Från Vårgårda söderut c:a 5 km på väg 42, tag vänster på väg 182, efter c:a 3 km tag vänster mot Kvinnestad. Parkera vid Kvinnestads kyrka, skyltar finns.

RAÄ Fornsök   -   Kvinnestad 30:1


Lördagen 25 mars 2017 var jag ute på historisk utflykt. Efter första besöket som var Lumbers hög i Norra Vånga var jag nu på väg mot Kvinnestads Borg utanför Vårgårda.


Det visade sig vara mycket lätt att hitta till borgen samt lätt att parkera vid Kvinnestads kyrka.


Efter en kort promenad från parkeringen kom jag till en badplats vid Kvinnestadssjön. Bryggor, båtar låg uppdragna på stranden och några små fritidshus  låg på sluttningarna ner mot badplatsen.


Först när jag vände mig mot sluttningarna för att söka efter en möjlig borgplats insåg jag att jag stod precis nedanför borgkullen, eller borgkullarna rättare sagt.


Två tydliga höjder med avplanade toppar, saken var klar, jag hade funnit borgen. Mellan höjderna såg jag något som måste vara en vallgrav mellan de två. Jag  tänker omgående att huvudborgen låg på den ena höjden emedan på den andra låg  förborgen.


Kanske har vallgraven varit vattenfylld. Min bedömning säger att dagens höjdläge på graven är för högt jämfört med sjöns vattennivå, även med tanke på att vattenståndet varit högre då borgen var aktiv.


Samtidigt har säker mycket sten och annan fyllning med tiden hamnat i graven varför den antagligen varit djupare en gång i tiden.

Kvinnestad är idag en samling gårdar, 5 km sydöst om Vårgårda. Gårdarna med Kvinnestads kyrka ligger alldeles nära Kvinnestadssjön. Från Kvinnestadssjön rinner sedan Kyllingsån ner till Vårgårda där den ansluter till Säveån.  På en udde i Kvinnestadssjön sägs en borg en gång i tiden ha legat.


Om Kvinnestads borg är inte mycket känt och själv har jag inte funnit något samtida dokument där borgen nämns. Det som finns att berätta om borgen kommer från dels muntlig tradition samt från de fynd som gjorts på platsen. 


Då man kommer ned till uddens strand och blickar in mot land framträder två tydliga höjder med en försänkning dem emellan. Båda höjderna har tydliga horisontella avplaningar, det är inte svårt att föreställa sig att dessa höjder varit platsen för en huvudborg med en förborg och att dessa båda varit avskilda av en vallgrav.



Jag är själv helt övertygad härom mot bakgrund av platsens läge på en udde i sjön, de aktuella höjdernas avjämnade horisontella plan, fynden från utgrävningar, uppgifter från muntlig tradition angående namnet på platsen och inte minst genom platsens geografiska läge under 1300 talet (fynd från platsen är daterade till 1300 tal) i en period då Västergötland var uppsplittrat mellan tre politiska maktfaktorer (Magnus Eriksson, Albrekt av Mecklenburg, Danmark) och Kvinnestads borg var då beläget i en skärningspunkt mellan dessa.

Enligt vissa källor har borgen benämnts Borgbacka kungsgård emedan andra säger Borrebacka. Förleden Borr- förekommer  ju ofta i betydelsen borg vilket pekar mot att här legat en borg. 



Andra, ej klart preciserade källor, menar att det har funnits ett nunnekloster inte långt från borgen, dock är inga spår av klostret i dag kända.  Namnet Kvinnestad ska, enligt vissa, ha koppling till nunneklostret. Platsen för klostret har aldrig hittats och är ej heller noterat av Riksantikvarieämbetet.



Ytterligare opreciserade källor menar att något längre österut (i förhållande till borgen) på en plats som ska hetat Torget , skall i forntiden legat en stad. Jag har sökt efter denna plats men ej lyckats finna den. Ur samma källa sägs vidare att stadens stenläggning fortfarande syns i marken. 


Vidare berättas att ”Ytterligare i nordost ligger Riddartorp, och sydost därom finns en Bosgård” Både Riddartorpet och Bosgården har jag funnit på moderna kartor och utifrån dessa positioner kan jag ungefärligen  kunnat placera den gamla staden.  Källan säger inget om namnet på staden, men den borde väl ha haft namnet Kvinnestad.


Språket i denna källa är ålderstiget varför jag gissar att den är formulerad under 1800 talet. Detta ger att de stenläggningar som ska ha legat synliga vid den tiden säkerligen är övertorvade idag.


Platsen för staden är inte fastlagd och är ej heller noterad av Riksantikvarieämbetet.


1.




2.





3.





Om det funnits en stad enligt traditionen så är min bedömning att den legat inom den röda markeringen. Själv tycker jag kanske att det verkar varit en, i alla fall efter dagens mått, liten stad mer att betrakta så som en större by kanske.  Staden skulle ha legat öster om borgen och ytterligare nordöst låg Riddartorp och sydost om Riddartorp låg Bosgården (utmärkta på kartan ovan).

