RAÄ Fornsök   -   Tumberg 13:1


Då jag skriver denna text har tid passerat sedan jag gjorde denna utflykt.  Har helt enkelt glömt bort vilken dag det var, och hur denna dag tedde sig. Det var en dag i maj 2018, så mycket vet jag.


Antagligen en lördag eller en söndag då tiden visar att det ej var semestertider.  Tänk, om man omgående kunde bli pensionär och då kunna nyttja alla dagar till studier av vår skandinaviska historia och på så sätt bruka NOLL timmar varje vecka till meningslösa säkerhetslösnings-relaterade arbetsuppgifter...!


Ja ja det är som det är, jag får väl antagligen räkna med att förväntas arbeta tills dess jag når 70 års-åldern....om jag över huvud taget blir så gammal.


Hur som helst var jag vid tillfället fokuserad på tidig-kristna kyrkor och i detta fall blev det en ruin.


Strax nordost om Vårgårda ligger denna ruin, Tumbergs kyrkoruin.  En 1200 tals-kyrka som, liksom så många andra kyrkor, upphörde att existera så som kyrka under Gustav Vasas reduktion.

Tumbergs  kyrkoruin

Från Göteborg på E20, tag av höger väg vid Rasta Vårgårda, väg 181.

P.E Lindskog berättar från sin bok om Skara stift (1812-1816)  ”I Tumbergs Socken, som nu är införlifvad med Sköfde, har fordom varit en kyrka, hvarefter rudera synas; men när hon blifvit ödelagd, kan ingen säga.


Precis som Lindskog berättar, fanns här fram till 1560 talet en liten kyrka som låg vackert belägen på en toppen av en kulle.  Kyrkan kom att förfalla efter Gustav Vasas reduktion (1527-1540) och fick ej underhållas.  Så småningom förföll och raserades den.


Tumbergs kyrkoruin ligger c:a 1 km nordost om Vårgårda.  Kyrkan har inte varit stor, själva kyrkorummet var ca 15 x 6 m invändigt,  men dess läge har gjort att den kunnat ses på långa avstånd.


Kyrkan undersöktes 1966 varpå en del intressanta fynd gjordes. Kyrkan kunde då också dateras till 1200 talet.  Dess långhus var rektangulärt med i öster ett rakt avslutat kor.  Kyrkans skalmurar hade en vackert och väl utformad sockel.


Att man bygger en kristen kyrka på en sådan liten kulle kan kanske verka underligt.  Men man vet att dessa tidiga kyrkor som byggdes i brytningstiden mellan hedendom och kristendom ofta kom att byggas just på de gamla kultplatserna. 


För egen del menar jag att Tumbergs kyrka med stor säkerhet stod på en kultplats från hedendomen, alternativt på en mycket stor gravhög.  Intill kyrkan och dess kulle finns fler gravhögar.


Själva kyrkogården har legat i söder om kyrkan.  Tyvärr finns inget kvar av denna i våra dagar ety där har befolkningen på trakten hämtat grus i långa tider och kvar finns nu endast en grusgrop, sorgligt.


Vägen som rundar kullen är den gamla medeltidsvägen mot Eggvena  från Kullings-Skövdes kyrka.

I samband med undersökningen av kyrkan 1966 fann man ett fragment av en runsten.  Det visade sig dock snart att både över- och underdel saknades.  Runstenen låg i långhusets mitt, i rasmassorna från de båda långhus-murarna. I någon av dessa bör således fragmentet en gång ha varit inmurat.


Även en stavkorshäll påträffades liksom 28 brakteater (tunna bleckmynt) från 1200 och 1300 talen.

Kullen där Tumbergs kyrka stod fram till 1560.  Vägen mellan Kullings-Skövdes kyrka och Eggvena i förgrunden.  Bilden är tagen i maj anno 2018 av undertecknad.

