RAÄ Fornsök   -   Kalmar 53:1


Efter en tjänsteförrättning vid Kalmar sjukhus en fredagseftermiddag den 9 september 2016 tog jag mig snabbt till Kalmar slott.  Jag fick endast ett fåtal timmar på slottet då jag planerat ytterligare ett historiskt nedslag på hemvägen.


Det var en helt perfekt dag för historiska studiebesök, lagom varmt och med strålande sol, möjligen aningen hård vind för att känna sig helt trygg utvändigt på slottets vallar.


Då man besöker ett såpass stort och i svensk historia såpass centralt slott bör en hel dag avsättas. Detta inser jag nästan omgående, då jag upptäcker att jag spenderat nästan en hel timme bara i de två första salarna.


Jag kommer att återvända till Kalmar slott för att mer på djupet lära känna det samt för att ta kompletterande foton av bättre kvalitét än de jag denna dag fick med mig hem.


Vid Östersjön i Kalmar stads sydöstra del, följ skyltar, mycket svårt att missa.

Kalmar slott, oljemålning av Ragnar Swahn (1882-1964).

Kalmar  slott

Att kastalen med säkerhet är äldre än dagens borg visas av den äldre byggnadsteknik som använts då den byggdes. Kastalens murverk är av rå gråsten och sandsten vilket pekar mot att den är byggd under 1100 talet, emedan den nuvarande borgens torn och ringmurar är byggda av välhuggen öländsk kalksten.


Kastalen byggdes på holmens nordöstra del och stod alldeles invid den dåtida vattenlinjen. Kastalen var mycket kraftigt byggd, 14 m diameter och med flera meter tjocka murar  samt ingång endast via högre liggande våningar.


Kastalen fick stå kvar under tiden man byggde det nya slottet med dess ringmur. Detta av försvarsskäl då kastalen stod för borgens försvar tills dess att det nya slottets försvarsanläggningar ansågs kunna svara för borgens försvar. Katsalen revs inte förrän vid slutet av medeltiden.


Den tidiga försvarsanläggningen omfattade ytterligare minst två byggnader som man funnit rester av under utgrävningar.


Strax söder om kastalen har ett hus stått, största delen av detta hus ligger under nuvarande slottsbyggnad. Huset bedöms varit c:a 14 x 9 m och har varit byggt av sten. Man har funnit ett bevarad ljusöppning 20 x 50 cm (dock igenmurad vid upptäckten) som givit ljus till byggnadens bottenvåning, som varit till hälften nedsänkt i marken. Golvet har varit satt med kullersten och är delvis bevarat.  Utan kunskap om rumsindelning och byggnadens höjd är det svårt att avgöra byggnadens funktion.


Rester efter ytterligare en byggnad är känd. På dagens borggårds sydvästra del finns en stengrund till ett trähus. Byggnadens bredd har varit 10,5 m, emedan längden ej gått att fastställa. Golvet har haft ett väl satt golv av ganska flata kullerstenar. Mot byggnadens norra vägg, ungefär mitt i byggnaden finns en väl byggd härd av kalksten. Byggnadens funktion går ej att fastställa.


Säkerligen har på holmen funnits en mängd trähus för olika ändamål vilka har avlöst varandra genom minst 150 år tills byggnationen av de nuvarande stenhusen längs ringmurens insida började.

Kastalen  byggdes  -  1100 talet

Ringmuren  byggs  -  1300 talet

Det tidiga 1300 talet var en politiskt orolig tid och  Kalmarborgen bör ha varit väl utbyggd vid denna tid, då Magnus Eriksson bedömde den vara hans ”mäktigaste hus”.


Under 1360 talet byggdes två hus på borggårdens södra del, ett mot södra muren och ett fristående med källare. När borgen stod färdig var den Sveriges modernaste och starkaste fästning.


Sedan Sverige, Danmark och Norge förenats i Kalmarunionen vid 1300 talets slut fick borgen troligen förfalla. Unionskungarna som styrde de förenade rikena från Köpenhamn, hade inte skäl nog att underhålla en fästning vid rikets gamla gräns.


Under slutet av 1400 talet uppfördes en ny byggnad invid den västra ringmuren som sträcker sig från Kuretornet till Södra ringmuren och Rödkullatornet. Huset har tre våningar med vardera ett rum. Materialet i huset är i huvudsak gråsten med enstaka sand- och kalkstenar.  Kanske var byggherren Sten Sture d.ä...endast en gissning från min sida.

