• inget RAÄ-nummer •


Dagens huvudmål var Hunehals borgruin strax söder om Kungsbacka.


Efter uträttat värv vid borgruinen, som för övrigt var en helt fantastisk upplevelse i vår Skaninaviska 1200 hundratals-historia, kände jag att jag även borde ge Hunehals gamla kyrka ett välmenat besök.


Hunehals så som namn har senare i historien omformats till Hanhals.


Då jag nalkades Hanhals gamla kyrka började jag i vanlig ordning ängslas över huruvida kyrkan skulle vara låst eller olåst.


Under sommar och semestertider har jag erfarit att många av våra kyrkor står öppna för besökare.... jodå Hanhals gamla kyrka var olåst och öppen för besök !!


Det visade sig dock att denna gästfrihet kom sig av att i kyrkan strax skulle förrättas ett dop till den kristna församlingen.


Skit samma, kände jag, huvudsaken var ju ändå att jag fick komma in !


Jag möttes i långhuset av prästen (en av prästerna i Kungsbacka-Hanhals församling) som genast välkomnade mej med innerlig kärlek.


Jag kände mig mycket välkommen och jag gjorde mig min vanliga foto-runda i kyrkan.

Medeltidskyrkan

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

HANHALS  KYRKA

Daniel Ysander & Erik Salvén 1964  (upplaga nr. 3  1995)

Någon kilometer söder om Kungsbacka stad återfinns Hanhals gamla kyrka.  Finns ingen menig att i dessa GPS-tider beskriva vägen till kyrkan.


Tag sikte mot Kungsbacka och mata sedan in koordinaterna  57°27'15.7"N 12°06'38.5"E i din GPS:


År 1764 försågs kyrkan med en halvrund koravslutning.  Detta faktum kunde bekräftas vid utgrävningar år 1939 i samband med den återuppbyggnad av kyrkan som då skulle komma att ske.   Man fann då de ursprungliga kor-murarna och altarbordets underbyggnad under golvet i det år 1764 ombyggda koret. 


Det ursprungliga koret hade varit ett avsmalnande kor med rak avslutning vilket är vanligt för de tidiga kyrkor som byggdes under 1100 - 1200 talet.

Den gamla kyrkan började bli sliten under 1800 talets första hälft och vid biskopsvisitationen 27 oktober 1848 ålades församlingen att inom fem år ha uppfört ett stentorn vid kyrkan. 


Församlingen meddelade dock vid Valborgsmässo-stämman 1852 att ”som det varit svåra missväxtår har församlingen icke kommit i tillfälle att ännu vara betänkt på samma tornbyggnad utan önskade bliva befriad därifrån, helst erfarenheten på andra ställen visat att torn, som blivit uppförda vid kyrkor, icke allenast nedrasat utan skadat kyrkan, vilket förhållande aven här torde inträffa, enär grunden är högst dålig, varjämte församlingen önskade att så fort den mäktade flytta kyrkan till annan lämplig plats”.


Något torn kom aldrig att byggas, dock visade det sig vid de ovan nämnda utgrävningar som gjordes 1939 att en torngrund faktiskt hade byggts, se grön markering på planritningen ovan.  Men mer än så kom det aldrig att bli, tornet stannade vid grunden.  Tyvärr har jag inte lyckats finna några bilder av denna torngrund, vi får helt enkelt lita till de skrivna källorna.


Den 20 juni 1854 beslöt sockenstämman att nödtorftigt reparera kyrkan men samtidigt var siktet inställt på att bygga en ny kyrka.  En byggnadskommitté stiftades och efter flera års arbete med att hitta en lämplig plats för den nya kyrkan kunde man till slut, den 29 maj år 1885, enas om att en ny kyrka skulle uppföras år 1890 på en plats endast 900 meter nordost om den gamla kyrkan.   Den gamla kyrkan lämnades åt sitt förfall.

Planritning av kyrkans ruin gjord vid en utgrävning som gjordes år 1939.  De streckade linjerna i koret (svårt att se i denna skala) visar det ursprungliga avsmalnande koret med rak avslutning. 

Fotografi av  I. Borgström, koret från söder vid utgrävningarna år 1939.

Fotografi av  Alice Backlund, datum okänt men undertecknad gissar  att fotografiet är taget inte långt efter det att kyrkan invigdes, 1894.

Hanhals medeltidskyrka ligger på ett berg ett par kilometer söder om Kungsbacka. Kyrkans tidigaste murar restes under tidig medeltid, troligen under 1200 talet.   Vid slutet av medeltiden tillbyggdes vapenhus på norra och södra sidan.

Denna bild, ett vykort, har jag hämtat från en släktforsknings-sida av Christer Gustavii.   Vykortet är från tidigt 1900 tal och visar Brita Lena Anderssons gravfölje utanför Hanhals kyrka.   Likvagnen, som lånats från Tölö, dras av hästar från Hammargård.


Här syns tydligt att kyrkan inte var putsad samt att, så som jag själv vill beskriva det, fasadstenen var av enkel tuktad sten.  Alltså stenblocken var inte huggna i jämna höjder utan de anpassades efter hand som de sattes på plats.

MINA  FÖRFÄDER  (Släktforskning av Christer Gustavii)

http://www.gustavii.se/Kungsbackagumman%20begravningen.html

Den nya mäktiga kyrkan kom att tjäna sin församling endast i 42 år.  Dagen efter Högmässan - annandag påsk - den 13 april år 1936 går vådaelden fram över kyrkan, denna nya stora och starka kyrka.  Högmässan denna annandag påsk hade försiggått i vanlig ordning.  Några timmar senare hade elden ödelagt taket, antagligen genom gnistor från värmeugnen.  Då denna kväll närmade sig natt stod endast kyrkans stenmurar kvar.

