RAÄ Fornsök   -   Skövde 10:1

(då denna artikel omfattar flera lämningar samlat som visas på RAÄ:s Fornsök har jag här valt att länka till den stora resta stenen på Kullings-Skövdes kyrkogård, övriga lämningar i artikeln finns i den absoluta närheten av densamma)


Denna lördag, 5:e maj 2018 är jag åter i ett av mina västgötska favoritområden, Vårgårda.


Vårgårda samhälle är ungt emedan platsen för dagens tätort och ett stort område där omkring har en mycket lång historia. Här finns gott om lämningar från bronsålder respektive järnålder, högar, stensättningar och resta stenar.


Platsen för dagens Vårgårda samhälle ligger i den socken som under medeltiden benämndes Skövde socken.  Socknen bytte namn till Kullings-Skövde den 17 april 1885 för att undvika förväxling med staden Skövde.


Den person som satte namnet Vårgårda på kartan var entreprenören och Riddaren av Vasaorden, Fredrik Sundler. 


Efter att ha arbetat i hela riket med att etablera nya landsvägar, järnvägar och stora byggnadsprojekt köper Sundler gården Wårgårda i Siene socken år 1840.


Fredrik Sundler gör därefter namnet Vårgårda känt i hela Sverige, långt innan järnvägen järnvägen och stationen byggdes.


På Skövde Hed vid kyrkan i Vårgårda finns resterna efter ett gravfält som använts från bronsålder och vikingatid. 


Delar av gravfältet har senare i ständig kontinuitet  ända till vår tid fortsatt att användas. I vår tid begravs Vårgårdabor på dagens kyrkogård å Kullings-Skövde kyrka.


Då jag studerar området kring Kulling-Skövdes kyrka får jag uppfattningen att Riksantivarieämbetets uppfattning är att området i forntid omfattats av flera mindre gravfält.


Undertecknad funderar i banor av att kanske det i själva verket handlar om ett enda stort gravfält.  Kanske var det ursprungligen ett mindre gravfält med tillhörande boplatser som efter hand växte och att man då flyttade  sina boplatser för att kunna rymma fler gravar ...?


På kartan här nedan har jag markerat ett område med tät förekomst av högar,  stensättningar och resta stenar.

Tag sikte på Kullings-Skövde kyrka och utgå härifrån.  Studera kartan innan besöket och lägg upp en lämpligt rutt, samtliga lämningar kan enkelt nås till fots en vacker dag.

______________________________________________

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Domarringen mot nordväst uti nådens år 2017.

Insprängt mellan gravlämningar finns spår efter boplatser. Enligt undertecknads teori ska boplatserna efter hand övergivits och flyttats i takt med att gravfältet växt.   Teorin är dock endast en privat fundering.



Får en känslan av att området kring Vårgårda kan ha varit något av en centralbygd i forntiden.  Lämningarna från brons- och järnålder står här mycket tätt och området gränsar till södra delen av den bördiga Varaslätten.


Arkeologen Lars Bägerfeldt med flera för fram tanken att dagens Vårgårda under tidig järnålder har haft namnet Skadevi efter gudinnan Skade, en av de mest betydelsefulla gudomligheterna som av många också förmenas ha givit Skandinavien sitt namn.


De menar även att dagens Skövde och en plats nordost Lödöse, Ale-Skövde, skall ha följt samma namnmönster,.


Alla tre platser menas på sin tid ha varit synnerligen centrala platser i deras respektive region.  Kanske har Bägerfeldt rätt.

Steffe 2018 - 2019
NORR

500 m

Skövde  hed  anno  2018

Några  få  lämningar  å  Skövde  hed

Mitt bland industrifastigheterna i norra Vårgårda kan man finna flera stora resta stenar.  Lika många återfinns bland villorna strax intill. 


Här ovan ett exempel på en rejäl sten bland industri-tomterna.  Just denna sten har stått här på sin plats under kanske 2000 år,  den finns att beskåda alldeles bakom Bernos möbler, Vårgårda.

Kartan visar, å vänster nedre kant, området kring dagens Vårgårda samhälles norra del.  Inom blå markering finns området som undertecknad menar (mot bakgrunden av de täta och sammanhängande gravlämningarna inom samma område) skulle kunna beskriva platsen för ett enda stort gravfält å Skövde hed.


Strax nordost om detta grav-område finner man Tumbergs kyrkoruin samt strax där intill fyndplatsen för den berömda Galstadsyxan som är en ceremoni-yxa av brons tillverkad och brukad under bronsålder.  

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Min största respekt för människorna före mig här i Skövde socken

FYNDPLATS FÖR

GALSTADSYXAN

Här står gravvårdar över människor som dog för kanske 2000 år sedan jämte släktingar som dog alldeles nyss.


På Kullings-Skövdes kyrkogård samsas dessa stenar vilket tydligt visar den långa kontinuitet detta gravfält har. Samhörigheten med våra föregångare känns självklar då man står framför dessa gravar.  De gamla resta stenarna är grovt daterade till bronsålder-järnålder vilket teoretiskt skulle kunna betyda att de skulle kunna var gravvårdar som anlades för 3800 år sedan... hisnade tanke, jag menar bara 2000 år är ju svårt att förstå !

Kullings-Skövde kyrka är troligen byggd under 1100 talet ev. under 1200 talet.   Kvar från den ursprungliga kyrkan är en del av dagens långhus.   Mycket kring kyrkans ursprungliga historia är okänd.

Här på en åker alldeles norr om dagens Vårgårda samhälle fick jag syn på dessa stenar.   De finns över allt i området,  är det inte högar, resta stenar eller domarringar så är det rester av härdar och boplatser. 


Här har varit en plats med central funktion i en region i denna del av dagens Sverige inbillar jag mej.

Strax öster om ovan berörda åker finns hemvisten för Vårgårda hembygdsförening.  I förenings trädgård och runt där omkring finns mängder av fina lämningar från forntiden.  


Här ovan en rest sten vid en rund och fin hög,  alldeles vid infarten till hembygdsföreningens parkering.  Här vilar människor som bar här långt innan oss.

Intill högen på motsatt sida står ytterligare en rest sten.

Här gissar jag att vi står framför en gravhög som i vår tid genom våld och utan respekt för våra anförvanter fått en ny funktion så som jordkällare.  Makabert om man frågar mej !

Ytterligare en rest sten i hembygdsföreningens trädgård.

Åter i hembygdsföreningens trädgård, här en av de två domarringar jag hittade. 

TUMBERGS

KYRKORUIN

1.

2.

3.

4.

1.

2.

3.

4.

BLI  DIN  EGEN  GUIDE

PÅ  FÄRDER  GENOM  TIDIG  MEDELTID  I  VÄSTERGÖTLAND   

Lars Bägerfeldt   -   Falköping 2004

http://www.fnf.nu/_filer/bagerfeldt/23%20bli%20din%20egen%20guide%20-%20på%20färder%20genom%20tidig%20medeltid%20i%20västra%20götaland.pdf