RAÄ Fornsök   -   Säve 159:1


Årets (2017) första sommarkänning kom denna lördag 6:e maj.  Solen sken från klar himmel, 22 grader celsius,   och vi var några i familjen som tog oss till Råda säteri, Mölnlycke, för en skön skogspromenad bland vitsippor, Ekar och Böcker.  Efter denna upplevelse tog vi oss till Il Moro på Danska vägen för att avnjuta den, utan jämförelse, bästa Gelaton vi känner.


Hemma igen, och då vi skulle parkera bilen kände jag att jag måste ta mig ut i historien, en kort stund bara. Släppte av övriga i familjen varpå jag tog sikte på Orrekulla skans som ligger i Kärra invid Göta älv.


Har alltid en lista med mig i mobilen över olika förslag på historiska utflykter och just Orrekulla skans hör till de lokala utflykter som lämpar sig väl då man har begränsat med tid.  Mina egna anteckningar kring Orrekulla var att den ursprungligen byggdes vid slutet av 1600 talet samt att här skulle finnas väl synliga vallar  att studera efter skansen.


Vid mina efterföljande studier på kammaren kunde jag konstatera att Orrekulla skans var sparsamt beskriven i allmäna dokument. 

Skansen ligger invid Göta älv i höjd med E6 och Kärramotet norr om Göteborg. Sök upp lämningen på nätet, använd GPS. Finns en hyfsad parkering där Transportgatan övergår i Orrekulla industrigata. Tag sedan fötterna längs Västra nyebrovägen och du ser strax en höjd på höger hand, det är Orrekulla skans.

Skansen

Orrekulla skans ligger i Kärra alldeles invid Göta älv, c.a 1 mil norr om Göteborg, mellan Bäckebol köpcentrum och Angeredsbron. Skansen uppfördes ursprungligen i slutet av 1600 talet med syfte att skydda den bro över Göta älv som förband vägen mellan Uddevalla, via Kungälv till Göteborg. Skansen anlades invid det gamla färjelägret Nyebro  därav har skansen fått sitt andra namn, Nyebro skans, vilket tidvis förekommer i källorna.


Kärra ligger på Hisingen och ingick i Säve socken som fram till 1658 tillhörde Norge. Som jag uppfattar historien så tillkom skansen under svenskt initiativ, alltså mot slutet av 1600 talet.  Nyebro menar jag också vara byggd av svenskar då den första bron anses vara byggd under 1680 talet.


Skansen ligger på en bergsknalle och är vidare skyddad av Göta älv på östra sidan, på södra och västra sidan rinner en naturlig å samt marken däromkring är sank.


Då skansen ursprungligen byggdes tror man att den anlades med enkel byggnadsteknik.  Den har troligen varit byggd av jordvallar och kanske med en palissad av trä.  Vallarna kom senare att förstärkas av murverk.

Inte ens hos Wikipedia fanns någon som helst information att inhämta. Ej heller via mina ofta anlitade källor på internet fanns särskilt mycket information att skaffa.


Säkert finns information någonstans i våra arkiv för den som verkligen vill veta vad som stundat vid Orrekulla skans. Kanske gör jag själv en djupgående studie i framtiden, om så sker kommer här då att finnas mer att läsa angående skansen.

Skansens ursprungliga byggnadsår är omöjligt att bestämma. Sannolikt är den anlagd under 1600 talet men den kan även vara äldre.  Orsaken till skansens tillblivelse har troligtvis samband med de många krigen mellan Sverige och Danmark under dessa århundraden.


Det finns inte mycket att hämta i källorna kring händelser vid Orrekulla skans. De uppgifter som finns är sentida i jämförelse med skansens ålder. Här nedan beskrivs ett sådant exempel på en händelse där Orrekulla skans spelat en roll.



”Teaterkriget” mellan Danmark och Sverige 1788–1789 var egentligen en följd av ”Gustav III:s ryska krig”.  I en traktat sluten med Ryssland 1773 hade Danmark förbundit sig att bistå med 12 000 man och delar av sin flotta om Ryssland skulle bli anfallet.  Snart efter det svenska anfallet mot Ryssland krävde dessa att danskarna skulle hålla sitt löfte och Danmark måste gå med i kriget.


