RAÄ Fornsök   -   Gudhem 72:1


Fredagen 15 juli var en härlig semesterdag då jag egentligen planerat en utflykt till Ekornavallen. Tidig start, c:a 07:30, ser ut att bli en solig dag, jag är glad.


Besöket på Ekornavallen blev helt fantastiskt och jag var helt omfamnad av historiens varma vingslag. Efter medhavd frukost bestående av äggmackor och kaffe bestämde jag mig för att göra ytterligare ett historiskt nedslag. Jag reste vidare mot Gudhems kloster.


Jag har enligt far och mor redan gjort ett besök i Gudhem någon gång i min barndom,  har dock tyvärr inga minnen därav.


Då jag anländer platsen nu 2016 känner jag genast att här är en plats som representerar mycket svensk historia.


Jag stiger ur bilen och vandrar sakta in i klosterområdet... ruinen är helt fantastisk, välskött, och väl konserverad. Mellan murarna dyker en tjej upp med en trimmer om halsen och hon håller mig sällskap under hela min vistelse på Gudhems kloster, gräsytorna är perfekt skötta.


Besöket på Gudhems klosterruin blir oförglömligt, känner stor vördnad och respekt för de människor som verkat här genom århundradena långt före min tid.

6 km norr om Falköping på 184:an mot Skara, följ skyltning.

Gudhem är en mycket gammal samlingsplats och namnet tros betyda "gudars hem".  Platsen ligger på högslätten med utsikt både mot Hornborgasjön och Kinnekulle i nordväst och mot Billingen i nordöst. Gudhem har ett fördelaktigt läge vid den gamla pilgrimsleden som gick från kontinenten via Danmark via Ätrandalen till Falan och Skara och därifrån vidare till Olav den heliges grav i Nidaros (Trondheim)  i Norge.


Gudhems nunnekloster grundades på 1160 talet, vissa historiker hävdar att 1161 är året för grundandet, genom en kunglig donation av Karl Sverkersson. Nunnorna fick då överta kungsgården och dess ovanligt stora och påkostade treskeppiga kyrka.


Klosterkyrkan som ursprungligen tillhörde kungsgården är något äldre och uppförd i början av 1100 talet.  Donationen användes till att förbättra de byggnader som redan fanns på platsen så att de blev både rymligare och vackrare än tidigare. De kungliga donationerna fortsatte senare med Knut Eriksson som såg till att utbyggnaden av klostret fortsatte.  I samband med donationerna fick nunnorna säkert också flera gårdar, skogar och fiskevatten som skulle ge avkastning så att klostret kunde försörjas. Flera stora donationer följde sedan under århundradena.

KLOSTRETS  GRUNDANDE

Klostret tillhörde ursprungligen den äldre Benediktinorden men övergick senare till Cisterciensorden.

Det första omnämnandet av klostret i Gudhem är i en bulla, utfärdad av påve Alexander III ca 1168, vilken gällde Gudhem som då var ett Benedektin-kloster  ”in christo filiabus Monialibus in Gudhem salutem & apostolicam benedictionem”.

Alexander III var förövrigt den som skapade ärkebiskop-sätet i Uppsala (i gamla Uppsala) och utsåg Sveriges första svenska ärkebiskop Stefan.

Påve Alexander III

GUDHEM  LÅNGT  INNAN  KLOSTRETS  TID

Gudhems nunnekloster har alltid varit förknippat med olika kungar. Att kunna få ett kloster etablerat var hett eftertraktat då munkarna och nunnorna förde med sig både kunskap, läkekonst och makt.


Katarina Sunesdotter

Förutom de första donatorerna, Karl Sverkersson och Knut Eriksson följer många andra genom århundradena. Stora donationer gjordse bl.a av drottning Katarina Sunesdotter. Hon var änka till kung Erik läspe och halte och dotter till Sune Folkesson (Bjälboätten) . Då Erik avlider endast 34 år gammal testamenterar den barnlösa Katarina större delen av sin förmögenhet till Gudhems kloster.  Att denna östgötska lagmansdotter gynnar ett västgötskt cistercienserkloster och som änka drar sig tillbaka hit kan möjligen bero på att Erik jordats i Varnhem och att hennes faster just blivit abbedissa i Gudhem.