Nya  kyrkan

Den nya kyrkan blev en stor och mäktig kyrka i nygotisk stil, ritad av Göteborgs-arkitekten Adrian C. Peterson och rest av byggmästaren Adrian Pettersson från Göteborg.


Den nya kyrkan byggdes under 1892 - 1894 och invigdes i november 1894.  Jag har haft svårt att hitta fotografier av Hanhals nya kyrka, kanske kommer det sig av att kyrkan endast kom att tjäna sin församling under knappa 42 år

Här ses ruinen av den nya kyrkan anno 2018 från dess västra entré,  samma entré som på bilden ovan.

Här är den enda bild jag kunna finna som visar Hanhals nya kyrka så som ruin.  Bilden är tagen från sydväst och dess  upphovsman är Erik Lundberg och fotografiet är taget under år 1939.

Medeltidskyrkan  återuppbyggs

1937 står församlingen åter inför problemet att välja plats för sin kyrka.  Det beslut man fattar gillar jag själv skarpt, ety man beslutar att återuppbygga den gamla 1200 tals-kyrkan som då låg i ruiner.

Hade gjort begränsade förstudier inför besöket i kyrkan, vilket jag senare under aftonen vid min forskningshörna hemma fullgjorde.


Resultatet av mina studier redovisas här nedan.

Mot sydväst, 2018.

Mot nordost, 2018.

Fundament till kyrkans södra portomfattning, 2018.

DEN  NYA  KYRKAN  BRINNER

Den krävande uppgiften att konservera de gamla inventarierna lämnades åt konservator Erik Sköld, Halmstad.  Det enda större värdeföremål som inte kunde återfå sin ursprungliga plats i den gamla kyrkan var dopfunten.  Funten finns idag i Statens Historiska Museums magasin. 


Undertecknad hoppas att detta arrangemang gjordes för att på bästa sätt bevara funten, (den är av täljsten som kanske är en skör bergart), om inte, så är detta en sorgesam och ofta återupprepad procedur som mest liknar stöld, och som endast förtar de gamla kyrkornas  historiska glans.


Hanhals gamla kyrka har dock skaffat sig en väl gjord kopia av dopfunten som är i bruk i vår tid.

Blev bara helt plötsligt så nyfiken på var denne John Olsson från gården Holm, Tegneby på Orust verkligen framlevde sitt liv.  Ofta överraskas jag nämligen av att någon person som dyker upp i mina studier (kan bli vem som helst verkar det som)  gör mig extra nyfiken att försöka skaffa mig en tydligare bild dennes liv.


Ovan karta visar, kanske inte helt säkert, var denne John bodde, men just denna gård på Orust heter Holm-Kalvhagen i nådens år 2018.  De som brukar gården idag lever av uppfödning av köttdjur och de säljer bl.a. köttlådor till allmänheten.  Dessa lådor är för övrigt redan fullbokade för år 2018.


Sannolikt var det just denna gård som brukades av byggmästare John Olsson under 1900 talets första hälft. 

Originalet förvarat hos Historiska museet i Stockholm.

Notera DEN GRÖNE MANNEN !

Kopian i Hanhals gamla kyrka, anno 2018, där ju originalet egentligen borde stå.

Hanhals gamla kyrkan från öste då jag nalkades henne i juli anno 2018.   Den gamla stigporten i förgrunden gissar jag vara en renoverad version ety två av de fyra stigluckorna (den från väster och den från norr) andas klart äldre tider.

Hanhals gamla kyrka hade stigluckor i alla väderstreck.  Denna, den från väster tror jag är så mycket original som man kan önska.

Från norr med det år 1764 ombyggda koret med halvrund koravslutning. Koret ändrade då skepnad från det medeltida ursprungliga koret som hade ett avsmalnande kor och rak koravslutning.

Jag går här från kyrkans västra ingång fram emot altaret i samklang med tidstypisk katolsk psalm, ”Dies irae”.   ”Dies irae”  är latin och betyder översatt till vårt nuvarande språk (Svenska) "Vredens dag".  Det är en psalmtext som behandlar den yttersta domen och jag (undertecknad) gillar den skarpt.


Altarskåpet är sannolikt gjort omkring 1520 och senare vid 1600 talets mitt kompletterat med överstycke och sidopartier. 

Sakristians vackra valvtak med stormönstriga blad- och fruktmotiv.  Bräderna tillvaratogs i samband med kyrkans ombyggnad, varvid kyrkan bl.a. fick ett nytt kor, och är sannolikt rester av det plana innertak som fanns i både långhus och kor före ombyggnaden 1764.

Återuppbyggandet stod under landsarkivarien fil. dr Erik Salvéns ansvar.  Salvén, tillsammans med arkitekt Wetterqvist tillsåg att arbetet gjordes med största respekt för de ursprungliga byggmästarna.


Icke minst såg man till att återsamla alla de kringströdda resterna av kyrkans tillhörigheter som skingrats under byggnationen av den nya kyrkan.


Själva formen för kyrkan var ju given genom de kvarstående murarna.  Man gjorde nu de nödvändiga konservationerna  av murarna under byggmästare Adolf Tells (Kungsbacka) kontroll.


Det mer ”ordinära” byggnadsarbetet anförtroddes byggmästare John Olsson från Holm-Tegneby, vilken genomförde arbetet berömligt enligt byggnadskommitén.

Ruinen från sydväst någon gång före 1937.

Hanhals  medeltidskyrka  anno  2018