RAÄ Fornsök   -   Lindome 40:1


Dagen efter att jag ingått det äkta ståndet (11 juni), söndagen 12 juni 2016 var jag på väg mot en hällkista som jag läst en del om. Graven, som är c:a 3500 år gammal, känd sedan länge, har i alla tider i folkmun kallats ”Dvärgehuset” vilket ju är lätt att förstå då ju en hällkista med takhällar mycket väl skulle kunna uppfattas som ett hus med mycket låg takhöjd.


I en av gavelhällarna finns ett halvrunt så kallat gavelhål. Många sägner finns om Dvärgehuset då man förr trodde att dvärgar hade byggt det åt sig som bostadshus och gavelhålet skulle ha varit ingångsdörren.


Kistan ligger i en gammal gränstrakt mellan Danmark och Sverige. Faktum är att ”Dvärgehuset” under medeltiden, från och till, fungerade som gränsmärke för riksgränsen mellan Danmark och Sverige


Graven uppmärksammades mycket tidigt av fornforskare. Sveriges förste riksantikvarie Johannes Bureus besökte den 1603 då det antecknades ”Strax utan för Alramanna briku in i Halland är en lagd grift medh dör före, dören qar”.

”Alramanna briku” står för Allmänna bräcka, en benämning på en brant sluttning söder om Tulebo där ett gränsmärke skall ha funnits.


Dvärgehuset restaurerades första gången år 1889 i samband med en undersökning utförd av Oscar Montelius. Vid detta tillfälle restes de stående hällarna. Några fynd känner man inte från graven.

Från IKEA Kållered, kör mot Lindome, efter c:a 1,5 km tag av vänster på Norra Hällersåkersvägen och kor ytterligare c:a 1,5 km. Du kan inte missa hällkistan till vänster om vägen då avståndet till vägen är 0.5m.

Jag närmar mig kistan från sydväst.

Ett svep över sydvästra långsidan till öppningen i sydöst.

Jag närmar mig kistan från nordost.

Blyertsteckning av M.Lindbäck 1889 i samband med restaureringen av kistan under ledning av Oscar Montelius. Man kan här se att kistan före restaureringen var kraftigt skadad.       Se större bild här.

I förgrunden (nordväst om kistan) en närmast kvadratisk häll på marken, c:a 1,5 x 1,5 m och 0,3 m tjock. Oklart var den har hört hemma i konstruktionen, möjligen kan hällen ingått som en del av en dubbel vägg i denna långsida.

Längs sydvästra sidan av kistan står en häll som tycks vara avbruten, även här är det osäkert var den har hört hemma i konstruktionen, möjligen kan även denna häll ha utgjort en del av en dubbel vägg.

1957 lades tre takhällar på plats. En häll lyftes från sin plats alldeles norr om kistan och övriga två (åter)hämtades från en bro i Dverred (Häggeleds bro).

Gavelhålet i sydöst.

Notera den grunda urhuggningen i hällen som visar att man troligen först tänkt hugga ur en större öppning men senare ändrat sig.

Från insidan.

Från insidan.

Grova hällar!

Heder åt de som gått före!

_____________________________________________