Katarina och maken Erik Eriksson hade inga barn och efter Eriks död 1250 gifte drottning Katarina inte om sig utan drog sig tillbaka som leksyster till Gudhems kloster.  Katarina levde sina sista år på Gudhem där hon också avled år 1252, barnlös, och hon får sin gravplats i kyrkan.


Änkedrottningen var oerhört förmögen och klostret fick en stor donation av Katarina, hon skänkte bl.a. "allt hon äger av lös och fast egendom i Västergötland samt hennes del i Danmark på villkor att avkastningen av dessa ägodelar går till uppbyggnad av klostret". Innehållet i testamentet blir antagligen till på inrådan av bl.a. Birger Jarl.   Ordalydelsen i testamentet finns att läsa här.


Katarina tillbringade sina sista levnadsår som leksyster i klostret. Härmed tryggas hennes gravplats i kyrkans södra del, ett år innan förbudet mot den typ av upphöjda gravsättning inom en kyrka upphävs.  Av intresse är att denna donation visar på änkans ärvda ställning. Änkor hade hittills varit attraktiva giftobjekt. Kanske detta är orsak till Birgers intresse för att i lag reglera kvinnors arv. Året efter Katarinas testament bytte Birger Jarl till sig flera av Katarinas skänkta gårdar och jordar.

Under medeltiden var klostren den enda möjligheten för kvinnor att få utbildning och kunna ägna sig åt intellektuell verksamhet. Kvinnorna som sökte sig till klostren, eller placerades där av släkten, förband sig att följa de stränga klosterreglerna och leva enligt ordens vilja.


Det värdsliga livet med nöjen och frestelser lämnades för klosterlivets inrutade vardag. Men i gengäld fick de lära sig att läsa och skriva, ägna tid åt att tänka, filosofera över livets mysterier och den religiösa världsordningen.


De tränades i olika hantverk så som sömnad, broderi, gjutning och bokbinderi mm, liksom i odlingskonst. De hantverksprodukter som nunnorna framställde kunde användas i det egna klostret eller säljas för att ge inkomster.  I åkern väster om klostret har man funnit spår efter omfattande gjuteriverksamhet som kan knytas till klostret. Några få av fynden som gjorts vid utgrävningar redovisas härunder, flera av dem säkerligen tillverkade av nunnorna vid Gudhems kloster.

Det verkar vara högst sannolikt att det på platsen för Gudhems kloster ska ha funnits ett hednatempel kallat Godheim.


1740 uppger biskop Andreas Olavi Rhyzelius i sin Klosterbeskrifning att "Gudhem fått sitt namn af ordet Gud, emedan här skall i hednatiden varit ett afgudatempel, uppfyllt med hundrade gudar."  Hembygdsforskaren Assar Blomberg menar vidare, på sent 1800 tal, att templet "enligt en uppgift" ska ha varit helgat åt Tor. Denna uppgift är troligtvis hämtad från Jómsvíkingasagan, där Gudhem kallas för Goðheimr.  Jómsvíkingasagan är en isländsk saga som skrevs på Island omkring år 1200 (före 1220 eftersom den var känd av Snorre Sturlasson).


I Jómsvíkingasagan står att Goðheimr var det största gudahovet i Götaland, med 100 gudabilder och helgat åt Tor. Kan det till och med vara så att det var här i Gudhem som biskop Egino ville hjälpa biskop Adalvard d.y att med våld riva det omtalade gudahovet för att vinna många tusen hedningar för kristendomen?

Intill klosterruinen finns ett stort gravfält från järnåldern. Här gravsatte man sin döda ända in på 900 talet då kristendomen förändrade gravskicket och de döde istället skulle begravas på kyrkogården.


Det är troligt att den första kyrkan i Gudhem tillkom vid denna tid. Förutom de förkristna gravarna har man också hittat mycket exklusiva föremål som tyder på att Gudhem var en centralplats redan på 300 talet. Någonstans i närheten av klosterruinen låg den stormansgård som sedan utvecklades till ett kungligt gods, en kungsgård.


Järnåldersgravarna var brandgravar. Över bålresterna lade man omsorgsfullt ett lager av stenar så att det bildades en 5-6 meter stor flack rundel med särskilt markerade kanter av större stenar.

