RAÄ Fornsök   -   Södra Härene 5:1


Övriga familjen var på semester på Menorca en vecka och min plan var då att passa på att göra ett stort antal historiska utflykter. 


En av dessa utflykterna blev till en kyrkoruin som jag många gånger sett då jag gjort andra nedslag i dessa trakter, trakterna kring Vårgårda i Västergötland.  I dessa trakter finns väldigt mycket intressant historia att studera, från stenålder till 1600 tal.


Då jag anlände ruinen kunde jag parkera på en välordnad parkeringsplats med informationsskylt.  Nu var jag mycket sugen på att stiga in på den gamla kyrkogården där ett par gravar än i dag syntes vårdas. Dessa hade färska planterade blommor och den som senast begravdes här, efter vad jag kunde notera, var en kvinna som begrovs 1953, vilket är 43 år efter det att södra Härenes nya kyrka stod klar.  I övrigt var de flesta gravarna bortglömda och vackert förfallna.


Just innan jag gick in på kyrkogården mötte jag en gammal dam med sin hund. Vi kom att samspråka en stund (damen och jag) och det visade sig att hon var född i Göteborg och att hon var väl bevandrad i ämnet historia. Det blev ett mycket trevligt och informativt samtal och vi skildes åt så som goda humanister med en varm kram.

Kyrkan

C:a 2km norr om Vårgårda utmed E20, tag av höger, tror det står skyltat Herrljunga.  Efter bara ett par hundra meter syns ruinen på höger hand.  Bra parkering och informationsskylt finnes.

Här på Nossans östra sida låg södra Härenes första kyrka som man tror uppfördes under 1200 talet, möjligen så tidigt som 1100 talet.


Traditionen berättar att då man skulle bygga den första kyrkan i Södra Härene så hade man bestämt sig för att den skulle ligga på Stora lund, en trädbevuxen kulle på västra sidan om Nossan.  Men detta skulle visa sig vara svårt att genomföra.  Man körde fram timmer, men det som kördes fram under dagen var försvunnet följande dag.  När man sökte efter virket fann man att det låg på en kulle på andra sidan om Nossan. 


Man tolkade händelsen som att det var de döda som, sedan många hundra år, låg begravda på Stora lund som flyttat på stockarna då de ville ha sin vila i fred.  Man rättade sig efter de dödas önskan och byggde istället kyrkan på den plats där timret nu låg, på en mindre kulle på Nossans östra sida.   Intressant är att den kulle där kyrkan nu byggdes troligen är en gravhög, och lika intressant är att den kunde byggas där uppå utan att de döda hedningarna i graven hade några synpunkter, så som ju de döda på kullen väster om Nossan hade.


Den först avsedda kullen på Nossans västra sida är den kulle som idag kallas Lundskullen. På denna kulle, där de döda själva såg om sin viloplats under 1200 talet, står fortfarande deras gravvårdar som de gjort i kanske 2000 år.

Efter att Kristian IV erövrat Nya Lödöse under Kalmarkriget, tog han sikte mot Skara med avsikten att plundra och bränna staden.  På vägen mot Skara plundrades flera byar och kyrkor i härens väg, många kyrkor sattes också i brand, bland de som brann var södra Härene kyrka.


Då Kalmarkriget avslutas med freden i Knäred 20 januari 1613 började Härene-borna bygga en ny och större kyrka på samma plats som den nedbrända. Det är denna 1600 tals-kyrka vi ser ruinen av idag.  Om det finns delar i denna kyrka som är från den ursprungliga kyrkan är okänt. Dock torde ju en del byggmaterial ha återanvänts då jag förmodar att även den ursprungliga kyrkan var en stenkyrka.

Lundkullen 2012.

Kyrkan kom åter att brinna, 1905 slog blixten ned och taket samt det mesta av inredningen blev lågornas rov. Denna gång valde Härene-borna att inte återuppbygga kyrkan trots att kyrkmurarna stod kvar. Man valde att istället bygga en ny kyrka ett stycke från den gamla.  Den nya kyrkan kom att ligga på Nossans västra sida och idag passerar E20 alldeles intill.


Den ursprungliga kyrkans dörr, som hade återanvänts i 1600 tals-kyrkan, klarade sig mirakulöst undan lågorna vid branden, kanske var det så att den utav någon anledning inte hängde på sin plats just då?