Kvinnestads

Borg

Borgen

Arkeologi

Undersökningar av borgkullarna har skett vid minst ett tillfälle, troligtvis vid två tillfällen.  P-E Lindskog skriver i ”Försök till en korrekt beskrifning om Skara Stift” (1812-1816) att man ”för flere år sedan” har gjort ett flertal intressanta fynd på borgkullarna. Bl.a fann man grunden till en byggnad, tegel, knivar, järnkulor mm.

* Läs längre ned på sidan vad P-E Lindskog har skrivit om borgen.


Under några år på 1980 talet gjordes arkeologiska provundersökningar av Rune Ekre, Lödöse museum. De fynd man då gjorde tycker jag klart visar på att har varit en borg och att dess ålder minst går tillbaks till 1300 talet. Man fann bl.a ca 20 mynt från 1300 talet, rikligt med hästskor, hästskosöm, fragment av ryttarutrustning, armborstpilar, hovslagarverktyg, stridshammare, blosshållare mm.

Uppgifter  ur  källorna

Kvinnestads  borg  anno  2017

En ytterligare och, tycker jag, mycket spännande tradition säger att borgen ska ha använts vid slaget i Herrevadsbro 1251, en plats belägen endast några kilometer sydväst om Kvinnestads borg. Denna tradition kommer jag att återknyta till då jag studerat platsen Herrevadsbro över Säveån. (Det finns ju för övrigt även de som menar att detta slag stod i Västmanland).

4.

KVINNESTADS BORG

HERREVADSBRO

SÄVEÅN
SÄVEÅN

Ur  ”Försök till en korrekt beskrifning om Skara Stift”  (1812-1816)  av  P-E Lindskog.

*

Summering

Kvinnestads borg är mycket litet omskriven i källorna och det finns en osäkerhet kring om borgen över huvud taget har funnits.  Samtidigt finns en hel del information som talar för borgens existens, vad som verkar helt klart är att på platsen har legat en kungsgård.


Andra spännande traditioner antyder att i närheten av borgen även ska ha funnits en stad (eller större by) vilket gör platsen än mer intressant. Denna stad/by är dock inte bekräftad av Riksantikvarieämbetet ännu.


Platsen har av vissa, genom provgrävningar och muntlig tradition, identifierats som en borganläggning från 1300 talet, med sin huvudfunktion som borg under detta århundrade. Denna identifiering samt platsens geografiska läge ger att de uppgifter som finns kring borgens inblandning i slaget vid Herrevadsbro 1251 synes vara rimliga. Borgen bedöms varit byggd av trä vilket gjort att den inte lämnat tydliga spår efter byggnader och konstruktioner för eftervärlden. Detta faktum kan i sin tur ha bidragit till att borgen snabbare fallit i glömska i modernare tider.


Jag (undertecknad) kommer att vidare studera den som (utav delar av svenska historiker) förmodade platsen för slaget vid Herrevadsbro vid en gammal bro över Säveån strax norr om Nårunga.




Min egen uppfattning, (delas även av andra forskare) sammanvägd av alla olika källor, preciserade & opreciserade, är att här vid Kvinnestadssjön har legat en borg. Borgen har troligtvis omfattats av en förborg och en huvudborg byggda av trä och har existerat under 1300 talet och troligtvis långt tidigare. Möjligen har det från början varit en kungsgård som efter hand fått en allt mer betydande roll i det politiska spelet, under 1300 talet, mellan olika maktintressenter vid tiden för borgens existens. Då platsens strategiska läge senare blev mindre intressant på grund av nya gräsdragningar har den lämnats att förfalla.

Här står jag längst ut på udden och blickar ut i Kvinnestadssjön.

Här har jag vänt blicken mot land och ser genast de två tydligt avplanade höjderna....förborgen till höger, huvudborgen till vänster.

Jag går mot borgen, upp via vallgraven mellan förborg och huvudborg, vandrar sedan ut på huvudborgens borggård.

Från huvudborgen mot förborgen.

Här på förborgens östra sida syns en tydlig försänkning i marken, kanske stod här en byggnad, kanske ett stall?

Från förborgen mot huvudborgen.

Vallgraven mot öster. Runt båda borghöjderna samt emellan dem finns vallgravar.  Gott om nedfallet byggmaterial i form av sten ligger i vallgraven.

Jag går från förborgens östra sluttning ner i vallgraven mot norr och sedan upp i mellan-vallgraven.

Tydliga byggnadsrester i mellan-vallgraven.

Ett svep över båda borghöjderna från mellan-vallgraven, sedan ned mot Kvinnestadssjön.

Kvinnestads borg är en fornlämning som inte visar några synliga lämningar förutom just de två höjderna och en del nedrasade stenar från förmodade  husgrunder.


Nu följde sedvanlig undersökning av platsen samt fotografering av densamma.

NORR

Karta som visar borghöjderna med en gissad borgbyggnad i rosa,

Steffe 2017

Förborg

Huvudborg

Vallgrav

Vattennivå

1300 talet

NORR
NORR