RAÄ Fornsök   -   Stockholm 43:1


Hela min familj var på semesterresa till Stockholm sommaren 2016. Denna resa såg jag själv särskilt mycket fram emot just för att jag nu för tiden reser mycket litet, även om jag egentligen har ett mycket stort intresse av att besöka platser som har haft betydelse för vår gemensamma skandinaviska historia, så var det nu äntligen dax för ett besök i vår huvudstad.


Just Stockholm, får man ändå medge, har en central betydelse i riket Sveriges (senare) historia och då jag sällan besökt denna stad med just ämnet historia för mina ögon, kändes detta besök mycket spännande.


Vi bodde på ett mycket enkelt logi under vår vistelse, en båt vid namn ”Birger Jarl”, som låg vid Skeppsbrokajen. Perfekt läge om man vill se Stockholms centrala sevärdheter.


Just denna dag, den 1:a augusti, valde mina medresenärer att ta en sightseeing-båt  som skulle ta dem runt Stockholms nära vattenvägar.


Denna båttur lockade såklart även mig, men jag hade ändå huvudsiktet inställt på slottet Tre Kronor.


Under vistelsen delade vi oftast upp oss i två grupper beroende på olika intressen. Jag fann mig ofta helt själv vilket jag fann vara helt perfekt, jag kunde helt bestämma vilka historiska platser jag i lugn och ro skulle få uppleva.

Mitt i Stockholm, entrén finner man i Stockholms slott, i markplan med entré från norr.

”Tre Kronor från Slottsbackenden” av den nederländske målaren Govert Camphuysen från 1661, föreställande     slottet Tre Kronor från sydväst.    Huvudentrén med vindbrygga syns till vänster.


Hela målningen här.

Slottet Tre Kronors ursprungliga namn var Stockholms hus. Det var först efter 1588 som slottet fick namnet ”Tre Kronor” då det, under Johan III regeringstid, placerades tre förgyllda kronor på toppen av högsta tornet (kastalen) i mitten av slottet. 


Tre kronor är Sveriges heraldiska nationalsymbol och dessa tre kronor användes redan så tidigt som på 1330 talet av kung Magnus Eriksson.

Slottet  Tre  Kronor 

I ”Stockholm” vid tiden för sekelskiftet 900 - 1000 talet fanns ingen Norrström som vi känner den idag. Mälaren och Östersjön förbands snarare av ett antal breda sund, varav man i ett sund kunde se de blivande Stads- och Riddarholmen sticka upp som små skär.


Stadsholmen låg i passagen mellan den dåtida havsviken Mälaren och nuvarande Saltsjön och befästes tidigt. En pålspärr vid dagens Norrström tros ha uppförts redan vid 900 talets slut. Denna pålspärr var alltså en vikingatida konstruktion för att bättre kunna kontrollera sjöfarten från och till Östersjön.


På grund av landhöjningen kom vattenströmmen utanför Stockholm (dagens Stadsholmen) att öka då andra sund börjat täppas igen. Utvecklingen mot smalare sund gjorde läget än mer gynnsamt för att anlägga ett ”lås” för bättre kontroll av sjöfarten. 

Från  Vikingar  till  Kastal

Medeltid

Heldragen linje visar strandlinjen i Stockholm vid 1100 talet, streckad linje visar dagens strandlinje. Man kan bland annat här se att Stadsholmen var avsevärt mindre vid 1100 talet jämfört med idag. Riddarholmen var endast en liten holme,  och Helgeandsholmen låg helt under vatten.  Vid tiden för kastalens tillkomst var Stadsholmen endast, just en liten holme som antagligen inte rymde mycket mer än bara kastalen.

SÖDERMALM

STADSHOLMEN

RIDDARHOLMEN

KUNGSHOLMEN

NORRMALM

DJURGÅRDEN

GÄRDET

KASTALEN

Tänk om dessa 700 år gamla murar kunde tala, de finns att känna på i Museum Tre Kronor beläget i dagens Stockholms slott.

