Från Ullared söderut på väg 154, vid Köinge tag vänster på Axtornavägen, efter 3 km finns minnesstenen på vänster sida. Informationsskyltar finns.

RAÄ Fornsök   -   Köinge 91


En torsdag i maj, på Kristi himmelfärdsdagen, var jag på väg till Axtorna slagfält. Jag hade redan börjat studera nordiska sjuårskriget något, och framför allt läst om händelserna i och utanför Jönköping 1567. Då jag visste att just slaget vid Axtorna var en stor träffning fann jag det viktigt att göra ett besök på platsen för att insupa horisonten, Rantzaus kulle, samt vandra på platsen där de svenske ställde upp sitt artilleri. Platsen (och vädret) var fantastisk, kunde tydligt känna in stämningen av krig och ofärd, samt ägna de många stupade en tanke.


Slaget vid Axtorna 1565 var en mycket blodig historia. Slaget var ett av flera under det Nordiska sjuårskriget som rasade mellan 1563 och 1567.


Nordiska sjuårskriget var ett krig mellan Sverige å ena sidan samt Danmark, Lübeck och Polen å den andra. Anledningen till kriget låg ytterst i Danmarks missnöje över den så kallade Kalmarunionen upplösning. Detta missnöje visade sig flera gånger under Gustav Vasas regering, bland annat genom att Danmarks kung Kristian III upptog Sveriges vapen, tre kronor, i sitt vapen. Detta tilltag tolkades från svensk sida som ett bevis för danska anspråk på Sverige.

Misstänksamheten mellan de båda rikena blev synnerligen farlig, då, efter Gustav Vasas och Kristian III:s död, bägge rikenas troner bestegs av unga och ärelystna monarker, Erik XIV i Sverige och Fredrik II i Danmark. Nya tvisteämnen tillkom nu, som främst uppstod genom att Erik i början av sin regeringstid korsade Danmarks planer att vinna Estland.


Lübeck, som upprördes över de hinder Erik lade för dess handel på Ryssland, slöt 13 juni 1564 förbund med Danmark. Polen som ville lägga Östersjöprovinserna under sig, gjorde som Lübeck och anslöt sig till förbundet. Krigsrörelserna började i maj, då en dansk flotta under Jacob Brockenhuus seglade inåt Östersjön. Den 30 maj påträffades den danska flottan vid Bornholm av den svenska flottan under Jakob Bagge och, utan att krig ännu förklarats, besköt denna med skarpa skott. En strid uppstod, som slutade med danskarnas nederlag. Så var nordiska sjuårskriget ett faktum.

Fredrik II

Kung av Danmark och Norge från 1559. Far - Kristian III

Mor - Dorothea av Sachsen-Lauenburg

Född - 1 juli 1534

Död - 4 april 1588

Begravd - Roskilde domkyrka

Erik XIV

Kung av Sverige 1560 - 1568

Far - Gustav Vasa

Mor - Katarina av Sachsen-Lauenburg

Född - 13 december 1533

Död - 26 februari 1577

Begravd - Västerås domkyrka

Huvud-kombattanterna

Slaget

Daniel Rantzau hade fått informationen om att en stor svensk här, under ledning av Jakob Hästesko, var på väg mot Varberg, och att hären redan var i Danmark (Halland var på den tiden danskt). Han beslöt då genast att avbryta belägringen av, det av svenskarna nyligen återtagna, Varberghus för att möta svensken och slå honom. Svenskarna hade, i sin tur, order från Erik XIV att uppsöka och slå den danska armén och tillfället yppade sig vid Axtorna hed, cirka 20 km uppströms Ätran.


Det skulle bli det största slaget under nordiska sjuårskriget och det hände sig en höstdag 1565. En svensk armé på 12000 man under befäl av Jakob Hästesko hade först marscherat in från norr och slagit läger vid Svartå. Från söder närmade sig den danska hären, ledd av Daniel Rantzau, som bestod av 8000 man, varav många var legosoldater.


I gryningen den 20 oktober möttes styrkorna på heden i höjd med Axtorna. Blodiga strider utkämpades hela dagen. När kvällen kom hade det övermäktiga danska rytteriet tvingat svenskarna att dra sig tillbaka mot Svartå, nederlaget var ett faktum.


Danskarna lämnade slagfältet först sedan de stupade från båda sidor hade begravts, totalt c:a 4000 man. Massgravarna från Axtornaslaget är ännu inte vetenskapligt undersökta. Däremot undersöktes själva slagfältet arkeologiskt 2005 och fynden bekräftar att slaget verkligen ägt rum på platsen.


Slaget i Axtorna är ett av de första slagen i Sveriges historia där vi faktiskt vet ganska väl vad som hände tack vare dagböcker, brev, arkivmaterial från de båda arméerna.

