RAÄ Fornsök   -   Larv 3:1


Denna lördag den 16 mars anno 2019 var jag på resa mot trakterna kring Larv.  Dagens plan var att besöka ett flertal intressanta historiska platser i detta område. Bl.a. var siktet inställt på en runsten strax utanför Larv. 


Då jag klättrat ned för storhögen ”Bäsingen” i samhället Larv lät jag mig transporteras mot runstenen via automobil.  Runstenen står i en åker c:a 2 km öster om Larv.


Då jag passerat Larvs FK:s fotbollsplaner fick jag ögonkontakt med stenen på höger hand.  Mitt på en åker precis under en kraftledning stod den stolt.


Hade lite svårt att finna en parkeringsplats alldeles i närheten varför jag fick fot-gå några hundra meter.  När jag var 50 meter från stenen såg jag att åkern just intill stenen var ganska nysådd.


Funderade några sekunder, såg mej omkring, sedan tog jag mig med raska steg fram till stenen, 25 meter i nysådden.    Tror ingen såg mig.




NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

FÖRSÖK TILL EN KORRT BESKRIFNING OM SKARA STIFT  (1812-1816)   -   P-E Lindskog

Runstenen står i en åker c:a 2 km öster om Larv utmed Borgavägen.  Stenen syns tydligt från vägen, sök att finna den parkeringsplats du kan. 


Precis intill stenen går ej att parkera bilen.

Runstenen

Vg 127

Här står jag nu framför en kraftig runsten på Larvs hed i Västergötland, känns stort !  Stenen är av grå granit med röda inslag, 2,5m hög och 1,5-1,8m bred och den är daterad till 1000 talet.  Man tror att stenen står på sin ursprungliga plats.


Runristaren var sannolikt en yrkesman med hög rang, kanske var han/hon kringresande i sitt verv.  På just denna sten har ”nya” runor tillagts efter det att de första ristningarna gjordes.  Detta faktum är tydligt då runor ristats utanför den ursprungliga runramen.

uI Í R : risþi : j uk : askatia :  stin : þensi : eftÍR : kunar : sun : sygtrygs : trik : kuþan : kuþ : trutin : biargi : ut : hans

Ölver och Askatla reste denna sten efter Gunnar, Sigtryggs son, en god ung man. Herren Gud bärge hans ande.

Inskriften

Tolkningen

U . Christoferssons bläckteckning från 1687.   Denna teckning sägs vara förlagan till träsnittet i den mer kända publiceringen ”Peringskiölds Monumenta”.

Vem denne U. Christofferson var har jag ej lyckats finna.

Här är stenen, väster om Larv, med sin stolta resning  så som den var vid mitt besök härvid anno 2019.

Svårt att tyda dess runor och dess kristna kors idag, kanske skulle man önska att stenen bättre underhölls.

Spännande att man efter att stenen var ristad kom att lägga till ytterligare ett namn utanför runslingan.  Här står ”ok Askatla”, vilket av flera troligen avser en kvinna vid detta namn.  Placeringen av namnet invid/ovan Ölver skulle kunna tyda på att även Askatla var initiativtagare till stenens tillkomst.

Kanske var det Ölvers fru som efter att stenen ristats och kanske även rests, propsade på att bli också bli omnämnd, vem vet ?

Min heder till Ölver och Askatla.

{
{

SENARE TILLÄGG

SENARE TILLÄGG

i  övrigt...

P-E Lindskog skriver i sin bok ”Försök till en korrekt beskrifning om Skara Stift” (1812-1816) angående Larvs Hed:


”Det var på denna Hed, som Riks-Hofmästaren Thure Jönsson (Roos) m.fl. Westgöte Herrar, såsom Nils Olofsson (Winge), Thure Eriksson (Bjelke) och Måns Bryntesson (Lilliehök) alla tre Rikets Råd och Riddare, hade sammankallat Weatgötha Allmogen 1529, för att upvigla den emot K.Gustav I.”


Det som utspelade sig här vid Larvs hed år 1529 var en del i det s.k. Västgötaupproret eller Västgötabullret.  Upproret var en resning mot kung Gustav Vasa, som startade i april 1529 i norra och västra Småland, i syfte att  avsätta kungen och förhindra att den lutherska reformationen genomfördes och meningen var att Måns Bryntesson (Lilliehök) skulle väljas till kung.


Upproret började i Småland där Jönköpings borgmästare Nils Arvidsson ställde sig i spetsen.  Kungens syster Margareta, som var på återresa från fångenskapen i Köpenhamn, hade stoppats och blivit fängslad i Jönköping.   De upproriska höll sammankomster i Svenarum 4 april 1529 och i Lekaryd (vid Alvesta) 8 april.



Upprorsmakarna samlades så till möte i Larvs prästgård den 20 april varpå samtliga deltagande avsade Gustav Vasa sin tro och lydnad, och man skickade ut uppmaningar till uppror mot kungen till stora delar av landet.


Den muntliga traditionen säger att det var på Larvs hed som Måns Bryntesson talade till allmogen för ett gemensamt uppror mot Gustav Vasa.  Det berättas vidare att runstenen vid Larv vid tillfället kom att tjäna så som Bryntessons talarstol....tänk om det är sant, vilken grej !!


Dock kom denna folkliga resning mot kungen, med stöd av adeln, av sig och av tanken om förändring blev således intet.

Runor  i  allmänhet

Runinskrifterna är de äldsta bevarade originaldokumenten på svenska.  Runskriften fick sin största utbredning i  Skandinavien och den kom att användas under mycket lång tid här hos oss.


Man tror att runskriften stammar från tiden kring Kristi födelse men man tvistar kring vilket skriftspråk som är dess förebild.  De flesta är dock idag överens om att det sannolikt är det latinska alfabetet (romarnas skrift) som ligger till grund för runorna.


Runorna dyker upp i våra trakter under romersk järnålder (ca 0–400 e Kr), antagligen eftersom Norden då stod i tät kontakt med romarriket. Dessa tidiga runor omfattades av en runrad med 24 olika tecken.

Under perioden ca 500 - 700 förändrades språket i Skandinavien kraftigt. Detta medförde att man också nödgades modifiera skriftsystemet.


I början 700 talet skapades en ny runrad med endast 16 olika tecken som ersatte den äldre.


Den nya runraden togs i bruk ungefär samtidigt i hela Skandinavien.


Orsaken tros vara resultatet av en medveten skriftreform i hela Skandinavien, kanske skapad av handelsmän för att bättre kunna kommunicera kring handel och i affärer.