• inget RAÄ-nummer •


5:e juni 2016, en söndag, var jag medelst bil på väg till Horla kyrka någon mil nordost om Alingsås. Planen var att besöka ytterligare några intressanta lämningar i närheten. Det blev ytterligare en kyrka, Hol kyrka, samt en liten oansenlig bortglömd hällkista. Jag har ju en ovana att tillåta mig att studera lämningar/byggnader från vitt skilda epoker.


Precis som nästan alltid vid mina kyrkobesök är kyrkan låst. Jag kanske måste börja göra bättre förberedelser i fortsättningen, t.ex kolla upp om aktuell kyrka över huvud taget är i bruk. Vidare, om den är i bruk, kolla upp vid vilka tider den används för kyrklig aktivitet, typ gudstjänst.


Det visade sig, när jag väl var där, att det hade varit gudstjänst kl 10.00 just denna dag (det var ju söndag) och då jag läste av aktuell tid på min Apple Watch noterade jag att klockan var 13.23.


Ja ja, det fick bli en utvändig okulärbesiktning precis som vanligt. Nästa överraskning var att kyrkan var kringbyggd av byggnadsställningar. Min första tanke var att jag får väl återvända vid ett senare tillfälle för att kunna få fina bilder av kyrkan. Men snart insåg jag att det var ett ypperligt tillfälle att kunna få studera medeltida byggnadsteknik då murarna var helt nakna. Kyrkan skulle således få ny puts/slamning.

15 km nordost om Alingsås, använd GPS.

KYRKAN

Horla kyrka från sydväst, fotograf Gustaf Ewald, okänt datum.  Jag gissar på 1920 talet.

Kyrkan är troligen byggd under 1100 talet.  Stilen är anglonormandisk, vilket tyder på att det var munkar från England som var de första missionärerna i trakten, vilket i sin tur skulle ge Västgötaskolan rätt i sin uppfattning om hur Sverige kristnades. När man nalkas kyrkan ser den ut att vila på en hög, kanske är den byggd på en tidigare hednisk kultplats, eller kanske på en gravhög?  Jag skulle nog kunna sätta några tusen på att så är fallet här, kyrkan står på platsen för ett tidigare hednatempel.


1684 brann stora delar av Horla by och även kyrkan brann så illa att endast murarna stod kvar. Vid efterföljande reparation byggdes nytt tak och därefter reparerades murarna. Ett timrat vapenhus i väster tillkom på 1700 talet. 1845 togs ytterligare ett fönster upp i söder och de båda befintliga fönstren vidgades. Takens beläggning av spån ersattes med tegel.


Horla var vid tiden för branden en mycket fattig byggd vilket gjorde att kyrkan inte kom i brukbart skick igen förrän år 1730. Antagligen beroende av fattigdomen kom kyrkan att ha kvar sin triumfbåge från medeltiden, dessa har annars ofta kommit att byggas bort i de flesta av de medeltida kyrkorna.  Gissningsvis av samma anledning har man inte heller tagit upp några fönster på den norra sidan vilket också är ganska ovanligt. Vanligt under 1700 talet var annars att man ville få in mer ljus i kyrkorna varför man då helt enkelt öppnad för nya fönster även i norr-väggen.

Här kan man studera medeltida byggteknik. På muren i takfoten har man sparat ur för ett kraftigt hammarband för att förankra takstolarna i. Med vetskap om branden 1684 skulle jag kunna drista mig till att mena att hammarbanden har legat där sedan dess, alltså i 312 år just nu i nådens år 2016!!!!  Vilket virke!!!

Ett troligen ursprungligt fönster i koret som blivit igenmurat.

Här kan man studera hantverket, om än inte original i alla delar, möjligen en kombination av 1100 tal och tidigt 1800 tal.

Fönstren förstorades, både på höjden och på bredden. vid en större renovering 1845.  Lyckligtvis togs aldrig några fönster upp i norr-väggen vilket annars blev vanligt under 1800 talet.

Som sagt....om ändå stenar kunde tala....dessa har legat här i 900 år!!

Medeltida sockel eller så kallad skråkant.

Den här stenen låg på kyrkogården, den har ett cirkulärt hål i mitten rakt igenom stenen där ett träd grott, kanske är det en hälsning från våra förfäder från hednatiden.  Det här är ingen kvarnsten om ni frågar mig. 


Det skulle istället kunna vara en offersten från tiden då platsen huserade ett hednatempel. En liknande sten (dock större än denna) finns vid Kinne-Kleva kyrkoruin vid Kinnekulle. Enligt folktraditionen fanns där en gång en kungsgata och en drottninggata som korsade varandra just vid offerstenen.


Det sägs att i hålet fanns en påle monterad.  Linnés lärljunge Peter Kalm ska under sin Västgötska och Bohusländska resa år 1742 ha noterat att en påle stod rest i hålet, något som också bekräftades av en kyrkoherde Melin drygt hundra år senare. Här skall man förr ha samlats för att ha hålla kultbröllop vid midsommartid, brudgummen skall då ha kommit vandrande längs kungsgatan och bruden uppför drottninggatan för att sedan mötas där de båda vägarna korsade varandra.