Vallar  byggs  -  1500 talet

Färdigbyggt  följt  av  förfall   -   1700 talet

Efter en sista blomstringstid på 1500-talet under Johan III:s tid, fick slottet så småningom mer och mer förfalla. Under 1600 talet och början av 1700 talet utbyggdes befästningarna, men redan under 1700 talets senare del var slottets militära värde obetydligt. Fortsättningsvis fick det bl a tjäna som spannmåls- magasin, kronobränneri och fängelse. Förfallet fortsattes och vid två tillfällen i början av 1800 talet lämnades ansökningar in om att få ta sten från slottet till ett planerat gymnasiehus i Kalmar. Som tur var fick båda ansökningarna avslag !

Arbetet med vallarna påbörjades år 1545 av Gustav Vasa och avslutades inte förrän under Karl den IX:s regeringstid i början av 1600 talet då östra vallen mot sjösidan uppfördes. 

Renässanspalats  -   1600 talet

Det  äldsta  Kalmar

NORR

Steffe 2017
Steffe 2017
Steffe 2017

Det lämpliga läget för en hamn vid Kalmar är upphovet både till Kalmar stad och Kalmar slott.  Vattnet  längs den  låga   kusten vid Kalmar sund  är långgrunt och uppfyllt av stenbankar, och goda naturliga hamnar är här sällsynta. Men vid  sundets smalaste del finns en naturlig hamnbassäng i slottsfjärden norr om det nuvarande slottet. På en av de äldsta kartorna över staden från 1610 benämns detta vattenområde ”Kättilen” , d.v.s kitteln.


Detta vattenområde har under medeltiden haft ett vattendjup av ungefär 5 m och varit skyddat av en ”naturlig vågbrytare” bestående av  en naturlig moränbank vars  högsta  partier höjt  sig  över vattenytan som låga holmar och   stenanhopningar, så kallade ”kalmar”.  Det är dessa ”kalmar” som givit platsen dess namn.  I själva Kättilen låg en liten  holme, som på flera av de äldre kartorna är  betecknad  ”Calmar”  eller  ”Lille  Calmar”. 


Platsens strategiska läge med närheten till vattnet och kustlinjens naturligt skyddande hamn spelade säkert en avgörande roll för att människor redan tidigt i historien valde att bosätta sig här. Sjön var den naturliga färdvägen, eftersom det var betydligt svårare och farligare att färdas över land. Kalmarsund var för de bångstyriga småländerna  som fanns i omgivningen den säkraste och mest effektiva farleden för resor och transporter längs östersjökusten och även för resor till omgivande platser kring Östersjön.


Runt hela Kalmar stad ligger förkristna gravfält från folkvandringstid och vikingatid vilket visar på att betydande bosättningar funnits på platsen. I flera tidiga skrifter förekommer Kalmar, bl.a i Snorre Sturlassons Heimskringla, Olov den heliges saga, omtalas att Olov efter slaget vid Helgeå 1027 sände sina skepp till Kalmar och lade upp dem där, emedan han själv landvägen återvände till Norge.


Om Kalmar varit befäst redan under vikingatiden är svårt att med säkerhet bestämma. Jag gissar dock att någon typ av fysiska försvarsverk bör ha funnits redan då, och troligtvis även än tidigare. Men några spår av dessa eventuella försvarsverk har inte kunnat påvisas.


Det nuvarande slottet är till sina huvudsakliga delar,  Vattentornet,  Rödkullatornet och de fyra runda hörntornen samt  mellanliggande ringmurar, uppfört under 1200 talets slut eller 1300 talets början. Nuvarande fästning är dock  inte den första fästningen på platsen.  

Del av den äldsta kända kartan över Kalmar är från 1610 och den visar den medeltida staden före flytten till Kvarnholmen samt slottet med hamnbassängen Kättilen, som utgjorde det öppna vattnet mellan slottet och Kvarnholmen.  Se hela kartan HÄR.

Egenhändig tolkning av uppmätning från utgrävning av Kalmar slotts borggård som genomfördes av Riksantikvarie Martin Olsson under 1930 talet.  Streckad linje visar dagens slott med vallgravens fastlandslinje. Heldragna streck visar 1100 talets utbredning av slottsön, vallgrav och fastland samt kastalen med de ytterligare två samtida byggnaderna.

Kalmar slott grundlades troligen under Knut Erikssons regeringstid (~1167-1195) vid slutet av 1100 talet, då den första borgen uppfördes i form av en kraftig kastal på holmen invid den hamnvik som senare under medeltiden kom att kallas Kättilen.


