RAÄ Fornsök  -  Backa 6:1


En planerat hård tisdag, 27 december 2016, mitt emellan julklapps-inköp inför ”second christmas” på Holken i Jönköping, tog jag mig hastigt ut till Exportgatan på Hisingen för att med min nya kamera (GoPro 4 Session) besöka en skans invid Göta älvs västra strand, Fredrikshamns skans.


Fredrikshamns skans antas vara byggd av de norska trupper som under Hannibal Sehesteds ledning år 1644-45 hotade att anfalla Göteborg. Detta anfallsförsök kallas Hannibalsfejden och skall ses som en del i Torstensonska kriget 1643-45.


Torstensonska kriget stod mellan Sverige och Danmark-Norge. Kriget anstiftades av Axel Oxenstierna med målsättningen att häva den danska Öresundstullen och göra strategiska landvinningar för att försvåra framtida danska anfall mot Sverige.  På den norra fronten stred danska styrkor, under Hannibal Sehested, från Jämtland  till Göteborg mot de svenska dito.


Regenter för parterna vid tiden för kriget var för Sverige drottning Kristina och för Danmark-Norge kung Kristian IV.


Sverige gick segrande ur kriget och freden undertecknades vid Brömsebro 13 augusti 1645. Freden innebar att Danmark-Norge avträdde Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel till Sverige.


Sverige erhöll dessutom Halland under 30 år samt viss tullfrihet i Öresund.

Alt.1 - E6:an norrut via Tingstadstunneln, direkt efter tunneln håll höger för att komma till Exportgatan. Efter c:a 1,5 km, hitta en parkering för bilen på vänster sida. Gå utefter Stavdals norra fasad mot Göta älv, vid älven är du framme. 


Alt. 2 - sök upp lämningen på nätet, använd GPS.

Kartan är upprättad 1782 av konduktören vid Fortifikationen L.D. Ljungberg med skansen utritad.  Notera krogen till höger (norrut) , Dyngviks krog.   


Ljungbergs egna text:  Charta som utvisar en gammal Scants belägen vid Götha elf N.N.west öfver elfven från hospitalet. Götheborg d. dn 19 jan 1782.


STÖRRE  KARTA  HÄR

På Götaälvs östra sida mitt emot skansen ligger Nya Lödese Hospitalskyrkogård som har funnits på platsen sedan slutet av 1500 talet och var länge kyrkogård till Göteborgs Hospitalsförsamling.

Här är jag på väg fram mot skansen och Göta älv. Jag är alltid lika spänd innan jag kommer fram till målet, är jag på rätt plats? Kommer lämningen att vara lätt att upptäcka?  Finns något kvar alls över jord?  Ögonblicket innan denna bild togs fick jag den där härliga känslan jag får då jag kan se en tydlig lämning en bit längre fram.  I mitten av bilden kan man se en spikrak vall som måste vara en rest av en bastion!

Här är jag nästan framme och nu bultar hjärtat, det verkar vara en mycket tydlig lämning av en skans.  Aningen blött om fötterna trots grova kängor men det spelar ingen roll just nu.  Nu vill jag bara ända fram till skansen och in i den för att känna historien omfamna mig.

2  gamla  kartor  där  skansen  syns

Utsnitt ur David Lydinghielms situationskarta av Göta älv mellan staden och Lärje gård från 1682, Riksarkivet 0424:037:370a.  Skansen benämns på denna karta ”Pulitz skans”, vilket var skansens ursprungliga namn.  Senare kom skansen att heta Fredrikshamns skans efter en numera försvunnen gård på vars f.d. ägor skansen ligger.


Man får här en fin bild över staden Nya Lödese samt dess Hospital en bit norr ut efter Göta älv. Rester av Hospitalkyrkogården med några få gravstenar finns kvar än idag, se längre ned på sidan.


David Lydinghielm född 1631, död 1694 i Göteborg, var en svensk fortifikationsofficer ur den adliga ätten Lydinghielm nr 925.  Födelseort okänd men jag vet att han hade anknytning till Jönköping, han var fänrik vid artilleriet i Jönköping 1665, innan han senare hamnade i Göteborg. Han begravdes i domkyrkan, troligtvis inne i kyrkan, varför hans gravplats ej idag kan besökas då kyrkan brann ned för andra gången 1721 varpå den återuppbyggdes och ny grund och nytt golv anlades.

Skansen

Skansen

Dyngviks krog

Hospitalet

Nya Lödöse

Hospitalet

Det råder dock viss oklarhet om exakt när skansen byggdes och av vilka. Källorna antyder att det faktiskt lika gärna skulle kunna vara de svenske som uppförde skansen under hösten 1644.


Säker klarhet härom kommer vi antagligen aldrig att kunna få, men det står helt klart att skansen funnits under 1600 talet enligt de kartor som finns bevarade, samt av den tydliga lämning av skansen som finns att studera än idag, ett par km norrut från Göteborg invid Göta älv på Hisingssidan.

