RAÄ Fornsök   -   Stala 81:1


Natten till 27 december 2015 kom årets första snö till västkusten. Har länge tänkt att besöka Hagadösen på Orust, och enligt min plan var det dax idag. Funderade en stund om jag skulle spara detta fina utflyktsmål till en dag med bättre väder, men beslöt att ändå göra resan idag. Jag hoppades på att det fallit mindre snö på Orust och att nederbörden skulle övergå till regn.

Väl framme vid gården Mällby, där det finns anvisad parkering, insåg jag att det skulle bli en dös i vinterskrud. Efter c:a 300 meters promenad på en ganska blöt stig fick jag syn på dösen, tog fram kameran och filmade mig fram sista biten. Hagadösen är mycket stor och välbehållen, man undrar hur de bar sig åt när den anlades.

Megalitgravar är vanliga utefter västeuropas kust, från Spanien och ända upp till Norge. De norska, danska, svenska och nederländska gravarna är mest lika varandra, vilket tyder på att områdena var delar av samma kulturområde. I Sverige förekommer megalitgravar i de södra och västra delarna, flest i Västergötland.

De anlades under några århundraden för drygt 5000 år sedan och var troligen avsedda för medlemmar av det styrande samhällsskiktet, både män och kvinnor.

Väg 170 från Varekil mot Ellös, efter c:a 6 km tag vänster vid     och parkera sedan på anvisad plats vid gården Mällby. Sedan är det bara 300 m promenad.

Gravkammaren består av fyra stenblock. som mot insidan är nästan helt plana. Alla mellanrum har varit tätade med flata stenflisor som travats på varandra. Taket består av ett enda stenblock. Mot sydväst finns en halvmeter bred öppning med tröskel av tre kantställda stenar. Precis utanför bildar två stenhällar en kort gång mot söder. Gravkammaren har sedan täckts av en rund hög med en kantkedja av klumpstenar runt om.

På väg fram till dösen.

Dösen undersöktes 1915 av arkeologen Vilhelm Ekman. I kammarens mitt fann han en omsorgsfullt lagd stenläggning med en rund grop, täckt av en flat sten. Även gropens botten bestod av en flat sten. Under denna fann Ekman ytterligare en grop, utan stenläggning men med en mörk kolartad fyllning.

Inga fynd av gravgåvor från dösens anläggningstid fanns, dock hittade man en flintdolk, ett skifferhänge, en ringpärla av bärnsten och skrapor av flinta. Dessa fynd är från yngre stenåldern, alltså 1000 år yngre än själva dösen. Detta visar att dösen har använts som grav under minst 1000 år.

Från utgrävningarna 1915.

Fynden från utgrävningarna 1915.

Här balanserar takhällen på en spets, tänk att hällen troligtvis legat i detta exakta läge i mer än 5000år!

Inifrån kammaren.

Här utför jag min sedvanliga rit då jag hedrar de som gått före.