En kastal, vars äldsta delar anses vara från slutet av 1100 talet, har uppförts då behovet av att befästa Mälarens inlopp förmodas ha ökat vid denna tid. Vilka som var byggmästare känner man inte till. Denna kastal kom senare att utgöra grunden till slottets kärntorn. Man menar att kastalen var 15m i diameter och hade 4m tjocka murar och den ursprungliga höjden var 25m.

Vädersolstavlan är en oljemålning som hänger i  Storkyrkan i Stockholm och är en av de äldsta kända bilderna av Stockholm. Man ser förutom kastalen även östra och västra tornen som tros tillkommit under 1500 talet. Målningen återger den senmedeltida staden, sedd från Söders höjder och slottet Tre Kronor under Gustav Vasas regering.


Tavlan har fått sitt namn efter vädersolarna, det optiska solfenomen, som den avbildar och som uppträdde på morgonen den 20 april 1535. Det som avbildades var troligen en så kallad haloeffekt. Traditionellt har den tillskrivits Urban målare som var Stockholms stadsmålare vid tidpunkten.

Vid en undersökning av tavlan 1999 visade det sig att tavlan i själva verket är tillverkad 1636 eller något tidigare. På tavlan står texten: "Anno Domini 1535. Tiughunde daghen i aprlis måna sijntes i Stocholm på himmeln sådana tekn så nær i från siv in til nio förmidda. Renoverat anno 1636".

Man menar numer att tavlan i själva verket är en kopia av ett original från 1500 talet och tros ha utfördes av Jacob Heinrich Elbfas.  Vart ett eventuellt original har tagit vägen är okänt.


En ytterligare faktor som gör att tavlan bedöms vara en kopia och ej en restaurering är det faktum att tornens fönster på målningen har försetts med stora renässansfönster vilka inte förekom i Sverige förrän 40 år efter att den ursprungliga tavlan målades. Vidare menar man att kastalen försågs med spira med de tre förgyllda kronorna först 1588 under Johan III regering.


Troligtvis valde man att måla en helt ny tavla istället för att restaurera den gamla, kanske bedömdes originalet vara i ett alltför dåligt skick för att klara en restaurering.



Hela Vädersolstavlan här.

VÄDERSOLSTAVLAN

Detalj av Vädersolstavlan med kastalen bakom Storkyrkan

Steffe 2017


Det första omnämnandet av Stockholm är från juli år 1252 i ett brev som skrevs och sändes från Stockholm av Birger Jarl och hans son kung Valdemar (Birgersson). Brevet som Birger och Valdemar undertecknade var ett s.k Skyddsbrev för Fogdö kloster. 1252 är det år som antas vara året för Stockholms grundande, enligt samma antagande var grundaren Birger Jarl. Det finns andra som menar att Stockholms rättmätige grundare är Birgers andra son Magnus Ladulås.

1269-1273 bor kung Valdemar Birgersson tidvis på slottet, och 1300 föds Birger Magnusson son Magnus Birgersson här.


Anläggningen utvecklades ytterligare under den senare hälften av 1200 talet till ett medeltidsslott. På sluttningen ned mot Norrström anlades en stor rektangulär förborg omgiven av en ringmur samt flera andra byggnader. Dessa 1200 tals-murar finns kvar än idag och man kan få känna på dem när man besöker Museum Tre Kronor.  En oerhört stark upplevelse att lägga handen på en mur som kom till under ledning av Birger Jarl eller kanske av hans son Magnus Ladulås.


Huvudsaklig byggmästare var troligtvis Birger Jarls andra son Magnus Ladulås, gissningsvis deltog även Magnus äldre bror Valdemar Birgersson också i byggprocessen.

Birger Jarl, den vise man.