Dörren förvaras, tillsammans med det gamla kyrksilvret, i den nya 1900 tals-kyrkan och kan således beskådas än idag. Det är en helt fantastisk dörr, trävirket bedöms som sagt vara samtida med den första kyrkan, alltså är den från 1100-  eller 1200 talet, hisnande!!

Södra Härene 1600 tals-kyrka från söder, fotografiets årtal okänt men det bör vara 1800 tal.

Bilden finns på  http://kmb.raa.se

Södra Härenes 1100-1200 tals-dörr,  anno 2017.

Om man tittar noga på dörren ser man tydligt att det funnits fler smides-ornamenteringar. Där dessa varit anbringade syns träet vara upphöjd så som i relief.  Fenomenet har uppstått genom att oskyddade områden har nötts bort av väder och vind.


Samtidigt, menar jag, att smidet inte känns ursprungligen avsett för just denna dörr. Smidet saknar den formsäkerhet som man kan förvänta sig av mästare från tiden då det smiddes, det känns helt enkelt formmässigt osäkert. Kan det till och med vara så att smidet på denna dörr kanske är än äldre än den dörr det nu är anbringat på???  


Tänk om smidet härstammar från en ytterligare äldre kyrka på platsen.  Nu spånar jag...den kyrkan torde i så fall vara den absolut första kristna kyrkan i södra Härene och i så fall vara byggd före 1100 talet.  Kanske smidet kommer från en dörr till en träkyrka, en stavkyrka !!!


Hur som helst uppvisar smidet på södra Härenes gamla kyrkodörr likheter med den jämngamla dörren på Väversundas gamla kyrka i Östergötland, daterad till 1100 talet.


Eller kan det vara så som traditionen säger, att dörren gjordes av kringvandrande munkar?

1100 - 1200  tal

1600  tal

I kyrkogårdsmuren finns en stiglucka mot söder och mot Nossan.  Långt tillbaks i tiden var Nossans vattennivå högre och det var inte långt från Nossans strand till stigluckan.  Säkert kom många kyrkobesökare med båt på den tiden.

1900  tal

Dagens södra Härene kyrka anno 2017, byggd 1910 efter ritningar av arkitekt Gustaf Améen.

Södra Härenes gamla kyrkodörr anno 2017.

Detalj av Väversundas kyrkodörr, bild från Wikipedia.

Runorna berättar att ”Asmund gjorde denna dörr”,  bild från dn.se.

DÖRREN

Södra Härenes gamla kyrkodörr är försedd med ett väl tilltaget stocklås ...

... som fungerar tillfredsställande efter 900 år ... nästan lika bra som ett modernt lås tillverkat av Assa.

2000  tal

NOSSAN

LUNDSKULLEN

På väg fram mot kyrkan, åt höger (mot norr) syns sakristian som var den enda del av kyrkan som klarade sig vid branden.

Österfasaden, här innanför står altaret.

Grunden till vapenhuset som troligen var sentida och byggt av trä.

Ingången till kyrkan från söder.  Här har den mycket gamla dörren tjänstgjort.  På denna tröskelhäll  har många människor satt sina fötter.  Notera resterna av portomfattningen som är av finhuggen sandsten (tror jag), i övrigt byggdes kyrkan 1613 av grovt huggen granit.

Långhuset mot altaret i öster.

Altaret.

Jag hedrar de Härenebor som byggde kyrkan samt de som framlevde sina liv i trakten.

I det lilla fönstret ovan altaret kan man just denna dag, i nådens år 2017, se en kraftfull BMW med låg markfrigång.  Man kan också studera 1600 talets sten-hantverk om man vill.  Dock får man tänka sig att dessa väggar sannolikt var försedda med ett tjockt lager kalkputs eller möjligen en dito slamning.

Genom kyrkans ingång från insidan ser man här själva kyrkogårdens entré, stigluckan mot söder.

Från stigluckan mot söder, på andra sidan av Nossan ser man Lundskullen, den plats där man först tänkte sig att bygga sin kyrka på.  Stora Lund som kullen kallades på den tiden, idag går samma kulle under namnet Lundskullen. 

Intill stiglucken ligger denna vackra bod, knuttimrad med enorma ekplankor.  Kanske är det kyrkans redskapsbod eller kanske är det dess likbod?  Troligen är det en kombination av båda dessa funktioner.