Foto från utgrävningen 1984. Här hittades gravar från 800-900 talet.

DONATORER
LIVET  I  KLOSTER

Margareta Valdemarsdotter

Även unionsdrottning Margareta skänkte stora jordegendomar till klostret. 1392 fick nunnorna en större donation bestående av flera gods som drottningen övertagit från riddaren Heyne Snakenborg, anhängare till den dåvarande svenske kungen Albrekt av Mecklenburg.  Snakenborg var en av flera män som fungerade som fogdar åt Albrekt i Västergötland. Margareta önskade i gengäld få ett Maria-altare uppfört inne i klosterkyrkan där mässor skulle läsas för henne och hennes närmaste.


Våren 1397 ska Margareta ha företagit en reduktion av gåvan. I reduktionsbrevet står dock att godsen skulle tillfalla klostret efter drottningens död. Under hennes livstid skulle klostret i stallet få 10 mark svenska penningar i årlig ränta.


Eftersom 1392 års donationsbrev inte anger godsens avkastning, endast att därav skulle bekostas ett altare i kyrkan samt en årlig fest, varvid nunnorna skulle förplägas med öl, går det inte att avgöra om donationen minskade eller ökade 1397.

Gudhems klosterruin enligt Erik Dahlbergh i verket Suecia antiqua et hodierna, med Katarina Sunesdotter i förgrunden.

Katarina Sunesdotters grav i klosterkyrkan anno 2016. Avbildningen av drottningen i relief är Nordens största och förnämsta gravskulptur. Lockhällen som idag finns i klosterruinen är en kopia, originalet finns i Statens Historiska Museum.

Originalet av Katarina Sunesdotters gravhäll som finns i Statens Historiska Museum, tror att den just nu (2016) ingår i utställningen ”Sveriges Historia”,

I Gudhems klostermuseum finns ytterligare en kopia av Katarinas gravhäll med rekonstruerade detaljer och bemålning.

Birger Magnussons (Magnus Ladulås son) förmyndare, marsken Torgil Knutsson, hade 1304 bjudit Birgers och dennes bröder Erik och Valdemar till Aranäs för att här göra ett medlingsförsök mellan bröderna. En förlikning bröderna emellan uppnåddes. Dock beslöt bröderna senare att bäst vore om Torgil oskadliggjordes. Torgil kom att avrättas 1305 i Stockholm, efter att bröderna dessförinnan fängslat honom vid Lena Borg.


Efter marskens död skänktes Aranäs 1308 av Erik och Valdemar till Gudhems kloster, med villkoret att nunnorna inom ett år skulle flytta till Aranäs, som genom sitt utmärkta läge skulle vara bättre än Gudhem. Flyttningen blev dock fördröjd, och sedan Eriks son, kung Magnus Eriksson, 1334 skänkt gården Rackeby till Gudhems kloster, flyttade nunnorna i stället dit och bodde där åtminstone till 1349. Detta år skänktes de Aranäs återigen, denna gång av kung Magnus, och två år senare omtalas där ett kloster. Gudhemsnunnorna bodde där i ungefär tio år varefter man återvände till Gudhem som blev konventets hemvist till reformationen.


Efter riksdagen i Västerås 1527 (Västerås recess) drogs Gudhem in till kronan. Gustav Vasa skänkte 1528 Gudhems kloster med dess enorma underlydande jordar till riddaren Nils Olofsson. Riddare Nils åtog sig en viss avgift till kronan samt att ge abbedissan och de nunnor, som icke ville lämna Gudhem, deras nödtorftiga underhåll till döddagar.


Men redan ett år senare inträffade olyckan att klosterhusen förstördes i en eldsvåda. Nunnorna tvingades söka sig bostäder hos allmogen i kringliggande byar. Abbedissan gjorde en hemställan till konungen att få klostret återuppbyggt, men framställningen möttes med avslag, och allt sedan dess har Gudhem varit en ruin.


Ruinerna användes senare som stenbrott. Ännu vid 1600 talets slut var kyrkans murar bevarade upp till takhöjd.

Klosteranläggningen grävdes ut och konserverades i etapper mellan 1828 - 1969.