Skansen, som är en mycket liten skans endast 110 x 90m, skulle skydda en tillfällig flytbro som norrmännen lät slå över älven till hospitalsområdet på fastlandet.


På Hisingssidan byggdes skansen och på fast-landssidan byggdes ett framskjutet försvarsverk. Det planerade anfallet mot Göteborg blev aldrig av men strider kom ändå att stå vid den befästa bron 1644 och 1645.

Skansen - 2016

Rörliga  bilder  från  skansen  2016

Göteborg

Göteborg

NORR

NORR

På denna flygbild syns skansen tydligt.  Den inre stjärnformen är tydliga vallar som varit inre skyddsvall. Utanför syns ytterligare en stjärnform som varit yttre skyddsvall och däremellan har säkert varit ev vattenfylld vallgrav.

Drottning Kristina

1626-1689

Kung Kristian

1577-1648

Hospitalet låg ett stycke norr om den egentliga staden vid ett Gråbrödrakloster. Munkarna tvangs flytta därifrån för att lämna plats för den hospitalsinrättning som skulle flyttas dit från Gamla Lödöse.


Hospitalet var inget riktigt sjukhus utan en anläggning dit gamla, sjuka och fattiga människor fick komma när de inte längre kunde klara sig själva.  Det är inte känt om där fanns någon läkare, men man vet att där fanns en föreståndare och en predikant. Omkostnaderna för hospitalet skulle staden stå för.


Kyrkogården ligger alldeles intill dagens Gamlestadsvägen och kan besökas än i dag.  Hospitalskyrkogården kom senare under 1800 talet att användas så som kolerakyrkogård.   Än idag finns några få gravstenar kvar att beskåda, de flesta från 1800 talet.

Hospitalkyrkogården  2018

Här en ensam sten, tillverkad av okänt material, möjligen är det täljsten. Dock synes den ljusa plattan med inskription vara av vit marmor.  Vidare har stenen haft någon ytterligare utsmyckning ovan stenen. 


På stenens övre yta syns en brottyta (50x70 mm) av någon smal uppskjutande detalj, utförd av samma vita marmor som inskriptions-plattan, d.v.s. vit marmor. Troligen har där varit applicerat ett kors (gissar undertecknad).


Inskriptionen berättar att här vilar Ernst F.C. Dose, född 1873 och död 1880.  Således vilar här ett ungt offer för kolerans härjningar i Göteborg under 1800 talet.

Denna (del av en) sten skulle kunna vara en medeltida dito.  Stenen verkar vara avslagen och dess information om hädangången person och årtal har gått förlorat. 


Min förmodan att stenen skulle kunna vara medeltida grundar jag på kristusmonogrammet, IHS, som här tydligt kan avläsas.


Detta kristusmonogram förekommer ofta i medeltida handskrifter och är för övrigt ursprungligen en förkortning för namnet Jesus.


En vanlig uttydning är att det är en initialförkortning för det latinska Jesus, Hominum Salvator (”Jesus, människornas Frälsare”). Bland svensk allmoge utlästes det förr i tiden ofta som ”Iesus, Herrans Son”.


Symbolerna nederst på stenen kan jag inte med säkerhet tyda.  Möjligen anges där initialerna till namnet på den döde, kanske står där  ”A:W”.

Reviderad 181013 med info kring Nya Lödöse Hospitalkyrkogård

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

KULTURHISTORISKT  VÄRDEFULL BEBYGGELSE  I  GÖTEBORG

ETT PROGRAM FÖR BEVARANDE   DEL II

https://goteborgsstadsmuseum.se/sites/goteborgsstadsmuseum.se/files/media/bevarandeprogram_gbg_vol_2_del_2.pdf

ARKEOLOGISK RAPPORT 2006:10  -  FREDRIKSHAMNS  SKANS

GÖTEBORGS  STADSMUSEUM

http://62.88.129.39/carlotta/web/image/blob/765257/Arkeologisk%20rapport%202006_10.pdf

Del av David Lydinghielms situationskarta av Göta älv mellan staden och Lärje gård från 1682.  Här kan man tydligt läsa ”Kiörkogården” på kartan, alldeles söder (vänster) om Hospitalområdet.  Detta torde vara platsen där jag står nu, den 12 oktober anno 2018 !   (Känns fint att vara här idag, och att i tanken kunna hedra alla de föregångare som fått sina ”hwiloplatser” här allt från 1500-talet ända in i 1800- talet)


Osäker på vad kartan anger angående ytan söder om Kiörkogården, möjligen kan det vara här som kolerakyrkogården kom att anläggas eller att expandera under 1800 talet.

Ett svep mot skansen, mot öster.  Musiken är nästan årsbarn med skansen och den komponerades av den ganska okände kompositören Nocolaus à Kempis 1647.  Stycket heter ”Sonata per violono solo”.

Här står jag inne i skansen, nere vid Göta älv där en gång i tiden brofästet fanns.  Avslutar kamerasvepet i riktning mot Hospitalkyrkogården på andra sidan av älven.  Musiken är ur samma stycke som i filmen ovan.

NORR