Troligtvis har borgholmen ursprungligen varit en udde, som man gjorde mer otillgänglig genom att skilja den från fastlandet genom den vattenfyllda graven. Man menar att vattengraven troligtvis är grävd och att den var ungefär 10 m bred då den först grävdes.     


Vid utgrävningar  har  man  funnit  delar  av  kastalen  som är bevarad till en höjd av 2,5 m. Största delen av kastalen ligger under dagens byggnader endast en mindre del av kastalen ligger utanför och in mot borggården.  

Knut Erikssons sigill

Mot slutet av 1200 talet lät Magnus Ladulås förstärka befästningarna på holmen med en hög krenelerad ringmur, medan den äldre kastalen fick stå kvar och ingå i den nya borgen. Möjligen har även stadens ringmur stått färdig vid denna tid. Dateringen baserar sig på arkitekturdetaljer.  Jag gissar på att de fem tornen antingen byggdes under, eller påbörjades under Magnus Ladulås tid på tronen. Lika väl kan det vara hans son Birger Magnusson eller hans sonsöner Magnus Eriksson och Erik Magnusson som färdigställde desamma.

Ringmuren och hörntornen bibehölls medan man på den Inre borggården rev ner de gamla husen och byggde upp nya mot ringmurarnas sidor.


Jag gissar även att ett nytt hus intill östra muren samt de två tornen, det nordvästra och det sydöstra, tillkom någon gång under Sten Sture d.ä:s tid


Det dröjde därefter länge innan man gjorde några ytterligare tillbyggnader på slottet, ända fram till Gustav Vasas tid, då slottsarbetena åter sattes igång.


Den medeltida ringmuren hade visat sig alltför svag och därför beslöt kung Gustav Vasa att slottet skulle omges av ett starkt vallsystem. Ett stort projekt tog sin start varpå ett enormt utfyllnadsarbete utfördes vilket utökade den ursprungliga borgholmens yta avsevärt.

Egenhändig tolkning av skisser i Arkeologisk undersökning och murverksdokumentation 1998-2000

Egenhändig tolkning av skisser i Arkeologisk undersökning och murverksdokumentation 1998-2000

NORR

NORR

Under 1560 talet påbörjades ombyggnaden av medeltidsborgen till renässanspalats.


Vid 1500 talets slut var slottets borggård helt omgiven av sammanhängande byggnadslängor. I samband med denna ombyggnadsperiod putsades och kalkfärgades slottet vitt.


Nästan omedelbart efter att Johan III tillträtt som kung började en ny trevåningsbyggnad uppföras i sten mot den södra ringmuren, där ett tidigare korsvirkeshuset stått.


Ett nytt hus tillkom även mot västra ringmuren alldeles norr om Kuretornet.


Knut Eriksson  -  1100 tals kastalen

Magnus Ladulås (Eriksson) /Birger Magnusson

Magnus Eriksson/Erik Magnusson

Byggherre okänd (åtminstone för mig)

Sten Sture d.ä

Johan III

Plan över Kalmar slott med sina vallar så som slottets plan såg ut vid 1700 talets slut och som det ser ut än idag. Bild från Svensk byggnadskonst 1530-1760, 1904, bearbetad av Steffe 2017.

KURE

TORNET

RÖDKULLA

TORNET

SÖDRA

TORNET

STEGERHUS-

TORNET

KUNG

ERIKS

TORN

SVENNE-

TORNET

FATBURS-

TORNET

VATTEN-

TORNET

SLOTTS-

BRUNNEN

SÖDRA

POSTEJEN

NORRA

POSTEJEN

ÖSTRA

POSTEJEN

VÄSTRA

POSTEJEN

NORR

HÄNDELSER  VID  KALMAR  SLOTT

1100 talet

Kalmar visade sig en gång i tiden vara en strategiskt viktig plats.  Troligtvis av både handelmässiga skäl för de som levde i området och av försvarsmässiga skäl mellan folken i de områden som skulle bli Sverige och folken i det Daniska riket som redan tidigt i historien verkade ha svårt att samsas. En kastal byggdes på en halvö utanför dagens Kalmar, möjligen var byggherren Knut Erikssons (regeringstid ~1167-1195).

1280 talet

Magnus Ladulås bygger en ringmur kring kastalen vilket blir starten för byggandet av Kalmar slott.

1397

Kalmar slott stod i centrum för en av de viktigaste händelserna i Skandinaviens historia. Detta år bildades Kalmarunionen under ledning av drottning Margareta. Den 17 juni kröns Erik av Pommern till kung för Sverige, Norge och Danmark.

1483

Detta år var året för Kalmar recess som var en överenskommelse mellan Sverige och i Danmark-Norge och som behandlade de villkor som skulle gälla för kung Hans (kung av Danmark & Norge) för att betraktas som kung också i Sverige.

1505

KALMAR   SLOTT   -   ANNO  2016

En del av 1100 tals-kastalen framgrävd i borggårdens nordöstra hörn. Bilden är från den arkeologiska utgrävningen gjord av Martin Olsson under 1930 talet.

Till höger ser du kastalens mur, till vänster är  Magnus Erikssons / Erik Magnussons mur från Stegerhuset och rakt fram syns Magnus Ladulås ringmur. Bilden är från den arkeologiska utgrävningen av Martin Olsson under 1930 talet.

Kalmar blodbad (det första) utspelar sig i juli 1505 då kung Hans lät avrätta ett flertal av Kalmars högst uppsatta  borgare.  Upprinnelsen var att de svenska herremännen 1501 avsatte kung Hans som svensk kung och utsåg Sten Sture den äldre till riksföreståndare för andra gången.


Då svenskarna riksråden uteblev från den, av kung Hans påkallade, överläggningen som var tänkt att klarlägga situationen tillsatte kungen en domstol och anklagade riksråden för majestätsbrott.  De dömdes i sin frånvaro att förlora ära, frihet, privilegier och gods. För att demonstrera sin vrede och sätta skräck i upprorsmakarna lät han avrätta Kalmars borgmästare, rådmän och de mest betydande borgarna.

1497

Riksföreståndaren Sten Sture den äldre lyckades under 14 år hindra recessens verkställande. Först 1497 kunde kung Hans konsolidera sin ställning som kung av Sverige, efter att ha infallit i Stockholm med en tysk militär styrka. Danskarna intar då även Kalmar slott.

1510

Sverige ingår förbund med Lübeck mot Danmark. Tack vare detta kan svenskarna under hösten återerövra Kalmar slott (augusti) och Borgholms slott (november) från danskarna.

1520

Den 31 maj landstiger Gustav Vasa på Stensö udde efter sin flykt från Lübeck. Kalmar är då en stad under belägring av Kristian II:s danska trupper. Kalmar slott liksom de övriga tre slotten inklusive Stockhoms slott som fortsatt försvarade sig mot Kristian II:s trupper gav till slut upp.

1611

Kalmarkriget. Ett av elva krig mot grannlandet Danmark. Efter 24 dagars belägring faller Kalmar i Kristian IV:s och danskarnas händer. Kriget avslutades med freden i Knäred 1613, Sverige tvingades bl.a att erlägga Älvsborgs lösen (den andra).

1658

Karl X Gustavs första danska krig avslutas med freden i Roskilde. Danmark avträdde bl.a Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän vilket gjorde att Kalmars betydelse i rikspolitiken minskade.

1523

1523 blir Gustav Vasa kung av Sverige med stöd av sitt bondeuppbåd och Lübeckska trupper blir han kung och återtar Stockholms och Kalmar slott från danskarna, därmed är Kalmarunionen upplöst.

1436

1436 anländer Engelbrekt Engelbrektsson med sin bondehär Kalmar. Han samlar stadens borgare men misslyckas med att få dem på sin sida. Engelbrekt besätter platser kring Kalmar för att hindra transporter till staden, sedan fortsätter han söderut mot Blekinge.

Kalmar enligt Erik Dahlberg år 1687 (Suecia Antiqua et Hodierna) Kalmar slott till vänster, Tempel Chatedrale (Kalmar domkyrka) i mitten samt Grimskär skans i förgrunden.

Kalmar slott, taget från en skylt på platsen. Bilden ger en bra beskrivning av slottet och dess försvarsverk så som det ser ut idag.

Detalj av Erik Dahlbergs bild här ovan, närbild Kalmar slott.

Kalmar blodbad (det andra) var en avrättning som inträffade i Kalmar 16 maj 1599 på order av hertig Karl  efter Avsättningskriget mot Sigismund.

Efter att ha besegrat kung Sigismund i slaget vid Stångebro belägrade hertig Karls styrkor Kalmar, vars ledning fortfarande var Sigismund trogen. Efter två månader gav slottets ståtherrar upp och  kapitulerade. De tre ståthållarna halshöggs tillsammans med slottsprästen efter några dagar utan rättegång. Dessutom avrättades kansliskrivarna, vaktmästarna och knektbefälen genom hängning.

1599

Som tidigare här nämnts var min tid begränsad på slottet, endast ett fåtal timmar kunde jag spendera här då jag planerat ytterligare ett historiskt nedslag på hemvägen (Inglinge hög). Jag köpte dock årskort till slottet och jag planerar att göra ett återbesök under 2017.

Ett  helt  varv   på  andra  våning  i  Kalmar  slott 

Mot öster, västra postejen till höger.

Torrgraven, norra postejen längst bort.

Ett svep från norra postejen till ingången genom slottsravelinen.

I slutet av 1500 talet fick Kalmar slotts inre borggård ny puts och vacker dekormålning. Inspirationen till dekoren kom från Europa och Roms dekorerade palatsfasader. Under 2016 har man rekonstruerat fasade till det utseende den hade under 1500 talet.

Vänder mig om och spanar genom slottsravelinen mot vindbryggan.

Från slottsravelinen mot bron och vinbryggan över vallgraven.

Vindbryggan med Gustav Vasas vapensköld i relief ovan valvet.

Den krokiga gången genom västra vallen mot yttre borggården.  Den krokiga gången skulle försvåra en forcering av tunneln.

Yttre borggården.

Drottningsalen. Salen uppfördes omkring 1555 och fungerade då som drottning Katarina Stenbocks sovrum.

Rutsalen, ett av de finaste rummen på slottet enligt mig är.  Rummet har fått sitt namn från det speciella rut-mönstret i golvet. Då salen var klar, omkring 1550,  användes den som drottningen Katarina Stenbocks representationssal.

Från Rutsalen mot Grå salen där en festmåltid står uppdukad.

Grå salen, uppfördes omkring 1580 talet av kung Johan III, med inspiration av den italienska och franska renässansens ideal. Johan lät ta bort den avdelande vägg som tidigare fanns och lät smycka salen bl.a med det fantastiska kassettaket som finns kvar att imponeras av än idag.  Längst bort i hörnan anas dörren till kung Eriks gemak.

Dörren till kung Eriks gemak, intarsia arbete av högsta klass.

Dörren till kung Eriks gemak, låssmide av högsta klass.

Kung Eriks gemak, i detta rum har kungarna haft sitt privata gemak alltsedan tornet byggdes på 1200 talet. Rummets takhöjd och utseende har dock skiftat, den nuvarande inredningen kom till på beställning av kung Erik XIV omkring 1560.  Väggarna är otroligt vackra med bl.a fantastiska intarsia-arbeten och målade reliefer med jaktmotiv.

Gyllene salen har fått sitt namn efter det rikt ornamenterade kassettaket, som färdigställdes 1576 på beställning av Johan III.  Gyllne salen var kungens representationsrum, tronen som finns i rummet idag är en modern möbel.

Byggnaden som rymmer Gröna salen uppfördes redan under 1480 talet.  Omkring 1540 inreddes den övre våningen till festsal, kallad ”Stora västra salen”.  Vid Johan III:s omfattande ombyggnads- och inredningsarbeten under 1580 talet fick salen sitt nuvarande utseende. Det smyckades med ett stort kassettak i grönt och guld, därav kom salen att få sitt namn.

Mot gården och brunnen.

Från Gröna salen in i slottskyrkan.

Slottskyrkan låg fram till 1585 i våningen under Gröna salen. Den del av slottet som nu rymmer kyrkan bestod från början av bostadsrum, men på Johan III:s initiativ uppfördes här den nya kyrkan, vilken stod färdig 1592.

Förrum innan Förbrända salen.

Förrumet med någon konstruktion som jag gissar har med uppvärmningen av slottet att göra.

Förbrända salen som nu för tiden används för utställningar.

Här har jag tagit mig ned en våning till Köket.

Inre borggården med brunnen. Notera den helt nyligen restaurerade fasaden.

Upp mot västra vallen.

På västra vallen, spanar mot söder.

Slottets södra fasad.

Här har mycket mat lagats genom århundradena.

Från Gyllene salen till Agdakammaren.

Steffe 2017

NORR

Gustav Vasa  -  vallar 

Karl IX  -  östra vallen

Egenhändig tolkning av skisser i Arkeologisk undersökning och murverksdokumentation 1998-2000

Gustav Vasas son hertig Erik fick Kalmar slott som förläning 1557 och vistades på Kalmar slott mellan 1558 och 1560. Under denna period var Agda Persdotter hans frilla och det är hon som givit namn åt kammaren.

Det större intarsiasmyckade väggpartiet till höger om dörren är en lönndörr  som leder till det kungliga hemlighuset.

Torrgraven