• inget RAÄ-nummer •


Annandagen jul 2015 var gråmulen, himmelen varslade om snö och solen syntes blek bakom grå tjocka. Jag står framför  stigluckan till Lundby gamla kyrka. Man känner att här är det nära till medeltiden, även om en hel del förändringar skett på kyrkan sedan den byggdes.

Kyrkan har använts sedan den byggdes, troligen på sent 1300 tal, fram till nu, med undantag av ett kort avbrott på sent 1880 tal då nya Lundby kyrka stod klar. Man fattade då beslut om att riva den gamla kyrkan som man ansåg hade tjänat ut. Protester ledde dock till att kyrkan fick stå kvar, om än oanvänd. Detta måste man idag vara mycket tacksam för, kyrkan är ett fantastiskt tidsdokument.

Jag vandrar en stund bland gravarna på kyrkogården, tänk att här vilar människor som begravdes på 1300 talet, precis där jag står idag, annandag jul 2015, stod ett följe sörjande då kistan sänktes, hisnande!

Precis som jag befarade var kyrkan tyvärr låst. Gudstjänsten var slut sedan två timmar, och nu för tiden vågar man inte ha kyrkor olåsta då människan i Sverige utvecklat sin tjuvaktighet mycket på senare tid, sorgligt.

Jag räknar med att återkomma vid ett annat tillfälle, kanske är kyrkan olåst under sommaren för turisterna skull.

Bäst är att något studera kartan innan man ger sig av mot kyrkan, den ligger alldeles väster om Volvo lastvagnar Lundby. Mata in ”Gamla Lundbygatan” i GPS:en.

Lundby gamla kyrka är en enskeppig hallkyrka byggd i sten och är en av ett fåtal medeltida kyrkor i Göteborg, troligen byggd i slutet av 1300 talet. Vid en renovering på 1930 talet fann man resterna av en tidigare träkyrka, och man återfann då även grundstenen efter ett äldre, murat altare som troligtvis härrör från träkyrkan. Också den nuvarande dopfunten i Lundby gamla kyrka är från 1200-talet.


Den nuvarande kyrkan byggdes i det som då var Östra Hisings härad, som med sina endast två kyrkor, förutom Lundby även kyrkan i Tuve, var det minsta häradet i Västergötland, och låg som en enklav på det i övrigt norska Hisingen.


Lundby hade varit norskt fram till år 1253 då Birger Jarl förhandlade till sig socknarna Lundby och Tuve från den norske kungen Håkon, och Sverige gränser kom därefter att sträcka sig ända till det eftertraktade västerhavet.


I slutet av 1630 talet blev Lundby kyrka huvudkyrka för Lundby och Tuve socknar. I samband med detta revs bland annat ett system med strävpelare. Kryssvalv togs också bort och ersattes med ett välvt innertak av trä. Samtidigt byggdes sakristia och vapenhus, båda på sydfasaden.


I den den nordöstra korväggen finns en spetsbågig nisch i väggen. Nischen är med all sannolikhet från tiden när kyrkan uppfördes och har förmodligen under den katolska tiden fungerat som Maria-altare, eller möjligen som förvaringsplats för altarkärlen.


När Lundby gamla kyrka renoverades i mitten av 1930 talet påträffades i koret tre spetsbågiga fönster från tiden när kyrkan uppfördes. Dessa återställdes och försågs med antikglas.


I samband med att Lundby gamla kyrkogård utvidgades 1936 byggdes den murade stigporten utanför kyrkan. Portalen tillverkades efter en förlaga från Varnhems klosterkyrka.

Fasaden mot norr, fotot är taget från höjden där den gamla prästgården fanns. Idag är minneslunden placerad här.

Stigluckan från 1936 efter förlaga från Varnhems klosterkyrka som invigdes 1150.

Fasaden mot nordväst.

Fasaden mot nordost, det tre-sidiga koret till vänster i bild.

Fasaden mot öster.

Grundsten efter de strävpelare som togs bort 1630 i samband med att kryssvalven togs bort och ersattes med ett välvt innertak av trä. (Ett lätt innertak av trä utgör inte de belastningar på ytterväggarna som ett kryssvalv av tegel gör).

Rester efter stävpelare syns väl.

Resterna efter stävpelare i närbild.