Gudhem räknas som ett av Sveriges allra första kloster efter Vreta kloster (1100) och Alvastra kloster (1143).  

Margareta Valdemarsdotter 1353-1412

NUNNORNAS  FLYTT

GUDHEM

1160-1334

1361-1528

RACKEBY

1334-1349

ARANÄS

1351-1361

KUNGSLENA

LENABORG

(         )

Nunnornas flytt 1334 - 1361.

Birgers Magnussons sigill

(Magnus Ladulås)

Valdemar Magnussons sigill

Erik Magnussons sigill

Inne i klostret verkade två kategorier av kvinnor. Nunnorna skötte det huvudsakliga gudstjänstlivet och administrerade klostret. Mer praktiska sysslor som köksarbete, städning och arbete i trädgården sköttes av leksystrarna. Leksystrarna kom ofta från allmogen medan nunnorna oftast kom från stormannasläkter.


Livet i klostret var asketiskt, man levde i fattigdom och kyskhet. Kontakterna med livet utanför murarna var begränsade utom för klostrets föreståndare, abbedissan, som styrde över både världsliga och andliga frågor.  Abbedissan vigdes till sitt ämbete av biskopen i stiftet.


Om höst och vinter var det kallt, fuktigt och dragit, både i kyrkan och i klosterlängorna. Egentliga värmekällor saknades i de flesta utrymmen. Det var också mörkt och svårt att både läsa och handarbeta. Man tände vaxljus men dessa var dyra varor varför man ofta satt inne i koret med dessa sysslor under vintern då där alltid brann några ljus.

Gjutet kugghjul till klocka

Gjuten blocklåsnyckel

Smidd ljushållare

Pincett

Gjutet bokbandsknäppe av koppar

Gjutet spänne i brons

Kanske såg klostret ut såhär en bit in på 1200 talet. Norr om klosterkyrkan låg klosterlängorna och väster om, utanför muren, låg sockenkyrkan.


På östra sidan gick landsvägen mellan Skara och Falköping, säkert livligt trafikerad året om.   Intill vägen låg Östra huset som både var prästbostad och gästhus för långväga resenärer.


På den öppna platsen söder om klosterkyrkan hölls ofta mässor för menighet och vägfarare. Här kunde också hållas marknader i samband med kyrkliga högtider.


Illustration av Janusz Grenberger, bilden finns på en informationsskylt vid Gudhem.

GUDHEMS  KLOSTER  ANNO  2016

NORR

ABBEDISSANS  BOSTAD

REFECTORIUM

(MATSAL)

KÖK

KALEFACTORIUM

(VÄRMERUM/SKRIVRUM)

FÖRSTUGA

KAPITEL-

SALEN

NORRA KORET

SÖDRA KORET

HÖGKORET

ÄLDRE KYRKAN

KORSGÅNGEN

KORSGÅNGEN

KORSGÅNGEN

KORSGÅNGEN

KLOSTER-

GÅRDEN

DAGVATTEN-

BRUNN

E K O N O M I B Y G G N A D E R

DROTTNING KATARINAS GRAV

LEKMANNAALTARET

DET HELIGA KORSETS ALTARE

HÖGALTARET

MARIAALTARET

KATARINA-ALTARET

  1. HÖGALTARET      

                


  1. KATARINAALTARET





  1. MARIAALTARET   




  1. LEKMANNAALTARET   

ALTARE MAJUS  -  Högaltaret i ett cisterciensiskt kloster är alltid tillägnat Den Heliga Jungfrun.

Detta altare är tillägnat Katarina av Alexandria, en egyptisk prinsessa, som led martyrdöden 306 eller 307. Legenden om Katarina spreds över Europa under medeltiden. Hon blev ett mycket älskat helgon, inte minst i Gudhem där flera abbedissor antog hennes namn.

1392 skänkte Margareta elva byar och gårdar, två kvarnar och ett ålfiske till Gudhems kloster. I gengäld ville hon få ett Maria-altare uppfört, där vaxljus ständigt skulle brinna och där själamässor skulle läsas för henne och hennes närmaste.

Detta altare var efter högaltaret klosterkyrkans förnämsta. Alldeles bakom altaret fanns det skrank, som avskilde leksystrarnas del av kyrkorummet från nunnornas.