Han lät Stockholms stad att bygga med

digert vett och mycken hygga (bereda sig tillflykt)

ett fagert hus och en god stad.

En tidig målning som visar något av hur borgen såg ut vid 1500 talets första hälft är den s.k Vädersolstavlan (se nedan). Kastalen mitt i borgen räknas som en av Stockholms första större byggnader i sten.

När Gustav Vasa 1521 bröt Kalmarunionen och gjorde Sverige självständigt blev borgen Stockholms Hus landets förnämsta kungaresidens. Stockholms Hus förvandlades under Gustav Vasas regering till ett slott (vilket jag vidare kallar huset).  Vidare utvecklades nu slottets försvarsfunktioner som en följd av belägringen av slottet 1520 och av den snabba utvecklingen av krut och skjutvapen.


Just utvecklingen av artilleriet, med järnkulor som ersatte stenkulor, skapade ett behov av att förstärka borgar generellt. Ofta anlades då nya höga murar av sten med plats för eget artilleri på dessa.


År 1536 påbörjas byggandet av en ny yttre försvarsmur och stora rundlar och ytterligare försvarsanordningar.  Som byggnadsmaterial används sten från kyrkorna på nuvarande Norrmalm som kungen konfiskerat i och med  reformationen.


1541-1547 anlades en vallgrav och ett porthus med vindbrygga samtidigt som flera byggnader intill slottet revs för att underlätta borgens försvar. Dessförinnan hade huvudingången flyttats från sydöstra tornet till västsidan, mot S:t Nicolai kyrka (Storkyrkan).


Med start på 1540 talet påbörjas bygget av den södra delen av högborgen, kärntornet byggdes till på höjden samt bestyckades med kanoner.

1250 talet

1300 talet

Gustav Vasa

1500 - 1600 talet

Johan III

Vädersolstavlan i sin helhet.

Under Johan III regering, från 1568, gjordes stora byggnadsarbeten på borgen med avsikten att skapa ett slott i renässansstil.  Bland annat byggdes en ny kungsvåning i en ny länga invid den gamla ekonomigårdens västra mur mellan och inklusive porttornet (det sydvästra tornet) och det nordvästra tornet. Vidare byggdes en helt ny länga med rikssal vid den västra muren i den gamla högborgen (mot Storkyrkan till).


Flera ytterligare invändig ombyggnader gjordes, bland annat inreddes en praktfull audienssal med koppargolv (kallad Fyrkanten) i det nordvästra tornet. Koppargolvet kom senare att betala Älvsborgs (första) lösen 1570.


Också en ny slottskyrka mot Norrström i norra längans östra del byggdes. Mellan de nordvästra och nordöstra tornen (norra längan) byggdes dessutom en smal korridor uppe på norra längans taknock över bland annat slottskyrkan, kallad "Gröna gången". Den gick mellan "Fyrkanten" och Johan III:s gemåls Katarina Jagellonicas katolska kapell som inretts i det nordöstra tornet.


Dessutom lät Johan III höja kärntornet med ytterligare två våningar.



Det var också under Johan III som slottet fick namnet "Tre Kronor" år 1588 då de tre förgyllda kronorna placerades på en spira på toppen av kärntornet.

Slottet Tre Kronor före branden 1697

Då Birger jarl anlände Stockholm för första gången stod troligtvis redan en kastal på holmen.  Jag gissar på att det var Birger som byggde den första ringmuren kring kastalen, den byggnad som kom att heta Stockholms Hus eller bara Stockholm och som även omnämns så i Erikskröninkan på 1320 talet.

Kort sagt....... för mig var denna resa helt underbar..... jag erbjöds många stunder av den där obeskrivligt sköna känslan av att finnas mitt i ett historiskt sammanhang.


Jag önskar, av hela mitt hjärta, att alla och envar skulle kunna få erfara denna känsla att vara i historiens stora  sammanhang.