I Galstad i Tumbergs östra del hittats 1950 en mycket exklusiv kultyxa från bronsåldern vilken endast har en enda känd motsvarighet i Sverige (Skogstorpsyxorna från Sörmland).


Liksom Skogstorpsyxan (de var två från början, en nu försvunnen) är Galstadyxan gjuten i en mycket avancerad teknik över en lerkärna och består alltså av ett endast millimetertunt bronsskal, som stöds av den ännu bevarade inre lerkärnan.


Yxan är försedd med en raffinerat enkel ornamentik, bestående av parallella linjer och ytterst små in-stämplade trianglar och punkter.


Utöver den praktfulla ceremoniyxan innehöll fyndet även två smala vridna hals-ringar av brons samt två liknande ringar, vardera brutna i två delar.  Samtliga föremål påträffades tillsammans vid ett och samma ställe vilket ger att de definieras så som ett ”depåfynd”, alltså ett antal föremål som avsiktligt lagts ned vid samma tillfälle någon gång under bronsåldern.

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Runstensfragmentet (Vg 257) från Tumbergs kyrka då den hittades i samband med undersökningarna 1966.  Stenen (fragmentet) finns idag förvarad i Kullings-Skövde kyrkas vapenhus.  Dock var (som oftast då jag vill göra mig ett kyrkobesök) kyrkporten låst vid mitt besök.  



Runorna på fragmentet lyder :

... esbi : sen : ... IR: tufa : ma ...

            ... reste sten efter Tove, (sin) frände ...


Runorna är sannolikt ristade förra hälften av 1000 talet

SVERIGES RUNINSKRIFTER - Västergötlands runinskrifter (SRI band 5, 1940-1970 - sida 489)

https://www.raa.se/runinskrifter/sri_vastergotland_b05_h05_text_2.pdf

FORNVÄNNEN 1968 - Fornfynd 1967 - sida 281)

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1968_275

spännande  fynd  från  området

RUNSTENSFRAGMENT

GALSTADYXAN

Tumbergs  kyrkoruin  anno  2018

Galstadyxan hittades av Lars Bengtsson och Helge Hakeberg 1950 då de banat av matjorden i grustaget i Galstad för att kunna leverera grus  till en vägförbättring vid Algutstorp.


De fortsatte sedan att riva upp den hårt packade jorden med en plog och det var i samband med detta arbete som Bengtsson noterade något glimrande i jorden.  Han hade funnit Galstadyxan !!


Yxan förvaras idag i Göteborgs Stadsmuseum.  


Framledes kommer här finnas en länk som leder till detaljerad information kring GALSTADYXAN.

Från öster med koret i förgrunden.

Från sydost.

Backsippor på grundstenarna.

Här var kyrkporten, från söder.

Kyrkporten inifrån kyrkan.  Tänk att har människor, hög och låg, gått in och ut ur kyrkan från 1200 talet tills dess att Gustav Vasa satte stopp under första hälften av 1500 talet, hisnande !

Öppningen mellan långhus och kor.

GÖTEBORGS STADSMUSEUM

Carlotta, Göteborgs stadsmuseums arkiv- och föremålsdatabas

http://62.88.129.39/carlotta/web/object/210306

OFFERFYNDET från GALSTAD

Jan Eric Sjöberg 2008   -   ISBN 978-91-85488-95-7

FÖRSÖK TILL EN KORTFATTAD BESKRIFNING OM SKARA STIFT

P.E. Lindskog - Faksimil från 1812-1816 års utgåva.

Galstadyxan i Jan Eric Sjöbergs bok ” OFFERFYNDET från GALSTAD” 2008.

Efter c:a 1 km tag av vänster och efter ytterligare 500m, vid första gården, stanna där, då är du på plats vid Tumbergs kyrkoruin.

VÅRGÅRDA

TUMBERGS

KYRKORUIN

HÄR  HITTADES

GALSTADYXAN

Steffe 2018