RAÄ Fornsök   -   Uddevalla 99:1


Återigen passade jag på att göra ett historiskt nedslag i samband med en tjänsteförrättning, denna gång i Uddevalla. Efter avslutat möte hade jag siktet inställt på Orust och två gamla avrättningsplatser.


Nästan framme vid platsen för mötet missade jag en avfart och hamnade i centrum av Uddevalla. Fick vända om och på väg tillbaks mot rätt avfart skymtade jag i ögonvrån en skylt med texten ”Skansberget”. Lade skylten på minnet och efter avslutat möte tog jag mig tillbaks till skylten och fann en parkering.


Helt utan förstudier om detta skansberg följde jag gångvägen uppför berget.  Och efter bara ett hundratal meter ser jag att gångvägen genomskär en gammal mur !


Kan inte påminna mig att jag stött på denna skans i några av mina tidigare studier. Samtidigt inser jag att en stad i Uddevallas läge måste ha varit en viktig plats att behärska där den ligger längst in i Byfjorden som ansluter till Havstensfjorden och därmed till Skagerrak.  Uddevalla bör ha varit en av de bästa infallsvägarna från väster mot Vänerns södra spets och vidare in mot Västergötlands kärnområden.

Längs med Strömstadsvägen i västra Uddevalla finner du skylten ”Skansberget” som pekar söderut mot Skansgatan.


Kör c:a 150 meter på Skansgatan och parkera vid röda huset och fortsätt sedan till fots upp mot Skansberget, skyltar finns.

Skansen  anno  2017

Den äldsta karta jag funnit över staden Uddevalla är daterad 1690.  Geometrisk avmätning, genom Högvälborne Baron General - leiutnant  Johan Benedict von Schönleben.  



Har inte riktigt lyckats tyda hela texten på kartan vid berget, ett ord saknas ... :

1600 talet var oroliga tider i gränslandets Bohuslän som då var Danmark-Norges sydligaste landsända.  Skansen i Uddevalla började byggas av danskarna 1612 efter att både Uddevalla och Kongahälla bränts ned av svenskarna under Kalmarkriget, striderna i Bohuslän kom att kallas Brännefejden.  Det var för övrigt denna krigshändelse som föranledde  Kristian IV att beordra flytten av Kongahälla till själva fästningsholmen för att kunna få skydd av Bohus fästning. I samband med flytten bytte staden namn till Kungälv.


Kristian IV beordrade samma år (1612) 400 bönder till Uddevalla för att börja byggandet av en skans på Galgberget högt över Byfjordens vattenyta.  Skansen på berget är den första kända försvarsanläggningen på berget även om jag själv gissar på att detta höga berg sannolikt haft någon typ av tidigare försvarsanläggning i Uddevallas historia.

Skansen

På skansberget i Uddevalla har aktiviteter av diametralt skilda karaktärer timat genom århundradena.  Här har avrättningar genomförts, därav det gamla namnet ”Galgberget”, strider under ofredstider, politiska aktiviteter så som t.ex. Uddevalla Rösträttsförenings möte 1893 samt mången glädje-fulla tillställningar i moderna tider såsom gökottor och friluftsteaterföreställningar för Uddevallas innevånare.  


Redan långt före ovan nämnda aktiviteter har säkert mycken mänsklig aktivitet förekommit här på berget.  Jag gissar att människan mycket tidigt hade hittat denna trakt invid havsviken och att just denna höga plats med goda möjligheter till bevakning / kontroll av anlöpningsvägen från fjorden gjorde platsen betydelsefull.  Här har förmodligen funnits försvarsanläggningar mycket tidigt och / eller kan platsen ha använts som t.ex begravningsplats även om spår efter gravar ej hittats (eller eftersökts).


Uddevalla ligger intill Havstensfjorden där medeltida vägar har korsats. Just detta läge talar för en tidig stadsbildning. Man vet att Uddevalla var en norsk medeltida handelsplats med det norska namnet Oddevold. Ett dokument med stadsrättigheter för Uddevalla finns bevarat och är daterat till 1498. Dock grundades Uddevalla sannolikt långt innan dess, men det finns inget tidigare dokument som kan visa på detta.


