• inget RAÄ-nummer •


Annandag jul 2015, jag står framför Örgryte gamla kyrka. Besviket noterar jag att kyrkan är låst. Går en runda bland gravarna och noterar flera stycken från 1600 talet. Mot väggen står flera stora gravhällar uppställda över biskopar som verkat på 1600 och 1700 talet.


Namnet Örgryte är mycket gammalt, man menar att forntida jägare och fångstmän har kallat grusbacken nedanför kyrkan för  Örgryte, som just betyder grusås.

Slättlandet nedanför kyrkan, idag platsen för Liseberg, Skandinavium och Ullevi, var för tusentals år sedan en sjö, bildad av Mölndalsån med förbindelse till öppet hav.


Kyrkan uppfördes i mitten av 1200 talet som en romansk  landsortskyrka med rakt avslutat kor, den är således c:a 100 år yngre än Partille kyrka som byggdes på 1100 talet. Idag är kyrkan i hög grad präglad av 1700 och 1800 talets ombyggnader då kyrkan bl.a förlängdes åt öster och fick ett tre-sidigt kor. Kyrktornet byggdes 1748, emedan kyrkans äldsta delar är från 1200 talet.

Kyrkan ligger alldeles nordväst om Sankt Sigfids plan i Göteborg, svårt att missa!

Under 1200 talet byggdes på kyrkplatsen en romansk, rektangulär stenkyrka med kor och altare i öster. Den måste ha fungerat som en försvarsbyggnad med sina tjocka murar. En församling, omfattande södra stranden utmed Götaälvsmynningen , hade här sin kyrka. År 1528 fördes denna kyrksocken på Gustav Vasas befallning till Nya Lödöse stad vid Säveån. Från 1620 blev Örgryte en annexförsamling till Göteborgs domkyrkoförsamling.


1712, under den stora ofreden, blev församlingen ett eget pastorat. Folkmängden ökade, särskilt i den västra delen utmed älvmynningen. Industrier och handel, t ex genom Ostindiska kompaniet, vände fattigdom till välstånd.


Kyrkas föreståndare, stadsarkitekten Bengt Wilhelm Carlberg startade en betydande ombyggnad av den gamla kyrkan. 1735 ersattes det medeltida koret med en avrundad tillbyggnad i kyrkans bredd. Klockstapeln behövde förstärkas och repareras. Men den revs och i stället uppfördes år 1748 det kraftiga kyrktornet som vi ser idag.


Församlingsbornas antal växte ytterligare och man planerade att utvidga kyrkan till en korskyrka med sidoskepp i norr och söder. Den norra korsarmen blev först förverkligad och den färdigställdes år 1775. Den södra utbyggnaden fick sonen till Bengt Wilhelm Carlberg, Carl Wilhelm, uppdraget att med faderns ritningar som grund uppföra. Han avled emellertid på våren 1814 och det blev kaptenen J.F. Weinberg som tog över ansvaret. Denna södra korsarm, som stod färdig 1817, blev större än den norra varför kyrkan har blivit något osymmetrisk.

Enligt en teori av Erik Benzelius (biskop i Göteborgs stift 1726-1731) lät Olof Skötkonung och den engelske missionsbiskopen Sankt Sigfrid resa en stavkyrka här på 1000 talet. Man skulle här ha gått i land efter färd över havet och sedan fortsatt mot Skarabygden.


Sägnen skulle kunna ha viss kärna av sanning, då rester av en träkyrka som daterats till 1000 talet, hittades vid en sentida restauration av kyrkan.


Själv blir jag inte förvånad över att det stått en träkyrka på platsen innan stenkyrkan byggdes på 1200 talet. Skulle det dessutom visa sig att den är från 1000 talet ger det att det var en av våra tidigaste kristna kyrkor. Fast den tidiga dateringen är jag ändå tveksam till eftersom man ju är ganska säker på att just vid denna tid byggdes de första gårdskyrkorna i Sverige och de kom att byggas i bygderna kring Skara, men vem vet? Man skulle önska en arkeologisk undersökning med C14 metoden på det eventuella trävirke som finns kvar, då skulle vi veta.

Stavkyrka från 1000 talet?

Biskop Erik Benzelius 1675 - 1743.

Kyrkans byggnadsepoker

Generalstabskartan 1863.  Ungefär här bodde församlingen.

Del av karta över Örgryte socken Gårda nr 1, geografisk avmätning 1733. Större karta här.

Ett vackert vykort från 1811 som visar hur lantligt det var kring Örgryte gamla kyrka då för tiden. Konstnären stod ganska precis där dagens Örgryteväg går under E6/E20. En liten bro är slagen över Munkebäcken.

Örgryte gamla kyrka anno 2015.

Koret som tillkom 1735, båda korsarmarna syns här, det norra (höger) blev klart 1775 och det södra (vänster) 1817.

Promenad på Örgryta gamla kyrkogård.

Kyrkan

X

Här bor jag