RAÄ Fornsök   -   Norra Vånga 3:1


Lördagen den 25 mars kändes lämpad för en utflykt. Har ett tag nu haft tankarna på Lumbers hög, själva namnet Lumber känns spännande att studera.  Lumber var ju, enligt västgötalagens lagmanslängd, Västergötlands förste lagman.


Högen finns alldeles intill det lilla samhället Norra Vånga, ungefär mitt emellan Vara och Skara. Då jag fick syn på den fick jag bråttom och hittade ingen lämplig parkering, varför jag gjorde en aningen riskabel parkering på åkern precis bredvid högen.


Tog mig omgående upp på högen, fantastisk utsikt i alla riktningar. Tankarna kring hur det såg ut här då graven byggdes och kring hur omgivningarna såg ut då, boplatser, människor och djur, får mig att stå stilla på högens topp en god stund.


Sedan följer sedvanlig fotografering och filmning av platsen samtidigt som mina tankar oavbrutet finns hos Lumber och de människor som verkat här genom århundradena.  Känslan jag då erfar är som alltid svindlande.

C.a 17 km öster om Vara ligger det lilla samhället Norra Vånga. Utmed vägen som går genom samhället, 150 m öster om detsamma ligger högen. Informationsskylt finns, svårt med parkering nära högen.

Äldre Västgötalagen anses ursprungligen vara nedskriven under 1220 talet av Birger Jarls äldre halvbror Eskil Magnusson under dennes tid som lagman i Västergötland.


Västgötalagen finns bevarad i två handskrifter. Den ena handskriften har skrivits under 1280 talet och är därmed den äldsta skrivna boken på svenska språket. Denna skrift benämns äldre Västgötalagen och den förvaras på Kungliga biblioteket i Stockholm.


Den andra handskriften dateras till cirka 1350, och där har lagen omarbetats så att den är dubbelt så lång. Den ursprungliga bearbetning kan ha skett så tidigt som på 1290 talet. Denna andra skrift benämns Yngre Västgötalagen.


Västgötalagen var den lag som överlevde längst av alla landskapslagarna, ända fram till 1300 talet slut.


Lumber verkande under vikingatiden, troligen någon gång omkring år 1000. Han var enligt Västgötalagens lagmanslängd Västergötlands förste lagman, där står:  "Fyrsti war lumbær". Enligt lagmanslängden skall han ha utformat en stor del av västgötarnas gamla lagar, och man talade därför om ”Lums lag”.


Vidare står att läsa:  "Han var född i Vangum och där ligger han i en kulle, ty han var hedning". Vangum avser Norra Vånga i Skånings härad.


Det var vanligt att Lagmansämbetet gick i arv inom en storbondeätt, men det förekom också att ny lagman valdes. Äldre Västgötalagen säger uttryckligen att lagmannen skulle vara en bondeson. Lagmannen hade tre huvudsakliga uppgifter att göra,  han skulle ”hugsa lag”, alltså kunna lagen utantill, han skulle kunna ”tälja lag”, alltså att lästa upp lagen på tinget och han skulle ”skilja lag”, alltså skipa rättvisa i tvister.

Lumber

Något  om  Västgötalagen

Lumbers hög är ungefär 25 m i diameter och 4 m hög.  Här högen mot nordost.

Lumbers hög mot sydväst i motljus.

Från högens topp mot norr.

Från högens topp mot öster, min trotjänare, min gamla BMW 530ia anno 2002 kan anas på åkern vid högens fot.

Ett svep från högens topp, till egen-komponerat ljudstycke.

150 m östsydöst om Lumbers hög, ute i åkern,  ligger en mindre hög som kallas Lusse hög eller Lurs hög. Vem Lusse var är mycket osäkert, någon källa talar om att även här skulle vila en lagman eller kung, vem vet...

En sida ur Äldre Västgötalagens "Rättlösabalk".  Vid det stora färgade S:et börjar den klassiska texten ”Svearna äga taga konung och likaså vräka”.

Lumbers  hög  anno  2017