Steffe 2017

NORR

Steffe 2017
Steffe 2017
Steffe 2017
Steffe 2017

NORR

NORR

NORR

NORR

KASTALEN

Här ses slottet från väster så som den såg ut mot slutet av Johan III:s regering c:a 1580 talet. Nya huvudporten med vindbro över vallgraven syns i förgrunden. (Modellen finns på Museum Tre Kronor i Stockholm)

GAMLA HUVUDINGÅNGEN

NYA HUVUD -

INGÅNGEN

Här ses borgen från nordost vid 1580-talet. Notera ”Gröna gången” på norra längans taknock.  (Modellen finns på Museum Tre Kronor i Stockholm)

GRÖNA GÅNGEN

Ytterligare en något senare bild av slottet från nordost enligt Erik Dahlberg i Suecia Antiqua et Hodierna 1661.

En något senare bild av slottet från väster enligt Erik Dahlberg i Suecia Antiqua et Hodierna 1661-62.

SLOTTSKYRKAN
” FYRKANTEN ”

NY LÄNGA

NY LÄNGAN MED KUNGSVÅNING

Stockholms hus vid c:a 1300 från nordost. (Modellen finns på Museum Tre Kronor i Stockholm)

I perioden efter Birger Jarl fram till Gustav Vasa, likväl som under tiden efter Johan III:s tid fram till att slottet brann ned 1697 har många kungligheter huserat på slottet Tre Kronor.  Jag gissar på att alla kungar och drottningar som regerat Sverige från Birger Jarl fram till och med Karl XI alla har haft Huset/Slottet som sitt residens. Jag kommer inte redovisa dem alla här men jag hänvisar till avdelningen ”KUNGALÄNGD” för information kring kungaföljd.  Möjligen hann även Karl XII med att residera här, början på hans regeringstid sammanfaller med året för slottsbranden. Karl XI avled strax före branden och Karl II var endast 15 år vid tidpunkten.

Det planerades 1656 för en genomgående ombyggnad av slottet. Jean De la Vallée gjorde 1656 upp ritningar för ett nytt slott, men efter att Karl X Gustaf avlidit 1660 sköts byggnadsplanerna upp.


De skrinlagda byggplanerna togs upp på nytt 1690 av Karl XI. Det skulle bli det sista större byggprojektet som genomfördes på slottet innan slottsbranden. 


Karl XI avsatte 12000 daler silvermynt till utförandet av Nicodemus Tessin d.y:s förslag till en nybyggnad av norra fasaden, och 1692 startade arbetet. Redan på hösten samma år spändes takstolarna över den nya längan, och slottskyrkan ändrades till barockstil och dekorerades efter italienskt mode.

Den siste byggherren på slottet Tre Kronor, Karl XI.

"Karl XI på dödsbädden", målning gjord av David Klöcker Ehrenstrahl.

Slottsbranden  1697

Den nybyggda norra längan enligt Erik Dahlberg i Suecia Antiqua et Hodierna 1694, tre år innan slottsbranden.

Dekoreringsarbetet var i full gång den 7 maj 1697 när den stora slottsbranden började. Brandvaktmästaren Sven Lindbergs hustru var den som först upptäckte röken. Hon bad brandknekten Anders Andersson att springa och kontrollera vad som stod på. När han kom fram till rikssalens vind upptäckte han att det brann, men han kunde inte komma åt brandsläckningsutrustningen eftersom branden blockerade vägen.


Branden totalförstörde större delen av slottet. Elden spred sig snabbt till alla flyglarna av slottet. Slottet som var byggt i sten borde, tycker man, klarat sig bättre men taket av koppar, som leder värme, satte eld på takstolar och bjälklag av trä och branden kunde snabbt sprida sig.



Den kungliga familjen tvingades snabbt lämna slottet samtidigt som tjänstefolket försökte rädda så mycket som möjligt. Större delen av slottsbiblioteket gick upp i rök, och med den hundratals medeltida brev och dokument.

