RAÄ Fornsök   -   Skepplanda 75:1


Dagen i dag, 20 maj 2018, var huvudmålet en fornborg.  Rapungaberget som var högt bestegs, fornborgen besiktigades och helt enligt plan tog jag mig sedan ned via bergets norra sida, den sida som har den minst branta lutningen.


Jag hade gjort en del förstudier inför bestigningen av Rapungaberget och dessa gav mig kännedom om att strax väster om bergets norra fot skulle finnas en hällkista.


Jag tog mig ner längs norra sluttningen lite på måfå och när marken planade ut svängde jag av en aning mot väster.   Efter en stund glesnade skogen och jag stod vid en liten åker.


Efter en kontroll på iPhonen förstod jag var jag befann mig, skulle bara runda en liten ”skogs-ö” på åkern sedan torde jag kunna se Kungsgraven som sannolikt skulle bestå av ett antal resta stenhällar.


Mycket riktigt, i kanten på nästa lilla skogsdunge kunde jag tydligt se några hällar som stack upp ur jorden likt tänder ur ett däggdjurs underkäke.  Jag var framme !


Kungsgraven ligger vid en åker mitt emellan Grönån och Rapungaberget.   Grönån är känd som en transportled från Göta älv och en bra bit in i Risveden under järnålder.  Sannolikt var den viktig också under både brons- och stenåldern.  Yngre stenåldern var tiden då människor på platsen anlade Kungsgraven.


Hällkistans mått är c:a 5 x 2m och jag kunde notera att den stod i resterna av en rund stensättning. 

______________________________________________

Tag sikt mot Skepplanda, mitt i samhället, tag av mot Skår.  Härifrån gäller GPS, avståndet från Skepplanda samhälle är c:a 5 km.

Kungsgraven, mellan Grönån och Rapungaberget, strax norr om dagens Skepplanda saknar idag flera av sina ursprungliga hällar.  Dessa hällar ligger sannolikt, helt enligt det ”normala mönstret” i husgrunder eller broar i det närliggande området.


Då jag besiktigar Kungsgraven finner jag att denna grav skulle kunna vara just en sådan, byggd med dubbla väggar.  Åtminstånne två av de kvaravarande hällarna längs östra långsidan synes vara dubbla.    


Se bild längre ned.

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Här är den, Kungsgraven invid Grönån !   Som tänder ur underkäken på ett däggdjur ropar den på mig !

Nu går jag ända fram, känns overkligt och på samma gång blir jag upprymd när jag tänker på att denna grav finns kvar än idag !   Kungsgraven anlades för c:a 4000 år sedan.


Musiken spelas på en benflöjt som är långt äldre än kistan.  Jag ville så gärna viljat ha ljud från stenåldern till ovan filmsnutt, och det fick jag,  med råge!  Flöjten är 43.100 år gammal och hittades 1995 i Slovenien.  Så efter mycket letande efter passande musik till filmen så blev den ändå inte tidsenlig.


Men jag tänker att denna musik ändå allt får duga här.  Benflöjten är ett instrument som också var gångart under hällkist-tiden i Skandinavien.


Den man som spelar på en rekonstruktion av original-flöjten heter Ljuben Dimkaroski och inspelningen är gjord i Ptuj Museum, Slovenien  2014 (länk i käll-listan nedan).

Östra långsidan med sina vackra hällar, fotat mot nordväst.

Södra gaveln, mot norr.   Här torde gravens ingång varit.  Just vid denna grav ser det mer ut som att ingången skulle ha varit  ifrån norr.    Tror ändå att ingången, så som de nästan alltid är i hällkistor, har varit från söder även här. 


Kungsgravens norra gaveln saknar helt hällar då dessa med stor sannolikhet stulits av människor i senare tider som inte haft den rätta respekten för sina förfäder.  Dessa häll-stölder gör det omöjligt att studera kistan i sin helhet och att säkert avgöra var gravens ingång varit, sorgligt....


Inringat anas de två ”dubbla” hällarna.

Min heder till dessa människor !

NORR
Steffe 2018

Skiss över de hällar som än idag står kvar.

KLUMPSTENAR

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

EUROPEAN  MUSIC  ARCHEOLOGY  PROJECT

http://www.emaproject.eu

Vad gäller hällkistornas väsen i allmänhet har jag inget nytt att förtälja.  De döda har begravts o-brända och i varje hällkista har ofta ett flertal begravningar ägt rum.


Gravarna är oftast anlagda under senare delen av yngre stenåldern (c:a 2400–1800 f Kr), men förekommer även i viss mån under bronsåldern.

Hällkistorna var täckta av en hög eller ett flackt röse. Ofta anlades hällkistan i en ungefärlig nord-sydlig riktning.   I de fall det finns en ingång är den så gott som alltid placerad vid den södra kortsidan.


Vissa hällkistor tycks vara byggda med dubbla väggar. Sannolikt har denna konstruktion sin enkla förklaring i att man ville åstadkomma en så tät kista som möjligt för de gravlagdas bekvämlighet.  Man eftersträvade alltså att själva kistans rum skulle förbli ett rum utan att grus och sand skulle tränga in.

______________________________________________

DUBBLA HÄLLAR

EMA  Project European Music Archaeology Project  on  YouTube

https://www.youtube.com/watch?v=AZCWFcyxUhQ

Originalflöjten från 41.081 f.Kr. Jag är för närvarande inte påläst kring dessa tidiga epoker i Skandinavien.  Men vissa menar att denna benflöjt skulle kunna var tillverkad och nyttjad av våra fina föregångare,  de som kallas Neanderthalare.