RAÄ Fornsök   -   Skörstorp 78


Onsdagen den 7:e augusti 2019 var en dag då jag erfor den där obehagliga känslan av att semestern sjöng på sista versen.


Noterade i förbifarten att denna morgon tycktes giva att vädret var av typen molnigt och blåsigt väder. Trots denna bistra erfarenhet beslöt jag att söka mej upp mot Falköpingstrakten.




I oktober 2018 var jag även då i Falköpingstrakten för ett besök vid bl.a. Lovene kyrkoruin och ytterligare ett par nedslag.  Som avslutning av denna utflykt tog jag mej till Skörstorps rundkyrka.


Men precis som jag anade den gången, med tanke på att det nu var höst, så var kyrkan låst.




Nu, i august 2019, hoppades jag på att kyrkan fortfarande skulle vara sommaröppen och olåst ... det var den !!


Äntligen fick jag beträda denna helgedom.   Vördsam upplevelse att beträda detta runda rum som byggdes redan under mitten av 1100 talet.  Rördes nästan till tårar då jag vände blicken mot koret.




Man känner till att det funnits tretton rundkyrkor i Sverige.  Av dessa tretton finns idag åtta rundkyrkor kvar. 

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Väg 47 väster ut från Falköping c:a 8 km, där tar du vänster mot Tidaholm på 193:an (tror att det redan där skyltas mot kyrkan).


Kör c:a 3 km. på 193:an och på vänster hand skall du finna henne, Skörstorps rundkyrka.   Svårt att missa !

Skörstorps rundkyrka 1890 tal,  mot nordväst med några undommar i förgrunden.   

Fotograf:  Eriksén.  


Bilden finns i samlingarna å Skövde museum.

Skörstorps rundkyrka anno 2019,  mot nordväst.    Fotograf:  Stefan Gustafsson (undertecknad).   

1800 talet - 2000 talet   ur (nästan) samma vinkel.

Skörstorps  rundkyrka  anno  2019

Skörstorps rundkyrka mot nordost anno 2019,  rakt emot ingången.

Interiör.

Flygtur med Mavic Air en riktigt blåsig dag anno 2019.

Koret,  rakt mot öster.

Dopfunten är från 1200 talet, kanske är det den ursprungliga funten?

Urtappnings-hålet.  Här har många barn döpts genom tiderna, initialt genom submersion (nedsänkning av hela kroppen).


Dop genom submersion upphörde i Sverige 1693 till förmån för den metod som används i våra kyrkor än idag, affusion (endast huvudet begjuts av vatten).

Tänker här på människorna som levt sina liv här genom långa tider, här strax öster om den vid tiden betydande staden Falköping,  mitt i centrum för riket Sveriges tillblivelse.


Hade givit mycket  ( inklusive min egen bil )  för att få tala vid någon av dem.

I Västergötland vet man att tre rundkyrkor funnits, förutom kyrkan i Skörstorp finns också ruiner efter dylika i Dimbo och i Agnestad. 

Biskop Bengt i Skara* levde från mitten till slutet av 1100 talet och kom att kallas för ”den gode biskop Bengt”.   Han sägs bl.a. ha bekostat bygget av de båda rundkyrkorna i Agnestad och i Dimbo.  Han bekostade även byggandet av flera vägar och broar i sitt stift, sannolikt för att underlätta för menigheten att nå kyrkorna och på så sätt kunna leva enligt kristendomens traditioner. 


Det finns inga dokument som visar att Bengt den gode även ligger bakom byggandet av Skörstorps rundkyrka.  Men då man vet att kyrkan i Skörstorp byggdes någon gång under biskop Bengts den godes tid och att den, liksom Agnestad och Dimbo, ligger inom Skara stift,  är det nära till hands att misstänka att biskop Bengt är inblandad även i denna kyrkas tillkomst.

Mot nordost och mot ingången i vapenhuset med sin vackra portal !

År 1899 fick vapenhuset sin sandstens-omfattade barockportal.

Från början fanns bara det låga rundhuset, endast försett med små ljusgluggar, av vilka endast en är kvar och  idag synlig på fasaden mot väster.  Kyrkan valvslogs på 1400 eller 1500 talet.  Spiran, koret med absid och sakristian uppfördes på 1660 talet medan vapenhuset skall vara något yngre.

Mot öster, här syns det enda kvarvarande ursprungliga lilla fönstret.

Biskop Bengt tycks ha varit en mycket god och generös biskop. 


Det faktum att han grundade flera kyrkor, vägar och broar med privata medel har givit Bengt sitt tillnamn. 


Vissa menar dock att Bengts givmildhet i första hand var riktad mot kyrkan och att det kanske egentligen var så att det var folket som fick betala kalaset.




Bengt dog omkring år 1190 i hög ålder och begravdes i Skara domkyrka.




På södra långväggen i Skara domkyrka är denna liljesten inmurad.  På stenen kan läsas ”Benedictus electus”, d.v.s ”Bengt är vald till biskop”.


Man undrar om det är så att stenen i väggen markerar graven under den stora omärkta hällen som finns i golvet nedanför?

*