• inget RAÄ-nummer •


Husaby kyrka ligger sydost om Kinnekulle i Götene kommun i en by med samma namn.  Det förekommer olika bud kring när kyrkan byggdes. Klart är dock att stenkyrkan byggdes på platsen för en äldre stavkyrka. En rest från den tidiga stavkyrkan hittades under dagens kyrktorn, en trästock som  årsringsdaterades till 1060. Gissningsvis byggdes stenkyrkan under tidigt 1100 tal. Årsringsdateringar av stockar i stenkyrkan visar att träden fälldes c:a 1120.


Tornet har någon gång fått höjas en våning på grund av att ett nytt och högre långhus byggdes, detta syns tydligt i murverkets yta.  Den äldsta delen av kyrkan är tornet med sina två trapphus, ett s.k västverk. Västverk kallas den västra delen av en romansk kyrka som består av ett bredare torn, oftast flankerat av två mindre torn (tureller). I tornet finns en förhall och ett läktargalleri som öppnar sig mot mittskeppet. Man menar att denna läktare var avsedd för kungar och andra dignitärer, att kunna visa upp sig för menigheten i ett högt uppsatt läge.


Väg 44 väster ut från Götene, följ vägvisning mot Husaby, svårt att missa.

Husaby kyrka är känd som kyrkan där Olof Skötkonung lär ha döpts (i en helig källa strax öster om kyrkan). Dopet ska ha förrättats av en brittisk missionär, Sankt Sigfrid, vilket gjorde honom till Sveriges förste verkligt kristne kung. Det sägs att  kung Olof Skötkonung ska ha donerat den kungsgård som fanns i Husaby till Sigfrid som biskopssäte.


Husaby kyrka räknas som det första biskopssätet inom Sveriges gränser då biskopen befann sig där enligt Västgötalagen, som även omtalar att biskopssätet senare flyttades. En biskopsstol finns bevarad och kan beskådas i koret i kyrkan. Den är troligtvis Sveriges äldsta bevarade möbel.


Kyrkans torn fungerade i likhet med de flesta andra tidiga medeltidsbyggnader av sten som försvarsverk. Vid flera tillfällen har kyrkan härjats av bränder, år 1566 under Nordiska sjuårskriget drog bl.a danska trupper fram och gjorde vad man kunde för att bränna ned kyrkan.


En omfattande restaurering av kyrkan genomfördes i början av 1900-talet, varvid kalklagret knackades bort från valven och väggarna. Stora delar av den ursprungliga takmålningen i långhuset gick då förlorad, endast koret klarade sig undan denna grova behandling och där finns de ursprungliga målningarna kvar. Vidare revs yttermurarna i långhuset ned och återuppbyggdes. Tornet fick en något mildare behandling, man nöjde sig där med att riva ned all kvarsittande kalkrappning och fyllde fogarna med cement.


Framför kyrkans huvudport finns två gravar i form av stenkistor som sägs tillhöra Olof Skötkonung och biskop Unni. Sanningshalten i detta påstående är omöjligt att fastslå, biskopens grav är dock bekräftad som biskopsgrav.


I kyrkans murar och i den närmaste omgivningen finns runstenar och en gravhäll med runinskription. Flera av dem är drygt 1000 år gamla och är således från den äldsta kristna tiden i området. Ungefär lika gamla är de äldsta kristna gravarna man hittills hittat. De hittades vid utgrävningar 1997 under gräsmattan vid prästgården, 50 meter framför tornet.

Husaby kyrka, avbildad 1840, konstnär okänd. Biskopsborgen syns till höger i bilden.

Husaby kyrka 2015.

Tänk om dessa väggar kunde tala.....

Huvudingången är ej ursprunglig i detta läge. Tidigare var ingången på andra våningen där man steg in i ”Olof Skötkonungs kammare”

Här skymtar en av de två stenkistorna utanför ingången, kanske ligger där Olof Skötkonung?

Mot koret.

Mot ingången.

Idag orgelläktare, på 1000 talet läktargalleri för kungar.

Biskopsstolen är från 1200 talet, vilket virke !!  Troligen ek.

Liljesten, åter i Husaby kyrka efter en lång tid i Stockholm.

Reviderad 180807 med mer info. ang. Eskilstunakistorna !

Vid mitt besök i Husaby 2015 uteblev dokumentationen av de båda Eskilstunakistorna framför entrén.  Anledningen var tidsbrist då mitt sällskap inte ville ägna hela dagen vid Husaby.  Så den 27 juli 2018 vid ett stort besök på Kinnekulle passade jag på att ta dessa kompletterande bilder.