En annan teori, lanserad av Adam av Bremen, kring dessa kultstenar är att pålen som var förankrad i hålet symboliserade världsträdet som höll uppe världen.

Horla kyrka ligger högt med en fantastisk utsikt över nejderna.

Flygfoto över kyrka och kyrkogård.  Fotograf Olle Lilljeqvist 1935.  Man ser här den tydliga kullen i naturen, jag är säker på att mina förfäder, som levde här innan kristendomen blev den moderna religionen påtvingad, de hade sin gamla kultplats här. Här har ett hednatempel stått och här har Oden, Tor m.fl säkert dyrkats, säkert så som i kyrkan!!

Horla kyrka anno 2016.

Reviderad 170804 med nya exteriöra bilder samt inv dito !


Horla kyrka har också sluppit att bli påklistrat något torn vilket många andra jämngamla kyrkor drabbats av.  I stället har men byggt sig en separat klockstapel.


Man blir mycket glad att se en kyrka som totalrenoverats med den största respekten för bevarandet av det ursprungliga utförandet i stort som i smått.  Det är lika skönt att inse att det fortfarande finns hantverkare som behärskar gamla byggmetoder som krävs i ett objekt som detta.


Noterbart, som jag inte tidigare meddelat, är att Horla ligger endast 500 m från Säveån. Säveån har genom alla tider varit en viktig transportled från dessa trakter mot Västerhavet. 

Horla kyrka anno 2017.

2017.

2016.

2017, man har valt att inte ta upp det igenmurade fönstret i koret, dock har man gjort en markering i slamningen.

Troligtvis sattes fönstret igen då altartavlan installerades 1715.

2017.

2016.

INVÄNDIGT  -  2017

Långhuset via den vackra triumfbågen mot koret.  Allt du ser på denna bild är helt nyrenoverat, golv, väggar och tak liksom inredning och belysning.  Vidare kunde jag notera att kyrkan försetts med nya elektriska lås och ett nytt inbrottslarm.

En, som jag bedömer det, hyfsat gammal stol. Stolen står i koret och jag gissar att en och annan präst har suttit i den.

HEDNISK  KULTPLATS ?

Vissa menar, som ovan här redovisats, att kyrkan är byggd på en gammal hednisk kultplats, eller möjligen en gravhög.  Jag fick själv känslan av att stå vid en hednisk plats vid mitt första besök vid kyrkan 2016.


Det råder olika uppfattningar i frågan om hur vanligt det var att, vid kristendomens inträde i vår del av världen, anlägga kristna kyrkor på gamla hedniska kultplatser.  Jag gissar att många kyrkor är byggda på hedniska kultplatser för att på så sätt försvåra för en tveksam befolkning att fortsätta använda sina gamla kultplatser och att istället komma till kyrkan.


Likväl tror jag att andra kyrkor har byggts på helt jungfruliga platser, kanske långt ifrån traktens gamla kultplats. Prästerna försökte kanske att med andra medel locka befolkningen till kyrkan och att man på så sätt skulle distansera befolkningen från den gamla kultplatsen.


Horla kyrka gissar jag är byggd på en hednisk kultplats.  Man kan lätt se att kyrkan ligger på en tydligt avgränsad höjd som dessutom medger en fantastisk utsikt över omgivningarna.  Vore jag Horlabo under, låt oss säga, 200 talet e Kr hade jag gärna valt just denna kulle för att hedra mina asar (gudar).


Här nedan har jag gjort ett försök att visa på kyrkans placering mitt på en kulle. Svårt att åstadkomma från marken, kanske ser man kullen i terrängen tydligast på det gamla flygfotot från 1935 längre upp på sidan ... titta på det !

Själva kullen, mot sydväst, ligger i avslutningen av en ås ovan Säveån med god utsikt, framför allt söder ut över nämnda å.

Jag gissar att man, då kyrkan byggdes, anlade en stenmur runt kullens fot och att man sedan planade ut den högre kullen emot stenmuren för att åstadkomma en hyfsat plan yta för kyrkan ... bara en gissning såklart.

Då jag besökte kyrkan 2016 möttes jag av en byggarbetsplats, kyrkan var dessutom låst.  Jag beslöt att ändå göra mitt lilla reportage.


Den 2 augusti 2017 gjorde jag så ett återbesök.  Denna gång möttes jag av en pietetsfullt renoverad kyrka och dessutom var den olåst! 


Jag fick då till slut möjlighet att stiga in och studera bl.a den bevarade triumfbågen.  Dessa bågar har många gånger rivits i dessa fina medeltidskyrkor men här är den alltså bevarad.

Triumfbågen !    Efter vad jag förstår stod prästen i koret då han förrättade predikan.  Detta var i en tid långt innan man byggde prädikstolar i långhuset.