Uddevalla var en hårt drabbad stad i strider mellan Danmark-Norge och Sverige under medeltiden och därefter.  Vid de fem första tillfällena var det svenska trupper som brände ned staden.  Första gången man vet att Uddevalla brann ned var år 1564 under  Nordiska sjuårskriget då svenska trupper plundrade och brände den då dansk-norska staden.

Johan von Schönleben föddes 1613 i Tyskland och kom från en gammal krigarsläkt. 1631

vid 18 års ålder kom han i svensk tjänst som ryttare i ett tyskt regemente under svensk

ledning. Han kom senare att delta i flera krig på svensk sida och adlades 1664.  

Johan von Schönleben utnämndes 1682 till guvernör för Göteborgs och Bohus län

och kom att arbeta för Bohusläns fortsatta försvenskning.    År 1687 upphöjdes

han till friherre och samma år utnämndes han till generallöjtnant samt vid 83 år

till general.

Han avgick som guvernör den 11 januari 1700 och bodde fram till sin död vid 93

års ålder (1706) i sitt hus i Göteborg, en tvåvånings träbyggnad i hörnet av Södra

Hamngatan och Korsgatan.

Han begravdes i Christinae kyrka (Tyska kyrkan) och slöt därmed också sin adliga ätt.

Här går jag till fots på min väg upp mot Skansberget, helt utan förstudier.  Således är jag helt utan förväntningar kring vad jag kommer att få se.  Just här (!) inser jag att platsen med säkerhet har haft stor historisk betydelse i historien ety här syns framför mig en tydlig lämning, en försvarsmur.  Gångvägen genomskär här helt tydligt en försvarsmur, svår att missa.

Muren.

Jag vänder mig om i ”öppningen” spanar åt väster, man kan här följa försvarsmuren som omfattat skansen västerut.

På en  närmast perfekt plats högt över vattenytan med total kontroll över inloppet i Byfjorden låg skansen.

Se hela kartan  HÄR

Här blickar jag mot sydost från skansområdet. Tolkar denna murhörna som en bastion eller kanske har det stått ett hörntorn här.

Bastionen / hörntornet.

På väg upp mot bergets högsta del där redutten stod.

På borgens högsta del, här syns tydliga rester efter en redutt.

Från bastionen / hörntornet mot söder.

Utsikten mot väster från redutten över Byfjorden och Havstensfjorden.

Mitt besök på Skansberget var helt oplanerat och rymdes inte i tidsschemat för dagens utflykter.  Av denna anledning fick mitt besök här hållas ganska kort så att jag helt säkert skulle hinna med mina två redan planerade utflykter.  Jag skulle vilja göra ett återbesök till denna skans ety den visade sig vara ganska stor och jag hade helt enkelt inte tid att studera skansens samtliga delar.

BYGGET

1612

Hannibalsfejden, svenskarna behärskade Uddevalla när skansen för första gången var inblandad i strid. Det var Danmark-Norge som under Hannibalsfejden 1644-1645 (del av Torstenssons krig) härjade längs svensk-norska gränsen från Jämtland till Göteborg.  De dansk-norska brände bl.a. ned Uddevalla och Kongahälla och i samband med dessa bränder lär skansen varit i strid. Striderna ledde bl.a. till att Jämtland blev Dansk-Norskt, dock endast fram till freden i Brömsebro f året därpå, och har sedan dess tillhört Sverige.

1644 - 1645

Gyldenløvefejden 1675-1679 var en del av Skånska kriget som stod mellan Danmark-Norge, Brandenburg och Sverige.  Orsaken till de Gyldenløveska stridigheterna liknar mycket de i Krabbefejden.  


Då kung Kristian V inledde en invasion av Skåne år 1675, samtidigt som de svenska trupperna var upptagna med ett fälttåg mot Brandenbur, anslöt en norsk front vid norsk-svenska gränsen vilket tvingade de svenska försvararna att bekämpa ett tvåfrontskrig.