Här ses den södra av de två gravarna som enligt traditionen menas vara Olof Skötkonungs grav.


Uppgiften om att Olof skulle ligga begravd i Husaby härstammar från 1740 talet och är lika obevisbar som de 100 - 200 år äldre uppgifterna som menar att han skulle vara begravd i Skara eller Linköping. 


Vissa hävdar att den utpekade graven i Husaby inte är tillräckligt gammal för att kunna vara hans grav utan att den är c:a hundra år yngre.


Utgrävningar i början av 1900 talet kunde dock fastslå att det i graven fanns tre lager med gravläggningar under hällarna och att den understa eller möjligen det mellersta lagret var äldre än hällarna.  Hur mycket äldre är dock inte fastställt.

Här ses den norra av de två gravarna som är den som samma tradition menar vara Olofs gemål, drottning Estrids grav och av andra varandes Biskop Unnis* grav.


Den Katolske prästen, författaren och religionshistorikern Tryggve Lundén hävdar i sin bok Sveriges missionärer, helgon och kyrkogrundare – en bok om Sveriges kristnande”, att en av gravarna är en biskopsgrav och att det är Biskop Unni som där är gravlagd.   Inskriptionen Uhni” inristad med runor är ett av de argument som Lundén lyfter fram för att hävda sin uppfattning.

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Sveriges missionärer, helgon och kyrkogrundare : en bok om Sveriges kristnande - Tryggve Lundén 1983.

ISBN 91-7580-018-7

Här är den norra gravens gavelhällen, hällen närmast kyrkan.  Här syns dessa vackra runor som  kort och gott säger ”Uhni”


Runorna är enligt undertecknad av den yngre variationen ”yngre futhark” den 16-typiga varianten som blev vanlig hos under 800 talet. 


Alla sådana här tidiga uppgifter är så klart mycket osäkra.  Vad som gör just traditionen om Unnis grav i Husaby tveksam är det faktum (egentligen samma faktum som gör Olofs gravplats i Husaby tveksam) att historiker placerar Unni  levnadstid före tiden för dessa  gravhällars tillkomst.


Unni ska enligt dagens officiella historieskrivning ha varit en tysk-katolsk präst och ärkebiskop av Hamburg-Bremens ärkestift.   Man menar att han ska ha dött 936 så som missionär i Birka, där han försökte fortsätta ärkebiskop Ansgars kristnings-arbete.


Nu måste undertecknad upplysa om att INGEN vet var detta Birka verkligen fanns.  Det kan mycket väl ha funnits på Gotland eller vid något av alla dessa Uppsala som än idag återfinns i Västergötland.



Biskop Adavald den yngre (död före 1072)  ska enligt Adam av Bremen förgäves ha sökt efter biskop Unnis grav i det öde Birka i Mälaren.

UNNIS  GRAV ?

OLOFS  GRAV ?

Enligt Wikipedia och sannolikt också enligt dagens uppsalaitiska historiker var Unni en tysk katolsk präst och ärkebiskop av Hamburg-Bremens ärkestift.  Han ska enligt dessa källor ha dött som missionär i Birka (det Birka som återfinns i Mälaren menar man då alltså)  där han sägs ha försökt fortsätta ärkebiskop Ansgars  arbete.


Undertecknad är  (förvisso inte så beläst som de uppsalaitiska historikerna)  dock av den meningen att Unni med stor säkerhet var en präst och ärkebiskop från den den Engelska kyrkan.


Enligt Tryggve Lundén ska, under 1200 talet, en vid namnet okänd präst vid Skara domkyrka ha författat ”en krönika över biskoparna i Skara”.   Denna krönika fogades senare till Äldre Västgötalagen.  Denne namnlöse krönikör inleder sin krönika med den helige Sigfrid, och fortsätter genom att berätta att Unni var född i England och att han i sitt hemland verkat som präst och så småningom också så som ärkebiskop. 


Unni ska enligt krönikan kommit till Västergötland för att utföra sin mission och att han där mött stort motstånd och till sist ska han ha lidit martyrdöden genom att stenas till döds av hedningarna.   


Ingen kan med säkerhet idag berätta var Unnis gravplats finns.  Men enligt undertecknad torde han vara gravlagd i Västergötland, kanske rent av i den norra graven framför dagens ingång till Husaby kyrka.

På korsarmens huvud och dess högra arm beskriver dessa runor initialerna för ”Jesus Kristus”.

På korsarmens nedre del skiver runorna kort och gott ”Uhni”.

*

Fler  bilder  från  Husaby  anno 2015

Liljesten som nu åter finns i Husaby kyrka efter en lång tid i Stockholm.