Karl XII 1697 avmålad då han var 15 år, samma år som slottet Tre Kronor brann ned. Konstnären som gjorde avbildningen var David Klöckner Ehrenstrahl.

Kunde inte låta bli att ge just denna konstnär ett litet utrymme här. Jag gillar honom och dessutom tycker jag att han ser litet ut som mej själv. Se detta lilla inlägg så som en parentes i huvudartikeln.


David Klöcker Ehrenstrahl, född 25 april 1628 i Hamburg, död 23 oktober 1698 i Stockholm, var en svensk konstnär. Han har fått hedersnamnet "den svenska målarkonstens fader"


Konstnären själv i mitten med peruk, med krita håller han på att skissa upp ett nytt motiv på duken i bildkanten. På hans vänstra sida står Pictura (Måleriet) ,  med ena handen sträcker hon fram palett och penslar till konstnären. På hans högra sida står Inventio (Fantasin),  hon håller fram ett papper med text som beskriver en hovmålares viktigaste uppgift: "Att måla majestäternas odödliga berömmelse".


Tavlan är förmodligen beställd av  Hedvig Eleonora  (gift med Karl X Gustav),  åtminstone har den hängt i hennes audiensrum på Drottningholm.


Idag hänger målningen på Nationalmuseum Stockholm

1100 talet

NYA NORRA LÄNGAN EFTER  NICODEMUS TESSINS D.Y:s RITNINGAR

DENNA 1200 TALSMUR KAN MAN SE OCH KÄNNA PÅ I KÄLLAREN PÅ MUSEUM TRE KRONOR

Karl X gav arkitekten Jean de la Vallée i uppdrag att mäta upp översta våningen i slottet inför den planerade ombyggnaden. Ritningen, daterad 1660, visar slottets plan med alla rum numrerade.  Ritningen i större skala samt med beskrivning av rummen, HÄR.

Man får ju då dock beakta just frågan kring NÄR Sverige kan betraktas som en nationalstat. Jag själv är inte helt färdig med mina studier härom men allt pekar på att Birger Jarl, som ju anses vara den som byggt Stockholms Hus, kan sägas ha regerat över nationalstaten Sverige.   


Inga så omfattande byggprojekt så som de som utfördes under Gustav Vasas och Johan III:s tid  har senare utförts på slottet.

Karl  X  &  Karl  XI

Karl X Gustav 1653–1654, målningen gjord av  Sébastien Bourdon.

Nicodemus Tessin d.y., målningen gjord av Georg Desmarées 1690.

Utredningen efter branden visade att slottets brandvaktmästare, Sven Lindberg, hade varit på plats och dessutom hade han sänt iväg sina brandvakter, Anders Andersson och Mattias Hansson på andra uppdrag.


Som straff för att brandvaktmästare Lindberg inte skött sitt jobb dömdes han och Mattias Hansson i februari 1698 till döden, emedan Anders Andersson dömdes till gatlopp. Straffen mildrades senare till gatlopp för samtliga, domen sade då att de dömda skulle "pligta med Siu gatulopp hwardera, och sändas i wanlige halsjern att arbeta uthi Marstrand i 6 år".  Sven Lindberg, som var en gammal man, överlevde inte gatloppet. Övriga två sägs ha överlevt men jag kan inte i nuläget säga något mer om hur deras framtid blev.


Kung vid detta tillfälle var Kar XII (med förmyndarregering) som månaden efter branden skulle fylla 15 år. Hans far, Karl XI, hade en månad tidigare avlidit och låg på lit de parade på slottet. Den kungliga familjen fick tills vidare bo i Wrangelska palatset på Riddarholmen men flyttade efter en tid till Karlbergs slott.

Slottet var under ombyggnad och slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y. hade med den nya norra längan gett slottet ett helt nytt utseende. Hans fortsatta arbete hindrades dock av den gamla borganläggningens gyttriga och under många sekel framvuxna byggnadskropp.


Branden gav honom möjlighet att fullfölja sin vision om hur ett modernt slott skulle gestaltas. Redan innan årets slut (1697) hade han sina planritningar färdig. Det gick så fort att man kunde tro att det fanns ett samband mellan branden och Tessins planer för det nya slottet.


Tessin och hans byggmästare Hans Buchegger sägs ha påträffats under branden på Rikssalsvinden när båda (förgäves) försökte att hindra elden från att sprida sig till den nybyggda delen. Ja vem vet, kanske var branden planerad...?


Jag är själv osäker kring hur mycket av den nybyggda norra längan som klarade sig, och hur mycket av den som kunde bibehållas när man senare byggde det nya Stockholms slott. Men om man studerar en tysk tecknares skiss som är gjord  samtida med branden så ser Norra längan nästan oskadd ut. Min gissning är att åtminstone själva fasaden i någon mån kunde återanvändas. Hur som helst så är det ju i alla fall enligt Nicodemus Tessin d.y:s barockideal som hela det nya Stockholms slott kom att återuppbyggas efter.

Slottsbranden här avbildad i ett kopparstick av en gravör vid namn Montalegre. Kopparsticket har ofta kommit att användas som illustration av branden. Bilden är dock till stora delar ett plagiat av de över 100 år äldre Stockholmvyerna i Civitates orbis terrarum (se nedan) av den tyske gravöern Frans Hogenberg (död 1590), och ger därför en felaktig bild av Stockholm 1697. Bilden visar dessutom figurer som springer på isen över Norrström och Riddarfjärden den 7 maj.

Ytterligare ett kopparstick från 1697 med titeln Der Große Brand deß Koniglichen Schloßes in Stockholm har Stockholmsvyerna av Franz Hogenberg som utgångsmaterial för sin "reportagebild". Slottet visas som det såg ut hundra år tidigare innan Tessins nya norra länga byggdes. Troligtvis finns inga ”riktiga” avbildningar av branden gjorda av ögonvittnen till den samma, konstigt tycker jag.

Här en planritning av översta våningen på slottet Tre Kronor, såsom planlösningen sist kom att se ut innan branden förstörde allt.

Fragment  av   Tre Kronor

HÄR I RIKSSALEN BÖRJADE BRANDEN

NORR

NORR

Stockholmvyerna i Civitates orbis terrarum av gravören Franz Hogenberg från sent 1500 tal.

Skissen av slottet Tre Kronor,"Abbildung des abgebranten Schloßes", gjord av en tysk tecknare som råkade vara på plats vid tiden för branden. Detta är kanske den enda samtida avbildning av Tre Kronor efter branden.


Skissen är gjord någon tid efter själva branden då man ser att östra längan vid nedre borggården redan är riven. Till vänster i skissen syns den gamla högborgen och bakom denna skymtar slottets äldsta byggnad, kastalen.

DEL AV PORTALÖVERSTYCKE I KALKSTEN - 1600 TAL

STOR VOLUT AV SANDSTEN - 1600 TAL

FASADSTEN AV SANDSTEN - 1600 TAL

Här möter 1500 tals-valven den ursprungliga norra muren från 1200 talet mot Norrström.  Fantastiskt att faktiskt vara i slottet Tre Kronor!

Valven är från 14 -1500 talen emedan pelaren här är sentida, ett 1800 tals-stöd.

SKÅL AV RÖDGODS , MED MÖNSTER I

ENGOBE OCH GRÖNGLASYR - 1600 TAL

KARL KNUTSSON (BONDES) SIGILL

ALBREKT AV MECKLENBURGS SIGILL

STOCKHOLMS ÄLDSTA SIGILL 1296

MAGNUS LADULÅS SIGILL

(BAKSIDA)

MAGNUS ERIKSSONS SIGILL

GRÖNA GÅNGEN

NORR