Gustav III hade nu att försvara Skåne, Jämtland och västkusten med sina 10000 man mot Rysslands armé tillsammans med 12000 danskar.


Den första danska styrkan om 10 000 man, varav huvuddelen var norrmän enligt vissa källor, anföll från Norge in i Bohuslän den 24 september och avancerade snabbt mot Vänersborg mot ett svagt svenskt motstånd.


Svenskarna måste förskansa sig i Kvistrum norr om Uddevalla med sina 700 man men besegrades den 29 september av en mycket större dansk trupp. På en vecka intog de danska trupperna Uddevalla, Vänersborg och Åmål och begärde den 6 oktober att staden Göteborg skulle ge upp.


Nu till Orrekulla skans koppling till ”Teaterkriget”.  När Gustav III fick kännedom om danskarnas krav på att Göteborg skulle ge upp fick han brått att agera.  Han misstänkte att danskarna redan var på väg mot Göteborg varför han fattade det radikala beslutet att den alldeles nybyggda bron över Göta älv, mellan Orrekulla skans och nuvarande Agnesberg skulle brännas.  Detta för att försvåra för danska trupper att kunna nå och angripa Göteborg.


När väl de danska trupperna landsteg på Hisingen kom beskedet om att freden var sluten, varpå danskarna vände om och påbörjade återmarschen mot Norge.


Således kan man säga att den påkostade nya bron brändes helt i onödan, samtidigt kan man säga att Gustav III antagligen tog ett riktigt beslut, han tog det säkra valet framför det osäkra.


Här syns Orrekulla skans och bron över Göta älv, kartan är daterad 1695 och jag fann den i Göteborgs stadsmuseums digitala samlingar, här kombinerad med en karta anno 2017 med E6:an och dagens bebyggelse. 

ORREKULLA SKANS

GÖTA  ÄLV
NORR

Orrekulla  skans  anno  2017

”Situations charta öfver belägenheter omkring den så kallade Orrekulla skants, aftagen år 1789”.  Kartan finns i Göteborgs stadsmuseums digitala samlingar.

Här syns vägen från Uddevalla komma in från nordväst och löper sedan utefter den yttre norra vallen för att sedan, via en port i norra muren, anlända brofästet.

Ytterligare en karta som visar skansens läge vid bron, denna karta är från 1785 och jag hittade även denna i Göteborgs stadsmuseums digitala samlingar. Detalj över skansen här nedan.

1719 förstärktes skansen och den var då avsedd både för infanteri och för artilleri.  Under 1780 talet tjänstgjorde här 4-5 man från garnisonsregementet emedan bemanningen i krigstider var beräknad till 60 man.


Jag gissar att stora byggnadsarbeten tog fart någon gång efter 1785 med förstärkningar av vallarna, kanske kom de då att kompletteras med murar. Och efter vad jag kunnat se på gamla ritningar byggdes nya murar med vallgravar från skansen ner till Göta älv, på ömse sidor av brofästet. För att kunna nyttja bron från västra sidan var man då tvungen att  passera en port i norra muren, således var brofästet väl kontrollerat.


På de två kartor som redovisas här nedan kan man ana att byggnationer har skett efter 1785 fram till 1789.  På kartan från 1785 syns inga murar ned mot Göta älv, ej heller finns någon byggnad i skansen. 1788 byggdes också, med Kronans medel, en ny och kostsam bro av sten och trä vilket säkert var en anledning till att förstärka skansen.

Skansen  förstärks

Händelser

Här kommer jag norrifrån och får ögonkontakt med skansen.

Norra vall-spetsen.

Ett svep mot norr och Angeredsbron, via västra vallen och avslutas sedan med en bit av södra vallen.

Västra vallen.

Promenad längs södra vallen och en bit på den västra dito.

Brofästet nedanför skansen.

Här en bild av skansens östra vall från vägen ner mot brofästet. I bildens vänstra kant låg ett hus då skansen var aktiv, man kan ännu ana dess kålgård intill träden.

Brofästet.

Västra vallen från markplan utanför skansen. Här ser man den naturliga å-fåran som löper kring halva skansen och som säkert haft funktion av en vallgrav.  Området längs ån är dessutom sank än idag, troligtvis svårforcerat under 1600 talet.

”Vallgraven” nedanför skansbergets västra vall.

Promenad mot västra vallen, över ån.