RAÄ Fornsök   -   Alingsås 27:1


Valborgsmässoafton 2018 firade jag genom att göra mig  en utflykt till historien.  Mer specifikt var jag på väg till en hällkista öster om sjön Stora Färgen.


Väl framme vid kistan, efter några hundra meters fri orientering, kunde jag med ens konstatera att denna kista är byggd med dubbla väggar (hällar). 


Orsaken till varför vissa hällkistor byggs med dubbla väggar verkar inte vara helt säkerställd bland historiker.  Min alldeles egen gissning är att man gjorde detta för att skapa en tätare vägg.


Kanske är det så att de hällkistor som är byggda i områden med sämre tillgång på riktigt stora hällar oftare är byggda med dubbla väggar (detta måste jag undersöka vidare). 


I de fall kistorna är byggda av flera ”mindre” hällar bildas såklart fler springor mellan dessa, jämfört med kistor som kanske bara har en eller två hällar per långsida.


Genom att då bygga dubbla väggar med hällar  ”om-lott”  blev springorna effektivt tätade.


Jag har vid mina fältstudier stött på hällkistor där man än idag kan se att springorna mellan hällarna omsorgsfullt tätats med mindre kallmurade stenar. 


Detta pekar på att man var noga med att göra kistorna så täta som möjligt.  Kanske tätades kistorna för att hindra material från den täckande jordhögen att falla in i kistan.  


Som sagt, ovanstående är min helt egna teori.

______________________________________________

På E20 mellan Alingsås och Floda, tag av mot Hemsjö. Med hjälp av karta eller GPS, tag sikte på Hulabäck, parkera vid Hulabäcks gård. Sedan är det fotgång på traktorstig 500 m, sista biten i stiglös terräng.

I övrigt finns väl inget nytt att berätta kring hällkistorna.


De döda har begravts obrända och i varje hällkista har ett flertal begravningar ägt rum.


De är oftast anlagda under senare delen av yngre stenåldern (c:a 2400–1800 f Kr), men förekommer även i viss mån under bronsåldern.


De flesta hällkistorna är täckta av en hög eller ett flackt röse. Ofta placerades hällkistan i en ungefärlig nord-sydlig riktning. I de fall det det finns en tydlig ingång är den så gott som alltid placerad vid den södra kortsidan.

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Då jag kommer nedför Bruarekullens sluttningar från nordost, i en stor vid sänka, ser jag något som mycket väl skulle kunna vara en grav, en liten hög mitt i den vida sänkan i sluttningen.  Här måste ha varit en mycket vacker plats för 4000 år sedan då granen (troligtvis) ej ännu fått fäste i denna region.  Utsikten lär då ha varit magnifik över sjön Färgen och de dramatiska  vidderna där omkring med höga berg och djupa dalar.

Högen från nordost .... strax går jag upp i högen ....

Japp, jag har spikat kontrollen (igen !!) här står jag vid hällkistan i Hulabäck.

Hällkistan från sydväst.  Hällen till vänster, högst upp i bild är gavelstenen (vilken senare skulle visa sig vara dubbel).

Fortfarande från sydväst, hällen som ligger platt i förgrunden är troligen en av takhällarna.  Kanske  har någon en gång i tiden tänkt stjäla den för att användas till en bro över en bäck, men tvingats ge upp och lämnat hällen på denna plats.

Här är min alldeles egen högst ungefärliga skiss av hällkistan. 

UPPRÄTA HÄLLAR

LUTANDE HÄLLAR

PLANA TAKHÄLLAR

5 meter

Steffe 2018
NORR

Bara 100 meter från kistan, upp i sluttningen mot Bruarekullen finns de naturliga förutsättningarna för att skaffa sig goda hällar.  Troligtvis behövdes ändå bearbetning av berget för att erhålla de önskade hällarnas dimensioner.

Heder åt alla de människor som verkat i dessa trakter genom historien och i synnerhet till de som anlade denna fina hällkista.  Min hand ligger här på den inre gavelstenen.

Även om man inte funnit några boplatser i närområdet från tiden då hällkistan anlades så får man ändå förmoda att de som byggde kistan bodde i närheten, alltså i dagens Hulabäck.  Mellan dagens uppodlade åkrar finns andra lämningar som visar på att platsen var bebodd vid hällkistans tid, nämligen flera fynd av fossila åkrar  (röda markeringar på kartan).

Hällkistan