).

Vattenledningen, än i dag rinner vatten efter mer än 860 år, där den passerar genom rummet söder om Cellarium. Som sagt, forskningen är osäker på rummets funktion, men då jag studerar planlösningen och kända rumsfunktioner, så är jag benägen att gissa på att det handlar om munkarnas toalett. Särskilt säker blir jag då jag noterar att detta är det sista rum som vattnet passerar genom.

I klostret ägnade sig munkarna åt bön, odlingar, skrivarbete, sjukvård och "många andra vetenskaper och hantverk". De byggde exempelvis en vattenledning från en i söder liggande bäck via rör i en stensatt kanal in till klostrets kök som var beläget i lekmannalängan. Vidare anlades en centralvärmeanläggning, en på den tiden revolutionerande nyhet. Klostren var bland den tidens förnämsta läro- och forskningsinstitutioner.

Här följer två fotografier av klosterkyrkan som jag tog vid ett återbesök jag gjorde 2017 för att studera den gamla gårdskyrkan som upptäcktes 2005.  Just detta år, 2017, invigdes museet över kyrkan som omfattar en överbyggnad som ger möjlighet för allmänheten att studera vår första kristna stenkyrka under tak. 

Något om denna kyrka nämns kortfattat  här längre ned på sidan, för att läsa mer om kyrkan och mitt besök härvid....

KLICKA HÄR !