Danskarnas härförare

Daniel Rantzau

Född - 1529

Död - 11 november 1569

Begravd - Westensee kyrka i Holstein

Svenskarnas härförare

Jakob Hästesko

Född - okänt datum

Död - juli 1567

Begravd - Okänt, han dog i dansk krigsfångenskap.


(har ej lyckats finna någon bild på Hästesko, så vi får snällt nöja oss med hans vapensköld)

Vid mitt besök i Axtorna 2014, minnesstenen över de som fick lämna jordelivet här den 20 oktober 1565.

Här på Byaberget besköts Rantzau av svenskt artilleri. Bilden är tagen från den plats där det Svenska batteriet stod.

Byaberget.

Första fasen.

Rantzau intog en beredskapsuppstälning i väntan på vad svenskarna skulle göra. Hästesko tvekar ett dygn, vilket  utnyttjades av Rantzau som besätter Byaberget med fotfolk. Tidigt 20 oktober går svenskt rytteri till anfall och tar Byaberget . Samtidigt går svenska infanteriet till anfall, utmed vägen, mot det danska dito. Två separate strider utkämpas med fotfolk i det ena och med rytteri i den andra.

Andra fasen.

Hårda strider rasar på båda fronterna, det danska infanteriet viker och Anders Sigfridsson Rålamb kan gruppera det svenska artilleriet på åsen nedanför gården Kullen och beskjuta Rantzaus passiva trupper. Bielkes rytteri avancerar, tätt följda av Färlas dito. Danska infanteriet ger vika på åsen och efterhand kan Rålamb omgruppera artilleriet ytterligare, nu till Byberget. Danskarnas infanteri grupperar om till försvar. Vildeman får marschorder för svenska infanterireserven, 2700 man.

Tredje fasen.

Danskarna gör motanfall och lyckas återta Byaberget. Stenbocks svenska infanteri är nu slagna till flykt. Bielkes rytteri splittras och stor oreda utbreder. Färla anfaller fienden i flanken och tar dess artilleri. Färla fortsätter och slår nu fienden i ryggen varpå dessa sträcka hattarna i vädret till tecken på att de givit upp.

2:A REG. - FÄRLA

KUNGENS EGET REG. UNDER BIELKE

INFANTERIRESERV UNDER VILDEMAN

8000 INFANTERI

3000 RYTTARE

40 ARTILLERIPJÄSER

6000 INFANTERI

1400 RYTTARE

RANTZAUS REG.

HELLES REG.

INFANTERI UNDER

STENBOCK

FÄRLA

BIELKE

(SPLITTRAT)

Sista fasen.

Slaget har nu pågått i flera timmar och mörkret börjar falla över slagfältet. Rantzau ordnar sina styrkor och Helle anfaller Bielke i rygg och flank. Bielkes rytteri är nära att krossas och flyr över Myrån för att enas med fotfolket där för att söka hejda dansken. Försöket misslyckas och Bielke och fotfolket tvingas retirera norrut. Även Färla tvingas norrut under hårda angrepp från Rantzaus rytteri. Den svenska reträtten övergår slutligen till ett samlat återtåg för de svenske, man lämnar allt artilleri kvar samt ett stort antal stupade. Omkring 4 000 människor miste livet under slaget varav de ofrälse begravdes i massgravar på fältet. Adelsmän och officerare fördes oftast hem till sina familjegods för begravning. Slaget ledde inte till några avgörande strategiska eller politiska förändringar, tvärtom bibehölls genom den danska segern situationen som den varit innan slaget.

En dansk propagandabild (tyvärr grynig) från tiden för händelsen illustrerar slaget. Högvadsån syns i förgrunden.

Så såg manskapet ut vid slaget. Här en svensk pikenerare och en skytt med svamplåsbössa.

Panorama över slagfältet från Byabergets topp. Här på åkrarna utspelades blodiga scener den 20 oktober 1565, man kan omöjligen föreställa sig den totala grymhet och all den smärta som genomleds här.

Bilden är tagen från Bybergets topp (med zoom) mot den plats där svenskarnas artilleri först ställdes upp.

Film över slagfältet från Bybergets topp, norrut, där Rantzau stod. Här någonstans på åkrarna ligger 4000 man, svenskar och danskar samt legoknektar av flera nationaliteter,  begravda.

Bilden är tagen från Axtorna heds norra ände. Det var här svenskarna samlades inför slaget. Horisonten ser troligtvis ut precis som den gjorde 1565, fast den gången såg man säkert många röda fanor och täta led av fienden i höjd med Byberget.

Panorama från den svenska härens utgångspunkt i norra delen av Axtorna hed.

RANTZAU

HELLE

RANTZAU

HELLE

VILDEMANS RESERV

BIELKE

RANTZAU

HELLE

Axtorna  2014

STENBOCK

BIELKE

FÄRLA