RAÄ Fornsök   -   Halmstad 22:1


I samband med ett besök hos min systerdotters familj vid hyrd stuga i Halmstad under sommarsemestern 2016, lurade jag in min egen familj till centrala Halmstad varpå jag gjorde ett snabb-besök på Halmstad slott emedan jag försett övriga med stora glassar.


Hade inte gjort några förstudier av slottet så jag var helt ovetandes då jag nalkade detsamma.  Känslan jag fick var att slottet var litet, bestående av låga huslängor, en till två våningar med endast ett högre torn.


Jag gick in genom norra porten till borggården. Efter att försiktigt känt på ett par av dörrarna insåg jag att slottet var låst.  Besviken gick jag ett varv runt slottet och blev än mer besviken då jag insåg att jag inte ens kunde komma in till slottsparken på slottets södra sida.


Fortsatte vidare varvet runt och då jag befann mig på västra sidan av slottet såg jag intressanta mur/vall-rester som genomskurits av en modern allmän väg.  Senare insåg jag att detta var en av Halmstads försvarsmurar som en gång i tiden kringgärdat staden.  Även någon rest av den gamla vallgraven såg jag nedanför en grässlänt som var i viss mån belamrad av glassätande turister.


Senare har jag förstått att Halmstads slott än idag i sin helhet är i bruk av flera hyresgäster.  Bland andra finns  landshövdingens residens här och även lokaler för länsstyrelsen i Halmstad.

Slottet ligger mitt i Halmstad alldeles intill Nissan, mycket svårt att missa.

Halmstads  slott

Slottets  historia  i  korthet

VATTENFYLLD REST AV VALLGRAVEN SÖDER OM STADEN

MUREN / VALLEN

Någon riktigt gammal avbildning av Halmstads slott, bortsett från den i Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna, har jag ej lyckats finna. Ovan osignerade och odaterade oljemålning förvaras på Hallands konstmuseum, ”Halmstad slott och rådhus från öster” är den finaste jag funnit. 


Jag gissar att målningen är ett 1800 tals-arbete.  Slottet har under många år varit gult i flera olika nyanser tills att det 1968 putsades om i laxrosa kulör.  Först 1997–1998 fick slottet återigen den röda färg som det haft under 1600 talet.

Vad vi vet är att år 1595 köptes en gård som låg på platsen där slottet kom att byggas av danske kungen Kristian IV.  Halmstad låg ju vid den tiden i Danmark och tanken var att slottet skulle fungera så som residens åt Kristian då han var på besök i Halmstad.  Slottet skulle även vara ämbetsbostad åt länsmannen (landshövdingen) i Halmstad.


Kristian anlitade den flamländske arkitekten och byggmästaren Hans van Stenwinkel d.ä, född i Antwerpen 1545, för att bygga slottet.  Stenwinkel dog dock tidigt i byggprocessen (1601) varpå hans lärjunge Willum Cornelissen fick ta över ansvaret och han färdigställde senare bygget.  Båda var flamländare och båda ligger begravda i S:t Nikolai kyrka i Halmstad.


Arbetet med att bygga om gården till ett slott började 1609 genom att nio angränsande tomter köptes. Enligt vad jag förstår började man att 1610 bygga om gårdens huvudbyggnad som kom att bli den västra längan av slottet. Jag antar att denna byggnad är delvis ursprunglig och torde således ursprungligen vara byggd under 1500 talet.

Samtidigt som man byggde om västra längan började man anlägga "Det store nye Hus" som blev den södra längan och som skulle bli själva kungshuset. Södra längan byggdes färdigt 1615 av Cornelissen.  Från början användes slottet enbart som lustslott och som ett ställe där kungen kunde övernatta när han for runt på sina inspektionsresor.

Kung Kristian har i dansk arkitekturhistoria givit namn åt en byggnadsstil som kallas ”Christian IV-renässans”  och det är i denna tradition som Halmstads slott hör hemma.  Det som idag minner om denna speciella stil är det smala höga tornet med sin huv. 


Västra längan från borggården (till höger).  Denna byggnad byggdes om så som första delen i byggprojektet och dess ursprungliga delar är säkerligen från 1500 talet.  Västra längan rymde bostäder för tjänstefolk samt kök, brygghus mm.

Södra längan från slottsparken.  Denna längan disponerade kungen och länsmannen över Halland.

Portflygeln i norr och östra längan utmed Nissan uppfördes 1614–1615.  Slottet inreddes sedan under påföljande år och 1618 ska södra delen ha stått helt färdig.  Halmstads slott byggdes som ett lustslott för nöje och avkoppling. Det är mer att likna vid tidens danska lantslott  än vid de stora kungliga praktfulla slottsanläggningarna.

Halmstad är en mycket gammal plats där människor bott och verkat. Ursprungligen låg Halmstad på den plats där Övraby kyrkoruin ligger, strax norr om dagens Halmstad.  Från de fynd som gjorts verkar området ha varit bebyggt redan under 1000 talet.


Namnet Halmstad är tidigast nämnt i Valdemar Sejrs jordebok från 1231 som ”Halmstathæreth”, då som benämning av ett härad och en kungsgård (mansio Halmstath).  Vidare finns i jordeboken exakt reglerat vad skatten till kungen omfattade för Halmstad och givetvis för övriga städer i det danska kungariket vid den tiden.

HALMSTAD

Det äldsta kända privilegiebrevet är från år 1307 och utfärdades av hertig Kristoffer, kung Erik Menveds bror och senare  Kristoffer II av Danmark.  Under 1320 talet flyttades staden från Övraby till sin nuvarande plats närmare kusten. Troligen skedde flytten på grund av att det nya läget tillät mer djupgående båtar att nå staden, samtidigt som risken för överfall från havet hade minskat.

Här är Lauritz Weibulls tolkning av ”Valdemars Jordebok” 1916, ”Hallandslistan”. 


Jag har ej ännu med säkerhet kunnat tyda det skrivna, trots att jag anlitat en gammal ”Latinare”.   Språket synes oss vara någon typ av ”fördanskad”  latin. 


Ett grovt försök har jag dock alldeles själv här ovan gjort med hjälp av div. översättnings-stöd som jag funnit på internet,  blå text här ovan.

Övraby, strax norr om Halmstad var platsen där den ursprungliga staden Halmstad låg. Platsen är idag delvis en avfallsanläggning. Mycket sorgligt menar jag är att behandla en så pass betydelsefull plats i vår gemensamma historia med så pass lite respekt !   Kyrkoruinen ligger mitt i den gröna cirkeln här ovan.

Övraby kyrkoruin från långhuset mot koret och altaret (i nådens år 2017).

Halmstad har, sedan flytten från det nuvarande Övraby cirka 1320, varit omgiven av en vallgrav och sannolikt en innanför liggande vall som fungerat som en stadsbefästning och markering av stadsområdet.  Under 1500 talets förra del började befästningen förstärkas och 1565 omtalas att en ny rundel uppförts.


Under åren 1598-1605 uppfördes en ny halvcirkulär befästningsring kring Halmstad, med höga jordvallar som begränsades av stenmurar, fyra portar, bastioner med kasematter som inrymde kanoner och i norr och nordväst uppfördes höga jordverk, så kallade ”katter”, för långskjutande artilleri.  Utanför grävdes en bred vallgrav som under fästningstiden fördjupades med en blindgrav. 

ÖVRABY

”Dessein öfwer hampnens reparation widh Halmstadh Anno 1648”



Detta är den äldsta tillförlitliga kartan över Halmstad, så som staden såg ut då den övergick i svensk besittning. Mellan Norreport (höger på tartan) och Slotts bastionen sträcker sig befästningsgördeln som en halvcirkel runt staden med fyra bastioner skjutande ut från vallen.   (Kartan finns hos Krigsarkivet, Stockholm)

Norra längan med porten till borggården. Norra längan rymde bostäder för tjänstefolk samt kök, brygghus mm.  Porttornet var då som nu slottets entré.

Östra längan mot Nissan.  Här inrymdes slottskyrkan och flera förråd.

Med freden i Brömsebro den 13 augusti 1645 och slutligen freden i Roskilde den 26 februari 1658 blev slottet svenskt och 1735 påbörjades raseringen efter ett riksdagsbeslut året innan. Vallgraven fylldes i stor utsträckning med massor från vallarna och 1736 raserades också bastionerna.  Väster- och Söderport revs då ety de var mycket förfallna.   Norreport fick som tur är fortsätta att existera ! 


Vad gäller Österport så kan endast meddelas att även den för många år sedan är riven och likviderad för efterföljande generationer.


Nedan ses de få rester av stadsmuren och dess befästningar som finns kvar till vår tid.  Endast Norreport finns kvar att afnjutas i sin helhet.

Samtidigt känner jag att min inledande besvikelse över att inte kunna komma in i slottet sakta vänds mot en tacksamhet över att i detta fina byggnadsminne ännu i vår tid är fullt av verksamhet, hus mår bra av att vara i användning.

Staden

Stadens  befästning

Norreport från norr anno 2016.

Norreport från stadssidan i nådens år 2016.

NORRE-

PORT

NORREPORT

VÄSTRA  BASTIONEN

BASTION  VÅGHALS

SLOTTET

BASTION

VÅGHALS

Portvalvet sett från borggården.


I och med freden i Brömsebro den 13 augusti 1645 och slutligen med freden i Roskilde den 26 februari 1658 blev Halmstads slott svenskt och därmed bostad för Hallands första svenska landshövding Bengt Christoffersson Lilliehöök samt residens för svenska regeringen vid besök i staden.

Slottets entré, portvalvet i norra längan.

I entrévalvet finns slottets enda helt bevarade rum från tiden då slottet byggdes,  Drabantrummet.

Drabantrummet, detta rum är det enda i slottet som genom tiderna fått behålla sin ålderdomliga prägel.  Ingången till rummet var dock tidigare från borggården, där fönstret nu sitter.  Öppningen mot portgången är senare upptagen. Väggdekorationerna är återställda med ledning av bevarade färgfragment från 1600 talet.

BENGT  CHRISTOFFERSSON  LILLIEHÖÖK

Denne den förste svenske landshövding i Halland finner jag särskilt intressant.  Det är nämligen så att denne Bengt har anknytning till trakterna nära mitt eget ursprung.  Hans födelseort är för mig okänd men man vet att han under en period av sitt liv kom att äga och bebo gården GRIMSTORP i Sandhems socken som sedan 1971 ingår i Mullsjö Kommun.


Lilliehöök kom givetvis även att äga fler gårdar bl.a HJULEBERG i Abilds socken i Halland.


Lilliehöök var militär till yrket och han blev fänrik vid 17 års ålder och gick 1630 ut i 30-åriga kriget.  Han var som militär knuten till flera regementen under sin aktiva tid som militär, bl.a Västgöta regemente - Skaraborg, Christoffer Ekblads regemente - Älvsborg, Nils Kaggs regemente - Västergötland.  Vidare var han även kommendant vid flera försvarsanläggningar, bl.a Laholms slott, Halmstads slott,  Göteborg,  Vänersnorg och Bohus fästning.  Landshövding var han mellan 1658-1665.   Tänk vad mycket den mannen hann med i lifvet !


Han blev far till fem barn varav en son, Leonard, och en dotter, Märta, båda ska vara begravda i Sandhems kyrka. Jag gissar dock att deras gravvårdar för länge sedan är borta.


Bengt Lilliehöök dog 1665 och ligger begravd jämte sin fru, Anna Ekeblad  (1628-1685), i en egen byggd familjegrav i Abilds kyrka, c:a  en mil öster om Falkenberg.

Här syns resterna av bastion Våghals anno 2016 (gissar att det var mycket våghalsigt att närma sig denna bastion utifrån).

Resterna av Västra bastionen anno 2016.  Mellan Västra bastionen och bastion Våghals låg Västerport som troligtvis såg ut ungefär som den bevarade Norreport gör än idag.

VÄSTRA

BASTIONEN

MÖLLE

BASTIONEN

KLOSTER

BASTIONEN

Här ses den lilla rest av vallgraven som fortfarande är vattenfylld. Vallgravsresten ligger söder om staden, här fotograferad från vallen på stadssidan mot söder.

Detta är den enda bild jag lyckats finna som sägs vara en avbildning av Bengt Lilliehöök.


Jag saknar uppgifter om konstnärens namn, årtal samt var målningen finns, tyvärr. Hoppas få tid att vidare söka information härom.

Sandhems kyrka (ses på en flygbild här ovan), i Västergötland, inte långt från Mullsjö, fotot är taget i modern tid.  Nuvarande kyrka är den fjärde i Sandhem och den tredje på samma plats och den invigdes 1841. Murar från tidigare kyrkor ingår i nuvarande kyrkobyggnad.


På denna kyrkogård vilar Bengts son Leonard till Grimstorp.  Leonard studerade i Uppsala och blev Hovjunkare hos änkedrottning Hedvig Eleonora. Han blev fänrik vid livgardet 1676 och senare även löjtnant vid livgardet. Leonard dog ogift och begravdes 11 maj 1676 i Sandhems kyrka.


Vidare vilar här även Bengts dotter Märta till Hof.  Född 1663, död 1736, jordfäst 5 mars 1736 i Slöta socken, Skaraborgs län och därefter nedsatt i sin grav i Sandhems kyrka.

