RAÄ Fornsök   -   Norra Säm 10:1


Har sedan länge känt till hällkistan i Skogsbo.  Varit mycket nyfiken på att besöka kistan, särskilt då det är en mycket ovanlig lämning.


Just hällkistan i Skogsbo ligger kvar i sin hög.  Alltså kistan är fortfarande täckt av sin ursprungliga hög av torv och jord.  De flesta hällkistor som vi känner till är annars ofta berövade sin hög och står således nakna med sina kvarvarande hällar.


I just Skogsbo hällkista är det så beskaffat att man till och med kan entra själva hällkistan genom en trälucka i högens norra del.


Har ofta undrat över detta fenomen, att människor genom tiderna bemödat sig att helt frilägga kistornas hällar genom att avlägsna massorna av torv och jord som fordom täckt desamma.


Min egen teori säger att det handlar om mänsklighetens drift att söka sig fördelar av ting med ett förmodat värde  som ligger helt oskyddade och inte kräver någon betalning för nyttan av desamma.


Helt klart är att att människor i senare tider haft vetskap om vad som kunde finnas i dessa gamla högar.


Våra hällkistor är, som sagt, idag ofta helt frilagda vilket jag tolkar som att det ofta var de stora och plana takhällarna som eftersöktes.


Dessa kunde då sedan ”återanvändas” vid t.ex. bäck-övergångar eller kanske så som byggmaterial vid brobyggen eller till grundläggningar av div. byggnader.


Man kan ju inte heller bortse från att man i senare tider kanske även hade kunskap om att högarna också kunde innehålla skatter. 


Denna kunskap torde då ha bidragit till att de absolut flesta av våra kända hällkistor mer eller mindre alltid står helt frilagda från sin hög.

______________________________________________

Mellan Ulricehamn och Vårgårda, 2 km nordost om (norra) Sämsjöns norra spets ligger kistan i sin hög.   Studera kartor och bruka GPS.

I övrigt, rent generellt har jag intet nytt att berätta kring hällkistorna.


Hällkistorna var gravplatser för människor från flera generationer och sannolikt var de gravar för en elit i dessa samhällen.  De döda har begravts o-brända.


Hällkistorna är oftast anlagda under senare delen av yngre stenåldern (c:a 2400–1800 f Kr), men förekommer även i viss mån under bronsåldern.


De flesta hällkistorna är täckta av en hög eller ett flackt röse. Ofta placerades hällkistan i en ungefärlig nord-sydlig riktning.


I de fall det det finns en tydlig ingång är den så gott som alltid placerad vid den södra kortsidan.

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Här är min första kontakt med hällkistan i Skogsbro anno 2018.  Jag är här mycket upphetsad då mina förstudier givit att denna grav skulle vara intakt, och att man till och med skulle kunna nedstiga i densamma !! 


Graven ser inte mycket ut för världen kanske.....men detta besök i vår historia kom att beröra mej mycket starkt.

Högt belägen i landskapet, utefter en spikrak linje mellan Eriksbergs respektive Norra Säms medeltida kyrkor, ligger hällkistan i Skogsbo.  


Hällkistan upptäcktes år 1910 då lantbrukaren Johan Andersson skulle röja undan ett gammalt stenröse för att skaffa sig mer odlingsmark på sina ägor. 


Hällkistan är invändigt i sin helhet 9,3 meter lång och 1,6 m bred och täcks av sina ursprungliga hällar och även av sin ursprungliga hög.


Här fotograferar jag mot söder och mot gavelhäll nr. två räknat från ursprungliga ingången i söder.  Bakom denna gavelhäll finns för-rummet.

HÄLLKISTAN

NORRA SÄMS KYRKORUIN

ERIKSBERGS GAMLA KYRKA

Efter bonden Johan Anderssons upptäckt kom graven att undersökas år 1913 genom arkeologen Sune Lindqvists försorg.   Kistan visade sig vara en av de mycket få intakta hällkistorna från yngre stenåldern, 2300 - 1800 f.Kr. !!  


