Min resa till Kyrkestaden var en aning osäker trots att jag studerat kartan.


Från väg 26/47 som löper mellan Mullsjö och Jönköping, c:a 7 km. sydöst om Mullsjö, tag av mot Tranemaden.  På väg mot Tranemaden, vid den första gård du når (Lunnekullen), tag här vänster och nästa gamla gård du träffar är Vagnhult.


Parkera där och följ stigen mot väster.  Kanske säkrast ändå att först studera kartan och sedan använda GPS.

RAÄ Fornsök   -   Habo 28:1


Under pågående Corona-virus-tider vid slutet av mars månad anno 2020 gjorde jag trots denna farsot ett kort besök hos mina kära föräldrar.


Besöket genomfördes genom en dryg timmas besök utomhus vid mina föräldrars bostad, med en kopp kaffe och två mackor, en med ost och den andra med leverpastej och saltgurka, smakade mycket gott.





På hemvägen passade jag på att göra ett sedan länge planerat historiskt nedslag i trakterna å Habo socken, Västergötland.


Siktet var inställt på en plats i tall-mon som kallas  Kyrkostaden, c:a 4 km. väster om Habo kyrka.  Eller om man så vill, nästan exakt mitt emellan Habo kyrka och samhället Mullsjö.





På min fars inrådan anlöpte jag Kyrkestaden från nord / nordost.  Detta för att jag då skulle passera ett gammalt soldattorp med anor från 1600 talet.


Således parkerade jag bilen vid en gammal gård vid namn Vagnhult, c:a 1 km. nordost om mitt mål för dagen.




Fann enkelt Vagnhult och tog mej via fotvandring i riktning nord-nordost.


Snart fann jag soldattorpet, noterade samtidigt att de gamla odlingsmarkerna var fullständigt översållade av odlingsrösen. 

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

RIKSANTIKVARIEÄMBETET  -  SAMLA

http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/8194

Här har man inte levt av feta jordar, endast hårt arbete har här givit de minimala livsförutsättningarna för att överleva. 


Vid torpet hade jag nått halvvägs mot Kyrkostaden och jag blev allt ivrigare att få se denna mystiska lämning. 


Efter ytterligare en knapp kilometer stod jag vid sydvästra hörnet av stenkretsen, Kyrkestaden,  mycket spännande !

På väg mot Kyrkestaden, strax härpå ska jag få syn på det gamla soldattorpet å vänster hand.   Far har för många år sedan berättat för mej att detta torp alltid står olåst och möblerat så som det stod då den siste soldaten lämnade det samma.  


Den siste soldaten i torpet svarade vid namnet Efraim Snygg.  Han lämnade torpet då han dödde anno 1932 genom lunginflammation.

Soldattorpet  å  Vartofta kompani  nr:550

Här står jag nu, i nådens år 2020 efter Kristus födelse.  På väg till en helt annan historisk lämning vänder jag här blicken åt vänster och ser då detta fantastiskt väl bevarade historiska monument från vår gemensamma historia.   Soldattorpet har anor från 1680 talet och Karl XI:s Indelningsverk.

Inne i soldattorpet.   Rörande att få vara i det rum som varit bostad år många knektar som tjänat vårt land under kungar som styrt vår rike genom tiderna.


Här har de fram-levt sina liv med fru, barn och en liten odling samt det bistånd som roten tvingades hålla dem med.  Samtidigt tvingades flera av dem ut i de krig som de styrande skickat dem till, alla kom inte hem.  


Jag finner starkt rörelse då jag här står i dessa knektars kök.   Räknar med att torpets historia kommer att behandlas separat på denna sida.

Framme, äntligen !  


Sten-kretsen som är rektangulär 62 x 27 meter,  är orienterad i  (nästan exakt)  öst-västlig riktning.  

Här står jag nu vid sydvästra hörnet och spanar mot nordost.   Kretsen har en öppning / ingång på västra kortsidan, den kan anas i vänster bildkant.




Alldeles intill  Kyrkestaden ligger två gravfält som båda dateras till järnålderns mitt.    Närheten till gravfälten har präglat en del av teorierna om Kyrkestaden – att den skulle kunna vara en inhägnad för en forntida grav- eller kultplats.


Den har också liknats med de folkvandringstida fornborgarna.  Den skulle i så fall främst ha tjänat som en tillflyktsborg när fara hotade.


Andra teorier är att den har utgjort någon form av politisk samlingsplats eller att det förekommit kreaturshandel här. För att utforska mer om Kyrkestaden genomfördes en arkeologisk utgrävning 1993, men den gav inga nya svar på frågorna.

Dagens forskning och arkeologi är som sagt osäkra kring vad denna stora stenkrets kan ha haft för funktion/betydelse.

Likaledes är osäkerheten stor när det kommer till att åldersbestämma kretsen.



Undertecknad kan här, efter dagens besök, meddela min alldeles egen teori.  


Så som jag ser det kan det endast handla om en hägnad.   Om man ser sig om i närområdet finner man att området bjuder en mycket fattig jord att odla.   Oerhört täta röjningsrösen ligger på de små tegarna i området.  


Flera av de små öppna ytorna i området är kring-lagda av rejäla stenmurar.   Alldeles intill Kyrkestadens sten-krets finns ett gärde av liknande storlek och form, även detta är kring-gärdat av en riktigt rejäl stenmur.   



Sannolikt har man här i området brutit mark efter hand, så som bönder alltid gjort.  Just Kyrkestadens gärde tillsammans med det närliggande gärdet blev av någon anledning rektangulära.   De kraftiga murarna blev till av den stora mängd sten man tvangs bryta från dessa gärden för att över huvud taget kunna odla de samma.  Murarna behövdes ju ändå för att hindra boskapen, som betade i skogen omkring, att ta sig in i odlingarna.



Idén om att Kyrkestans sten-krets är en hägnad finns för övrigt också att finna i forskningens alternativa förklaringar till Kyrkestadens användning,  skillnaden är bara den att undertecknad är i princip säker på sin sak.


Kyrkestaden är en gammal hägnad kring ett gärde.  Ålder kan jag inte bestämma, men jag gissar att sten-kretsen torde  vara byggd under 1600 - 1700 talet.    Det är samtidigt inte alls omöjligt att kretsen kan vara långt äldre än så.

Ovan några överflygningar å Kyrkestaden.