1676 tågar Gyldenløves trupper raskt genom Bohuslän med troligtvis 6000 soldater, de intar snabbt både Strömstad och Uddevalla utan vidare motstånd, här torde skansen varit i strid.  Vid midsommartid 1676 bryter angriparen upp från Uddevalla och beger sig mot Vänersborg. 


1679 belägras skansen av den svenske befälhavaren Gustav Stenbock, vars styrka består av 3000 man, som beskjuter skansen från Lövåsberget och Karlsberg med glödande kanonkulor.  Gyldenløvs trupper drar sig tillbaks till Norge efter en fredsuppgörelse.   Dena strid kom att bli den sista krigshändelsen i Uddevallas historia ..... hittills.


Flera olika fredsuppgörelser kom att slutas för att avsluta det Skånska kriget och den sammanfattande summeringen av detta krig var ett - mellan de stridande parterna - status quo, inga landvinningar kunde åtnjutas av någon av parterna.

1657 - 1658

ALLMÄNT

STRIDER

Steffe 2017
Nuvarande strandlinje
Ungefärlig strandlinjen under 1600 talet
Ungefärlig strandlinjen under 1600 talet

Synliga vallar

Skansens begränsning

Redutten

NORR

Krabbefejden är i Västsverige och Norge  namnet på de krigshändelser som utspelade sig vid norska gränsen under  Kar X Gustavs krig med Danmark-Norge 1657 - 1660.  Generalmajor Iver Krabbe var befälhavare över de norska trupperna. Tanken med de norska krigsaktiviteterna var att binda svenska trupper, som då inte kunde sättas in i Skåne där danska trupper planerade att falla in mot Sverige.


Med bas på Bohus fästning tog sig den norska hären till Tjurholmen mitt i Göta älv. Flera strider utkämpades kring Grönåns mynning men de slutade med att de svenske fick ge vika. 


Den 27 september stod slaget vid Hjertum mellan 2 300 svenska soldater under befäl av general Erik Stenbock, och 2 100 dansk-norska soldater under befäl av Iver Krabbe. Efter hel dags strider drar sig svenskarna tillbaka till Vänersborg, medan Krabbes trupper stannar kvar på platsen efter slaget och räknas som segrare.


I januari 1658 förde en svensk styrka bestående av 4000 man ett månadslångt fälttåg i Bohuslän. Den 24 januari intogs Uddevalla skans av svenskarna men den 13 februari återtog norrmännen skansen.


Den 5 mars fick Krabbe order av kung Fredrik att överlämna Bohus fästning och län till svenskarna, sedan Karl X Gustav  gått över Bälten och tvingat fram freden i Roskilde.

1675 - 1679

SLUTET

Troligen revs skansen strax efter de Gyldenløveska stridigheterna som avslutades 1679. Denna förmodan grundar jag på det faktum att på ovan visade karta från 1690 står att läsa att  ” Häre  uppå  hafver  varit  En  Skantz”.  Alltså här har stått en skans, vilket ju visar att år 1690 var skansen riven.


Hur som helst, med åren blev Bohuslän en allt mer fredlig plats att leva på och mot slutet av 1800 talet var det mest samhällsorienterade händelser som utspelades på skansens område. Den framväxande arbetarrörelsen kom att samlas här på platsen för den krigiska centralpunkten i Uddevallas historia.


Under 1900 talet blev berget ett populärt utflyktsmål för stadens innevånare, här har gökottor, teater, fest och dans förekommit i moderna tider.


Vart all sten har tagit vägen har jag ingen aning om, sannolikt återfinns skansens stenar i flera av Uddevallas byggnader utan att jag kan utpeka någon av dessa.

Galgie Berget  Häre  uppå  hafver  varit  En  Skantz  i  ???  ofreden

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt av nytryck av t.ex lagböcker, jordeböcker och krönikor.


Mina teorier kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett par källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR