RAÄ Fornsök   -   Göteborg 185:1


Först i mitten av 1200 talet fick Sverige en landkorridor till havet mellan det danska Halland och det norska Bohuslän. För att säkra den byggdes Älvsborgs fästning. Man vet inte exakt tidpunkt men borgen omnämns första gången 1366.


Så som det brukar vara med borgar i gränstrakterna har borgen hört till ömsom Danmark, Norge och Sverige.

Många belägringar har timat här men under senare delen av medeltiden hörde Älvsborg till Danmark.


Svensk blev borgen igen under Gustav Vasas tid som regent i Sverige.


Vasa påbörjade en nybyggnad av borgen, som hittills varit helt byggd i timmer. Två av Vasas söner, Johan III och Karl IX, fortsatte bygget av borgen som skulle bli en typisk vasaborg med hörntorn och mellan dem liggande byggnadslängor.


I dag, 2015, återfinns resterna av borgen på det som finns kvar av Ekenäsklippan, mellan byggnader som tillhört det Gamla Sockerbruket och Porterbryggeri-aktiebolaget D. Carnegie & Co

Parkera vid sockerbruket vid Klippan. Ta dig in på sockerbrukets innergård, sök dig till en trappa vid fästningsbergets östra sida, skylt finns här.

Älvsborgs fästning enligt Erik Dahlbergh, sent 1600 tal.


I takt med att tekniska landvinningar gjordes inom artilleriet blev Älvsborg en allt mer svårförsvarad anläggning. Under Kalmarkriget erövrade danskarna fästningen igen,  danskarna stod på den plats som idag kallas Sannabacken och bombarderade fästningen med kanonkulor tills svenskarna gav upp. Denna gång blev lösesumman bestämd i Freden i Knäred 1613 till 1 miljon riksdaler silvermynt att betalas i 4 delbetalningar under 6 år och under denna period tillhörde Älvsborg Danmark som inte lämnade den förrän 1619. Se Älvsborgs lösen(2).

Belägringen av Älvsborgs träborg 1502. Samtida teckning av den danske legoknekten Paul Dolnstein, för övrig den samme som avbildade belägringen av Öresten samma år, fantastiska dokument!!

Älvsborg intas av Fredrik II av Danmark 1563.


Under Nordiska sjuårskriget, angrepps fästningen av danskarna och för att hindra dem brände svenskarna själva ned det lilla samhälle som vuxit fram sydväst om borgen, Älvsborgs stad, och stadsborna tvingades att flytta tillbaka till Nya Lödöse. Trots detta erövrades fästningen av danskarna efter svagt motstånd den 4 september 1563. I freden i Stettin 1570 tvingas svenska staten betala en lösesumma på 150 000 riksdaler silvermynt att betalas inom tre år för att inte området ska tillfalla danskarna. Se Älvsborgs lösen(1).

Älvsborgs fästning 1657, för en större bild, klicka här.


1660 beslutade regeringen att Älvsborg skulle raseras genom sprängning, dock skulle mycket av inredningen med mera överföras till befästningen på Kyrkogårdsholmen. 1661 blev även Älvsborgs namn överflyttat till denna nya befästning, som kom att kallas Nya Elfsborg.

Från borggården mot norr och Göta älv.

Från borggården mot öster.

Murrester, hyfsat tjocka murar har det varit mot utsidan av borgen.

Trappa i närheten av det västra rundtornet, kanske rent av in till tornet.

En skakig film som börjar vid södra rundtornet, via en öppen spis, via borggården till östra huskroppen med bl.a kök.

Vy från södra tornet mot höjden Sannabacken (där den gula hyreslängan står) där bland andra Daniel Rantzaus artilleri stod 1563 och kunde skjuta och allvarligt skada borgen, för att strax därpå intaga densamma.

Sannabacken, man sköt närmare 500 meter med sina kanoner redan 1563, imponerande!

En filmsnutt längs med norra huskroppen med port till yttre (norra) borggården, samt den lilla skymt man idag kan få över Göta älv, och tillbaks till södra tornet och en vy mot Sannabacken där danskt artilleri ofta stod.