Med ”intakt hällkista” avses en komplett hällkista med samtliga sina hällar kvar samt att också den ursprungliga hög som täckte kistan finns kvar in situ.  (möjligen, så som jag uppfattar det, saknas takhällen längst åt norr, alternativt är den bearbetad vid rekonstruktionen av kistan då en ”ny entré” till kammaren gjordes.)


Elevationen ovan är en bearbetad version av undertecknad efter Sune Lindqvists ritningar av kistan så som den tog sig ut före rekonstruktionen av densamma.

NORR

GRAVENS

INGÅNG

FÖRSTA

GAVELHÅLET

ANDRA

GAVELHÅLET

STORA KAMMAREN

NORR

HÄR NEDSTEG JAG TILL STORA KAMMAREN

Längst i söder finns två stenar som markerar ingången till gravens för-rum. In till för-rummet kom man genom det första gavelhålet som vid utgrävningen var förslutet av en sten.   Även gavelhål nummer två, som leder in till stora gravkammaren, visade sig vara förslutet av en sten så som en dörr till anförvanternas vilorum.


Planskissen ovan är en bearbetad version av undertecknad efter Sune Lindqvists ritningar av kistan så som den tog sig ut före rekonstruktionen av densamma.

FÖR-RUMMET

STORA KAMMAREN

FÖR-RUMMET

Steffe 2019
Steffe 2019

GRAVENS

INGÅNG

HÄLLKISTAN  I  SKOGSBO  ANNO  2018

Ingången från norr till hällkistan så som den gjordes vid restaureringen av densamma år 1913.  Man stiger här ned direkt till stora kammaren som var hällkistans själva gravkammare.  Ursprungliga ingången var från söder.

Jag nedstiger !  

Inte helt utan oro då jag lider en smula av klaustrofobi.

Jag inser här att jag givetvis skulle ha haft med mej en bra ficklampa inför detta besök.  Här filmar jag enbart med hjälp av min iPhones blixt-lampa som ljuskälla.


Musiken / ljudet till denna filmsnutt är utfört på Flintflöjter som hittades på Jylland, Danmark, och som är daterade till 2000 f.Kr.  Flöjterna är således samtida med hällkistan i Skogsbo.


Ljudupptagningen kommer från skivan ”Fornnordiska klanger” producerad av musikarkeolog Cajsa S. Lund.

Här är jag på väg tillbaks till utgången mot norr.  Jag vågade inte krypa igenom gavelhäll nr. 2 utan jag vände och sökte säkerheten ovan jord.

Utgången, snart i trygghet ovan jord igen !

Hällkistan i Skogsbo mot sydväst.  Strax efter att detta fotografi togs tvingades jag motvilligt att lämna platsen, en plats som berörde mig mycket.

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

CAJSA  S. LUND  - Musikarkeolog

http://www.musikarkeolog.se/cd.html

Avslutningsvis ett fotografi från Sune Lindqvists utgrävning av graven som gjordes anno 1913.  Vet ej om Sune finns med på fotografiet, skulle dock gissa på att det är Sune som står på resterna av högen till höger i bild.


Fotografiet är taget från söder, alltså mot den ursprungliga ingången med den 1:a gavelhällen i förgrunden.

Fotografiet ovan togs under den internationella arkeolog- och konsthistorikerkonferensen i Visby 1945.  Professor Sune Lindqvist i mitten.  


Sune Lindqvist, född 20 mars 1887 i Eskilstuna, död 23 mars 1976, var en svensk arkeolog.  Lindqvist är mest känd för utgrävningen av Ottarshögen i Uppland samt hans genomgång av fynden från utgrävningarna av Uppsala högar 1936. 


Lindqvist var också delaktig i samband med den fleråriga utgrävningen av båtgravarna i Valsgärde, Uppland. 


Lindqvist anklagades under 1990 talet för att ha haft nazistiska sympatier.  Arkeologen   Magnus Alkarp som forskat kring den nazityska infiltrationen av den svenska arkeologin menar att detta är felaktigt.   Undertecknad har i kraft av okunskap ingen uppfattning.

Kort om arkeologen Sune Lindqvist