RAÄ Fornsök   -   Göteborg 94:2


Denna söndag gjordes min första historiska vårutflykt 2016. Tidigare under dagen hade jag besökt Drottning Hackas grav i Säve, och jag kände att jag borde hinna med ytterligare en fornlämning innan dagen var slut.

Körde från Säve mot Kortedala för att söka finna fornborgen som skulle finnas på de höga bergen utmed Göta älv, väster om Kortedala. Mitt kartminne svek mig inte, jag spikade Assaredsskolan där jag planerat att parkera. Utflykten fortsatte till fots med GPS:en i handen mot en punkt på kartan som visade berg-i-dagen. Berg-i-dagen brukar visa sig vara högsta punkten på berget och siktar man dit så brukar man finna fornborgen man söker, förutsatt att man är på rätt berg.

Det var en mycket brant stigning men samtidigt en vacker och gles skog att röra sig i. Högst uppe på berget, men inga spår efter murar kunde skönjas. Trodde att jag hamnat rätt då jag såg en samling stenar, men det visade sig vara ett röse. Senare efter studier på kammaren kunde jag lära mig att röset låg inom fornborgens yta. Jag sökte mig då norrut, kom till en svacka och kunde då se ytterligare en högre platå längre fram. I svackan fann jag en källa, som jag nu efter studier, gissar vara borgens vattenförsörjning, vattenförande än idag efter 1500 år.

Kör mot Kortedala, sök upp Assaredsskolan och parkera bilen.  Sedan gäller karta och GPS, c:a 400 m rakt västerut. Svårt att gå för långt västerut då det där stupar rakt ned i Göta älvdalen.

Beslöt mig för att fortsätta mot nästa höjdplatå, då såg jag den, muren, den låg mellan de två höjdplatåerna och utgjorde hindret för anfall från öster mot svackan. Det var en ovanligt välbevarad kallmur, på sina ställen 1,5 m hög. Jag uppskattar längden till c:a 60 m, en fantastisk lämning.


Efter studier på kammaren av det lilla jag fann att läsa om borgen lärde jag mig bland annat att borgen saknar eget historiskt namn.  Det är annars vanligt med någon typ av äldre namn på borgarna, de flesta andra fornborgar jag besökt har haft sådana.  Kortedala fornborg är till sin karaktär en tillflyktsborg, då den är svår att nå och man är tvungen att klättra upp längs bergssidorna. Borgen omfattar uppskattningsvis en yta motsvarande 300×180 m. Det verkar som den endast mot öster har en kraftigare stenvall, då den mot de flesta andra väderstreck har naturliga avgränsningar, såsom branter. Huvudvallen är som sagt c:a 60 meter lång, det tycks finnas en öppning i södra delen på c:a 2 meter, kanske har där varit en ingång. Vallens bredd är mellan 2 och 6 m och dess höjd skiftar från 0,3 m till 1,5 m.

Det ska enligt RAÄ även finnas en mindre stenvall på knappt 15 meters längd som avgränsar ett annat parti av fornborgen, denna mur fann jag ej vid mitt besök.


Borgens läge och otillgänglighet har gjort att den ej har utsatts för större skadegörelse i sin konstruktion. Någon arkeologisk undersökning är ej gjord och fornborgens exakta begränsning är oklar. Jag lärde mig dock att borgens område omfattar ett större område än jag vid mitt besök insåg.  Båda de höjdplatåer jag besökte, varpå en platå jag även fann ett röse, omfattas av borgområdet.


Hur som helst är det en mycket fin lämning från järnåldern, kanske är den byggd på 500 talet e Kr, väl värd ett besök!

Här får jag syn på muren!  Den sträcker sig i nord-sydlig riktning mellan två höjdplatåer och ger skydd mot öster.

Källan fann jag i svackan mellan platåerna, kanske var detta borgens vattenförsörjning.

Ett svep över muren från öster (fiendesidan), muren var säkert högre och försedd med träpalissad på 500 talet.

Borgens högsta punkt, utsikten var troligen ännu bättre på 500 talet då vegetationen säkert hölls nere för att få bättre kontroll över aktiviteterna utanför borgen.

Här syns Göta älv på sin färd mot havet.  På 500 talet var vattennivån i Skagerrak c:a 5 meter över dagens nivå vilket gjorde att Göta älv var mer att betrakta som en fjord än som en älv.