RAÄ Fornsök   -   Skee 343:1


Söndagen den 20 oktober år 2019 var jag på väg mot Sven Lovén Centrum För Marina Vetenskaper på Tjärnö, för att hämta Frida som varit där under helgen.


Tjärnö ligger någon mil söder om Strömstad och då jag skulle vara på Tjärnö först vid 15-tiden passade jag på att göra ett antal historiska nedslag under förmiddagen.


Ett av dessa nedslag blev i trakten kring Blomsholms säteri* som är platsen för flera lämningar från vår historia.  Bl.a. finns här strax norr om säteriet ett stort gravfält från järnåldern med Bohusläns största domarring.


Det blev tyvärr inget besök vid ovan nämnda gravfält p.g.a. ”träning med lös-springande hundar”.  Möttes av detta textade meddelande just då jag skulle anträda gravfältet och blev mycket förargad.  Gravfältet är ju vårt gemensamma arv och ska inte kunna ”kidnappas” av ”hund-folk” menar jag.



Jag tog mej istället c:a 300 meter söderut där jag visste att jag skulle finna en fantastisk skeppssättning omgivet av ett gravfält, något yngre jämfört med ”hundarnas” gravfält.


Då jag nalkas skeppet blir jag exalterad !  Vilken fantastisk grav-anläggning !  Skeppssättningen kallas i folkmun ”Stenskeppet” och skeppet mäter drygt 40 meter på längden, 9 meter bred och består av 49 stenar.

Cirka 6 km. nordost om Strömstad finns Blomsholms säteri med dess kringliggande historiska lämningar.


Använd GPS, väl framme finns goda parkerings-möjligheter och lämningarna är tydligt och informativt skyltade.

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

Stenskeppet  anno  2019

KÄLLOR

Anträder Stenskeppet västerifrån.   Här står jag något hundratal meter från skeppet och ryser inför dess perfekta profil.

______________________________________________

Stenskeppet omges av ett gravfält omfattande ett 20-tal gravar.  Gravfältet dateras till senare delen av järnåldern (C:a 400 - 600 e.Kr.)

  *

Blomsholms säteri grundades 1625 av den nordtyske adelsmannen Anders Blume och återfinns c:a 6 km. nordost Strömstad.  I början av 1700 talet brann säteriet ned och ersattes 1710 av de byggnader som fortfarande står på platsen.


Under Karl XII:s krigståg mot Norge 1718 fungerade säteriet som fältsjukhus eftersom det låg vid den transportled som Karl XII med 800 soldaters hjälp använde för att transportera tolv fartyg över land och via sjöarna Strömsvattnet,  Färingen och sedan vidare till Idefjorden.


Enligt en sägen skall de soldater som mötte döden i fältsjukhuset ha begravts i skeppssättningen.


( har mycket sökt efter avbildningar av denne Anders Blume, tyvärr utan framgång )

Några överflygningar av Stenskeppet för att bättre förstå dess kropp och form i landskapet. 

Står här i skeppets norra ände och blickar söderut.  På åkrarna där i söder, bort mot skogskanten i höger bildkant,  nådde vid tiden för gravsättningarna en havsvik.

Ovan en avbildning av Stenskeppet som gjordes av Carl Gustav Gottfried Hilfeling  någon gång vid slutet av 1700 talet.


Avbildningen är gjord från höjderna öster om Stenskeppet, emedan min egen fotografiska avbildning längre upp här ovan är gjord från väster.  På Hilfelings bild gissar jag att byggnaderna i bakgrunden är Blomsholms säteri.  Jag anar också Bohusläns största domarringen  (vid ”4” på teckningen)  på järnåldersgravfältet nordost om säteriet.

Norra stäven.  Någon utgrävning av Stenskeppet har aldrig gjorts, således finns heller inga kända fynd som kan knytas till skeppet.

SGU  -  Sveriges Geologiska Undersökning

http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html

Hilfeling föddes 1740 i Östegötland och dog i Skövde 1823.  Han var konstnär och kulturhistoriker, och han kom 1767 i förbindelse med den danske historikern Jacob Langebek på vilkens uppdrag han skulle tecknade av äldre kulturhistoriska föremål och miljöer i Skåne från den danska tiden.


Efter Langebeks död 1775 kom Hilfeling i kontakt med rudbeckianen Pehr Tham på Dagsnäs och kom så att på dennes bekostnad göra flera resor i Sverige för att avbilda historiska monument på samma sätt som han gjort i Skåne.


Hilfeling resor under tiden 1788 - 1801 kom att omfatta Bohuslän, Västergötland, Småland, Öland och Gotland.  Det var under denna period som han avbildade Stenskeppet vid Blomsholm.




( har mycket sökt efter avbildningar av denne  Carl Gustav Gottfried Hilfeling, tyvärr utan framgång )

  *

Min uppriktiga heder till människorna som levt sina liv här i trakterna av Blomsholm långt, långt före min egen obetydliga livstid. 


Vi vet genom lämningar att människor funnits här sedan järnålder men sannolikt har människan verkat här redan under någon del av stenåldern.

Ovan ett utsnitt från ”Geometrisk Charta Öfver Säthegården Blomshålm” upprättad år 1702 av E. Kuus.  På kartan är Stenskeppet utmärkt men undertecknad har ej kunnat tyda texten. En grov gissning är att texten lyder ”Resta Stenar”.

BLOMSHOLMS  SÄTERI

STENSKEPPET

NORR

Mitt i Stenskeppet ligger en minnessten från 1660 talet över general Sven Ranck och hans hustru Anna Bergengren (de är dock inte begravda i skeppet).  


Inskriften lyder:  ”SVEN RANCK ANNA BERGENGREN AC 1668”.


Sven Ranck var Blomsholms femte ägaren men han var framför allt en svensk krigare.  Han var bland annat överstelöjtnant för ett dragonrege- mente och kommendant på Bohus fästning.


Han föddes 18 april 1616 i Rankhyttan och avled på Halmstads slott 1684.


Svens hustru Anna Bergengren föddes i Falun 1638.  Hon slutade sina dagar 1716 och ligger begravd bredvid sin man i Halmstads kyrka.

Minnesstenen

  *

E. Kuus står för Erik Kuus som var lantmätare i Bohuslän från 1711 till 5 Oktober 1716, då han avgick så som ordinarie lantmätare.   Erik har idag en gata uppkallad efter sig i Göteborg.


Erik Kuus gata är en oansenlig gatstump bland trevånings bostadshus i Göteborgs östra centrum, Vidkärr närmade bestämt.  Eriks gata ligger för övrigt endast 500 meter norr om min egen enkla boning.