RAÄ Fornsök   -   Ulricehamn 80:1


För ovanlighetens skull företog jag en historisk utflykt på en lördag, den 2 november 2013 närmare bestämt. Det var en ganska gråmulen och dyster atmosfär då jag steg ur bilen vid den industribyggnad som jag enligt plan utsett som parkering. Om min research nu stämmer, är det bara att promenera utmed gärdet rakt västerut, så skall jag finna det som finns kvar av Slottet i Vist.


Då jag lämnar gärdet inser jag direkt att jag är på rätt plats. En mycket djup vallgrav finns framför mina fötter. Jag finner en lämplig nedfart efter en stunds sökande. Jag börjar fundera på om detta möjligen är en del av den ursprungliga nedfarten mot en vindbrygga, egna spekulationer bara.


Då jag når botten på ravinen, står jag mitt i den gamla vallgraven, där Ätrans vatten tidigare flutit. Nu ska jag upp på borgen, en hög och brant stigning gör mig genomsvett.


Då jag står på borgens högsta punkt har jag svårt att bilda mig en tydlig uppfattning om borgårdens utseende, då vegetationen är mycket snårig och tät. Men här låg borgen i alla fall, som ett lås för kontroll av trafiken på den förbiflytande Ätran.

Kör av Riksväg 40 mot norr på 46:an mot Falköping, kör c:a 1 km, parkera vid första industrifastigheten på vänster sida. Gå sedan rakt väster ut mot Ätran så finner du platsen där Slottet i Vist har stått.

På väg upp till slottet från botten på vallgraven.

2 km öster om Bogesund (Ulricehamn) låg en gång slottet i Vist. Det låg på en utskjutande udde i Ätran med vatten på tre sidor och en mäktig vallgrav mot öster.


Inte mycket är känt kring vad som timat här, lika begränsad är kunskapen om vem som stått som ägare till borgen. Med sitt läge högt ovan Ätran får man förmoda att borgen varit en försvarsborg för vattenleden Ätrastigen.  Några skriftliga belägg för borgen finns inte, men fynd på platsen pekar mot att den varit i bruk från 1300 talet.


Man tror att Slottet i Vist kan höra till den grupp av fästen som utvecklades under de oroliga årtiondena efter 1350. Möjligen kan den ha hört till Meklenburgska fraktionen som då fanns i Västergötland och på Dal, med Heine Snakenborg till Vädersholm (7 km västerut), Fagranäs, och brodern Gert som var hövitsman på borgen Hästholmen, mitt emot Hjo på östgötasidan av Vättern.

Kanske ursprunglig nedfart mot vallgraven.....

Från slottet mot norr.

Mot väster.

Lugnt flyter Ätran.