Abilds kyrka var Hjulebergs sockenkyrka, dess äldsta delar tros vara från 1100 talet. Året efter köpet av Hjulebergs gård  (1663) påbörjade Bengt den största tillbyggnad som kyrkan varit med om. Kyrkan fördubblades i sin längd och blev hela 25 meter lång.  Bengt dog 1665 men hans änka Anna Ekeblad fullföljde arbetet som stod färdigt i början av 1670 talet.  Det var i samband med detta arbete som kyrkan fick sin praktfulla inredning som forfarande kan betraktas.  Tyvärr var kyrkan låst vid mitt besök i augusti 2017, besviken blev jag då.


Arbetet med kyrkans renovering och tillbyggnad omfattade också en utbyggnad på norra sidan som rymde  herrskapsbänk i ovanvåningen och under denna tillbyggnad gjordes det Lilliehöökska gravkoret som rymmer 25 kistor.  Här vilar nu Bengt Christoffersson och hans maka Anna Ekeblad tillsammans med ett antal efterföljande medlemmar av släkten Lilliehöök.

GRIMSTORP

Bengt Lilliehöök köpte gården Grimstorp troligtvis någon gång under 1650 talet, dock är för mig okänt hur länge gården stannade i släktens ägo.   


Grimstorp har en lång historia och den är nämnd redan i Erik av Pommerns jordebok år 1397.  Under tidens gång har gården bytt ägare flera gånger och hamnade sedermera i nuvarande ägarsläkten 1797, då Måns Palmstierna köpte gården och flyttade hit med sin familj.  Den dåvarande huvudbyggnaden låg på samma ställe som dagens dito, och var förmodligen byggd i början av 1700 talet.  Därefter har gården gått i arv och nuvarande ägare är sjätte generationen.


Under 1800 talet gick gården i arv på kvinnosidan. Emma Nordstedt, Måns Palmstiernas dotterdotter, senare Emma Hartelius drev gården ända in på 1900 talet.


Under senare delen av 1800 talet revs det gamla huset eftersom det var i mycket dåligt skick. Emma Hartelius anlitade  då arkitekt E.A. Hedin (senare stadsarkitekt i Gävle), att rita en ny huvudbyggnad som kom att uppföras under åren 1880 – 1882. Det är denna byggnad som står på Grimstorp idag.


Huset byggdes med tanken att kunna ta emot gäster som hade behov av sjukgymnastik och läkarkontakt. Emmas man, Professor  T.J Hartelius, skulle efter pensioneringen sköta om gästerna här på Grimstorp var det tänkt.  Tyvärr blev T.J Hartelius sjuk och dog 1896 men Emma Hartelius med dottern Jeanna fortsatte verksamheten en bit in på 1900 talet.


Idag ägs gården av sjätte generationen, Gunnar och Eva Hartelius som flyttade in 2009 (Måns Palmstierna är en anfader till Gunnar).  På gården har man uppfödning av slaktdjur, skogsdrift samt en exklusiv liten hotellverksamhet inrymd i huvudbyggnaden (2017).

SANDHEMS  KYRKA

HJULEBERG

Bengt Lilliehöök köpte 1663 godset Hjuleberg som ligger c:a en mil öster om Falkenberg. Jag gissar att huvudbyggnaden under Bengt Lilliehööks tid på godset såg ut ungefär så som på ovan kopparstick.  Denna träbyggnad (Corps-de-logi) var godsets huvudbyggnad tills dess att det nya stenhuset byggdes högre upp i sluttningen 1878.


Bilden ovan finns hos Varbergs Länsmuseum, årtalet för sticket är för mig okänt, dock är det från före 1878.

Halmstad avbildat mot väster över Nissan av Erik Dahlberg i hans praktverk Suecia Antiqua et Hodierna c:a 1700.

Se en större bild här.

Halmstads slott enligt Erik Dahlberg c:a 1700 (utsnitt ur Suecia Antiqua et Hodierna).  Dahlberg har här avbildat slottet i riktning mot sydväst.  1800 tals-målningen här ovan (av okänd konstnär) är avbildad mer eller mindre rakt mot väster. 


Trots konstnärernas något olika vinklar i avbildningarna syns här stora likheter mellan bilderna. Dahlbergs avbildning i detta fall synes då varit ovanligt återhållsam i överdrifter gentemot hur han ofta avbildat sina många motiv.

SÖDERPORT

VÄSTERPORT

ÖSTERPORT

Svårt att se på denna lilla bild, men här har jag lagt Halmstads karta anno 1696 över en karta omfattande samma område från nådens år 2017.  Platserna för Slottet och Norreport stämmer precis och ligger på kartorna över varandra.


