__________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Steffes   utflykter

Här redovisas hällristningar av olika slag.   På sidan kommer också förekomma exempel på den, med hällristningarna samtida men mer sällsynta lämnings-typen hällmålningar.


En hällristning, även kallade ”petroglyf” är symboler, figurer och avbildningar som är ristades eller som höggs in på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. 

Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen och de äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till längre tillbaks i tiden än 20 000 f. Kr !


De tidigaste hällbilderna i Skandinavien gjordes av stenåldersjägare kanske redan 7000 år f.Kr.  Traditionen att rista fortsatte genom bondestenålder och sedan vidare genom hela bronsåldern.

Ristningar gjorda av människor från jägarstenåldern i Skandinavien finns att hitta i de norra delarna.  Vanliga motiv som då ristades var bilder av djur som björn, ren, och särskilt vanlig är älgen.  I kustområdena ristades ofta även havets djur.

I södra Skandinavien har inga ristningar gjorda av människor från jägarstenåldern (6000 - 4000 f.Kr.) hittats emedan ristningar gjorda av deras efterföljare från bondestenåldern (4000 - 1800 f.Kr.) är vanliga.  Senare ristningar gjorda under bronsålder (1800-500 f.Kr) är dock de allra vanligaste här.  Vanliga motiv som ristades av Bondekulturens människor och även av dess efterföljare var t.ex. avbildningar av skepp, fotsulor och hjulkors.

Hällristningarnas betydelse kan inte med säkerhet bestämmas.  Några menar att de är ett slags revirhävdande bland stamfolken, samtidigt antyder många motiv att de också använts i religiösa sammanhang.


Den absolut vanligast förekommande typen av hällristningar är dock skålgropar (kallas också älvkvarnar), runda urknackade urgröpningar i klippan eller stenblocket.  Skålgroparna anses av vissa vara den absolut äldsta typen av ristningar i vår region samtidigt som man menar att människan har fortsatt att knacka dessa skålar under mycket lång tid,  ända in i bronsålder.   Således är de mycket svåra att datera.

Skålgroparnas betydelse och användning är okänt men den vanligaste uppfattningen är att de användes i samband med offer-riter.

- 4000

- 1800

0

2000

- 500

1050

BRONSÅLDER

J Ä R N Å L D E R

MEDELTID

S  T  E  N  Å  L  D  E  R

RISTNINGAR