RAÄ Fornsök - Göteborg 148:2


Om aftonen 22 januari 2016 genomfördes Kulturnatta i Göteborg. Det är ett årligen återkommande nattligt kulturevenemang med arrangemang av vitt skilda slag över hela staden.

Jag hade noterat att Skansen Kronan skulle ha öppet och att där bjöds både guidade visningar av skansen, musik samt invigning genom salut av två musköter från sent 1600 tal (replikor).

Detta erbjudande kunde jag inte motstå då jag inte tidigare gjort något grundligt besök på skansen. Jag bjöd Linda på mat och öl på Linnégatan innan vi gick upp mot skansen. På väg upp insåg jag att jag nog ändå måste göra ett ytterligare besök för att kunna ta bättre bilder. Nu var det mörkt, snö, kallt och blåsigt vilket inte inbjuder till omfattande exteriör dokumentation.

Uppe vid entrén till skansen möttes vi av facklor och eldar som gav mig känslan av att ha förflyttats tillbaks till en vinterkväll i slutet av 1600 talet.

Inne i skansen imponeras man av de enormt tjocka murarna och de otroliga dimensionerna på bjälkarna i bjälklagen. Man funderar också kring den enorma arbetsinsats som erfordrats  då skansen byggdes. Man saknade ju alla verktyg för tunga konstruktioner som vi har idag. Alla stora stenblock och annat byggmaterial har man med hjälp av dragdjur transporterat upp för det branta berget. För att resa de höga murarna har man lyft stenblocken med enkla lyftanordningar så som block och talja.

Från Linnégatan i Göteborg syns skansen tydligt, svårt att missa.

Redan under åren 1639-1641 anlades en förskansning med jordvallar på Risåsberget som då kallades Ryssåsens skans eller Juteskrämman.  Av militärstrategiska skäl höggs all skog ner på Ryssåsen 1650 och därefter tillkom också en del murverk samt ett batteri som lades på bergets högsta topp.  Men skansen förföll och kom att ersattas av den nuvarande vars grundsten lades den 9 juni 1687 sedan ritningarna godkänts av kung Karl XI. Dagens befästningsverk uppfördes 1687-1689 efter ritningar av Erik Dahlbergh.


Under senare delen av 1600-talet satsades de största summorna av försvarsmedlen till försvar av Göteborg, övriga befästningsverk och nyanlagda städer fick betydligt mindre tilldelning. Dahlberg fick uppdraget att befästa Göteborg enligt tidens moderna fortifikationskonst. Han byggde om det äldre bastionssystemet som omgärdade Göteborg till att bli norra Europas starkaste fäste. Han insåg vikten av att även befästa höjderna runt staden. Av sju planerade fästningsbyggen blev dock endast två genomförda, Skansen Lejonet och Skansen Kronan. 

Arbetarskyddet var nog inte högt prioriterat på 1600 talet, varför skador och dödsfall torde varit vanliga. Hur platschefen och arkitekten löste utsättningen och avvägningen vet jag ej, men jag tror att man hade tillgång till enklare instrument redan på 1600 talet.

Skansen Kronan

Skansen består av ett åttkantigt torn där varannan sida är smalare än de andra. Murarna av gråsten och är sju meter tjocka. 

Tornet är uppfört i fyra våningar med kanonsalar eller kasematter i de två mellersta. Översta våningen försågs med skottgluggar för infanteri, och i nedervåningen blev det krutmagasin, logement och en ugn att tillverka kanonkulor i.

Gravyr av Göteborg från Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna 1690-1710. I förgrunden ses Gullberget med Skansen Lejonet som här kallas Leo Gothicus (Göta Lejon), till vänster på Risåsberget syns Skansen Kronan.

Dansk spionkarta från 1620. 16 markerar höjden där dagens Skansen Kronan kom att byggas, vid tiden för denna karta fanns där endast en enkel skans av jordvallar. 10, vid väderkvarnen, tror jag är berget som än idag kallas Otterhällan. 12, kullen som antyds nere i högra hörnet, skulle kunna vara Gullberget där skansen Lejonet senare kom att byggas.

Denna karta från 1815 visar den befästa staden Göteborg inom vallgravarna samt Skansen Kronan och Lejonet. Studera kartan i full storlek här.

Skansen Kronan anno 2016

Mot logementen i bottenvåningen!

Dagens festlokal på våning 2, här var ett av två batterivåningar på 1700 talet.

Artillerister som arbetar med stycket.

Ett Stycke över Göteborgs stad.

Staden Göteborg under Kronan.

Kolla dessa enorma bjälkar!

Karoliner från Älvsborgs regemente. Tänk att de som gick mot Fredriksten med Karl XII och mot Trondheim med Carl Gustaf Armfeldt vintern 1718-1719 endast var klädda i dessa uniformer. Oförståeliga umbäranden dessa soldater fick genomlida, för att inte tala om hästarna, dessa till människans idioti, oskyldiga varelser. De flesta, under den norra kampanjen mot Trondheim, slutade sina liv på fjället, hästar som soldater,  på väg tillbaks mot Sverige och Handöl.

Här laddas med krut i Fängpannan inför saluten som skall ges med dessa Flintlåsmusköter som är replikor av Musköter från slutet av 1600 talet.

Salut !!!

Mellan skansen och huvudfästningen - staden inom vallgraven - gick en kaponjär, en förbindelsegång med försvarsverk och vattengrav på båda sidor. Den stod färdig 1692 och förbindelser fanns då mellan Skansen Kronan och bastionen Christina Regina, varifrån en underjordisk gång ledde till bastionen på Lilla Otterhällan.

På taket uppsattes 1697 en krona av trä, klädd med förgylld koppar, vilken vid en renovering 1738 ersattes med en krona av endast trä. 1899 fick skansen åter en krona av förgylld koppar som tillverkades på Kiellerska Mekaniska Verkstad.


(Kiellerska Mekaniska Verkstad kom senare att heta Göteborgs Mekaniska Verkstad, fortfarande under ledning av Kiellerska släkten. 1906 övertogs verksamheten av ett annat företag med andra ägare, Göteborgs Nya Verkstadsaktiebolag, med telgramadress ”Götaverken” som sedan kom att bli ett av Göteborgs viktigaste företag med huvudsaklig inriktning som varvsindustri. Götaverken lades ner 24 april 2014. De sista anställda lämnade varvet i maj 2015 efter att inventarierna auktionerats ut.)

Göteborgs Mekaniska Verkstad nedanför Otterhällan, Skansen Kronan syns till höger i bild. Litografi i planschverk utgivet 1860.