Här kan man se att stadsplanen med gatornas sträckning i stort har bibehållits till våra dagar.  De gulaktiga gatorna med tunt svart streck är från 1696 års karta emedan dagens gator är ljusare, nästan vita.  Jag rekommenderar en titt på en förstorad variant enligt nedan länk för att bättre förstå kartorna.


Se en större bild här.

Promenerar upp på södra vallen från stadssidan och tar en titt på vallgraven (resterna av den).

Bengt Lilliehöök och hans fru Anna Ekeblad har sina respektive vapensköldar huggna i sten monterade på absidens vägg strax under takfoten.  Till höger syns tillbyggnaden som inrymmen herrskapsbänkar i markplan och därunder finns gravkoret.  Det hade känts mycket fint att kunna komma in i kyrkan och fram till koret men kyrkan var som sagt låst vid mitt besök.

Södra vägen skär genom vallen.

Södra vägen skär genom södra vallen, vallgravsrester syns till vänster.

HÄR PÅ SÖDRA VÄGEN, MOT NORR, TOG JAG BILDEN OVAN.

SLOTTET

Bilden är tagen mot väster, Norreport, från ”Katten” som ännu finns kvar.  På ”Katterna” hade man långskjutande artilleri placerat.  I Norreports byggnad anno 2016 huserar en restaurang........ja ja en restauran är kanske bättre jämfört med att byggnaden som står tom.

NORR

NORR

Övraby kyrkoruin mot nordost i nådens år 2017.

SLOTTET

Godset

Kyrkan

Hjuleberg kom att stanna i släkten Lilliehöök till 1851 då Adolph Ludvig Lilliehöök lämnade godset och bosatte sig i Paris där han tidigare hade bott.

Godset

ABILDS  KYRKA

silver.

plats

har

Har

för

sin

kampanj

silver.

silver

grop

har

Hon

kampanjen

är

stugor

havre

Har

till

och

havre

från

håla.

Eskil

hamnar.

hamnar.

Skepp

Halmstad.

från

Skepp

Jag kör i Hulebergs långa allé då jag här får syn på Hjulebergs huvudbyggnad vid mitt besök 2017.

Vid denna ladugård, som är den äldsta byggnaden på hela godset har man ordnat med parkeringsplats och informationsskyltar.   Man förstår ganska snart att man som gäst är välkommen i området kring godset, men upp till huvudbyggnaden är det stopp.  Jag kan ha respekt för det då dagens ägare (fam. Treschow) bor och lever i huset.


Samtidigt är det ju så att min ”huvudperson” inför besöket, Bengt Lilliehöök, faktiskt aldrig har bebott stenhuset, han dog drygt 200 år innan det byggdes.

Här går jag gamla vägen mot entrén till godset,  över den gamla bron som ledde fram till godsområdets entré.

Vilken vacker bro !   Dock är den säkert byggd långt efter Bengt Lilliehööks tid.

Hjulebergs gods entré.

Närmare än såhär kommer jag inte huvudbyggnaden, man får en tydlig känsla v att de som bebor godset idag inte vill ha objudna gäster in på knutarna.... denna önskan om fred i sitt hus har jag respekt för.

Huvudbyggnaden mot norr från utkanten av gårdsplanen

Gårdsplanen är mycket stor, många stora ekonomibyggnader finns, här är en av de vackraste.

Vapensköldarna, tillverkade 1669, Lilliehööks vapen till vänster och Ekeblads dito till höger.  Jag gissar att de är huggna i sandsten eller kanske kalksten.

Närmare än så här kom jag inte Bengt och Anna vid mitt besök.  Via detta smala ventilationshål i gravkoret hedrade jag ändå familjen Lilliehöök med några korta ord från mig så som den enkla samhällsmedborgare jag nu är uti nådens år 2017.

vintertid

vår

måttenhet?

måttenhet

måttenhet

måttenhet

måttenhet

Biskopstorp

måttenhet

måttenhet

måttenhet

måttenhet

2017 kom jag att komplettera denna artikel med besök vid Övraby kyrkoruin samt vid två av de gods som Sveriges förste landshövding på Halländsk mark, Bengt Christoffersson Lilliehöök, kom att förvalta, se längre ned på denna sida.

Här har jag lagt in den gamla stadsmurens yttre kontur över en modern stadskarta.

Steffe 2017
Steffe 2017
STADS-MUREN

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

KUNG  VALDEMARS  JORDEBOK

af

LAURITZ  WEIBULL


H. HAGERUP’S  FORLAG

LUND 1916

Slottet