Karl Sverkerssons originalsigill

Klosterkyrkans entré mot norr, syns på bilden ovan filmen.  Katarina Sunesdotters grav finns alldeles innanför entrén.  Bilderna nedan visar entrén, notera resterna av det fina stenarbete som en gång i tiden omfattade hela entrén.

ABBEDISSORNAS GRAVPLATS, HÄR

VILAR 17-18 PERSONER

Mot sydväst.

Mot norr, klosterkyrkans entré.

Här står vi i mittskeppet framför lekmannaaltaret och ser mot öster, längst fram i högkoret står högaltaret.

Notera nivåskillnaden i golvet, jag gissar att här började den gamla kyrkans högkor som förlängdes då kyrkan byggdes ut 1160.  Redan innan klostret grundades fanns här en  gårdskyrka som ursprungligen tillhörde kungsgården och den är något äldre, troligen uppförd redan i början av 1100 talet.

Fantastisk 1100 tals-stenarbete, huggen relief i granit !

Högaltaret, altaret användes endast av nunnorna.

Södra koret, osäkert åt vem altaret uppförts. I förgrunden syns en markering/nivåskillnad i golvet. Jag tror att den markerar gränsen för utbyggnaden av gårdskyrkan 1160.

Gamla gårdskyrkan som tros vara

uppförd redan början av 1100 talet.

I de kvarvarande väggarna kan man tydligt se att de romanska rundbågarna ersatts av gotiska spetsvalv.


Den romanska arkitekturen var den första stilen i Europas konsthistoria med rötter i det romerska riket, stilen var dominerande mellan 1000 - 1100 talet.   Den efterföljande Gotisk arkitekturen är en stil som uppstod i Frankrike på 1100 talet och som fick sitt genombrott i resten av Europa på 1200 talet.  Det romanska stilidealet innebar bl.a rundbågiga former på  murade valv, emedan det gotiska dito innebar spetsbågiga valv.    

Dessa huggna kors förekommer på många stenar i väggarna. Jag har ej hittills kunnat utröna dess funktion men med stor sannolikhet har det med religiös symbolik att göra.  Jag forskar vidare i ämnet, en vacker dag har jag svaret och då kommer det att återfinnas här.

Katarina av Alexandrias altare. I Gudhem antog många abbedissor hennes namn. Katarina av Alexandria född cirka 282, död cirka 305, var en egyptisk jungfru som led martyrdöden för sin kristna trosuppfattning.

Kapitelsalen längs med östra korsgången.  Här sammanträdde klostrets ledning.  Rummet är också abbedissornas begravningsplats.

Här står jag vid Maria altaret, det altare som byggdes som tack för Margaretas stora donation till klostret 1392.

Här finns vigvattenkärlet bevarat!  Kärlet var placerat i klosterkyrkan, alldeles innanför dörren till klostret. Då man gick in, och ut från kyrkan bestänkte man sig med vigvatten. Vigvatten symboliserar det blod som flöt ur Kristi sår på korset.

Från klosterkyrkan leder denna dörr in till korsgången i klostret. Rakt fram syns östra korsgången.

DORMITORIUM

(SOVSAL)

VIGVATTENKÄRL

Utsikt mot klosterträdgården genom en gotisk ljusöppning

Södra korsgången utmed klosterkyrkans vägg. Här fans klostrets Armarium (bibliotek) längs med kyrkväggen.  Utmed hela inre väggen i korsgången finns sittbänkar i sten.

Klostergården med kyrkan i fonden.

Dagvattenbrunnen finns kvar än idag.

Västra korsgången.

Sittbänkar i västra korsgången.

Norra korsgången, från korridoren till abbedissans rum.

Östra korsgången med sittbänkar.

Här står vi köket och genom dörren rakt fram kommer vi in i Refectorium (matsalen). Nunnor och leksystrar åt i skilda matsalar, konversation var ej tillåtet. I köket fanns klostrets en, av två eldstäder, det var nog inte varmt och skönt på vintern.

En bit 1100 tals stenarbete från klosterkyrkans södra vägg.

Gudhem  -  Cistercienskloster  (Benediktin)