RAÄ Fornsök   -   Falkenberg 4:1


Den 17 augusti 2017 var jag ute för att titta på Abilds kyrka och på Hjuleberg gods.  Det var strålande solsken denna dag och då jag var klar med mina två uppdrag insåg jag att jag enkelt skulle kunna hinna med ytterligare ett historiskt nedslag.


Det var inte långt till Falkenberg tänkte jag, och så var jag på väg mot Falkenbergshus.


Inga djupare förstudier hade jag företagit mig utan det fick bli ett förutsättningslöst besök så som en helt vanlig turist.


Väl framme kunde jag se att det som finns kvar av  ”huset” endast är grunden till ett kärntorn. Tornet ligger i stark lutning så att delen mot Halmstadsvägen (som löper alldeles intill tornet) endast är någon meter högt emedan delen mot söder och Ätran är c:a 6m hög.


Då jag promenerar runt tornet och fotograferar funderar jag på hur anläggningen såg ut då den var i bruk.  Jag gissar att kärntornet varit flera våningar högt och att större delen av det näs tornet ligger på har ingått i någon större borganläggning.


I centrum av Falkenberg vid Tullbron på Ätrans östra sida, alldeles intill Halmstadsvägen ligger Falkenbergshus.  Svårt att missa, informationsskyltar finns samt gott om restauranger på gångavstånd.

Falkenberg nämns första gångerna i skrift under slutet av 1200 talet. Under den här perioden tillhörde Halland och således även Falkenberg  Danmark. 


Någon gång under andra halvan av 1200 talet byggdes en borg av danske konungen vid tiden, borgen gav senare namn åt staden.   Borgen fick namnet ”Falkenberg”,  vilket tros ha sin förklaring i att falkfångst ska ha förekommit här.

Runt näset gör Ätran en skarp krök så att borgområdet varit omgiven av vatten på (nästan) tre sidor, söder, väster och norr.

Falkenbergshus

Den kung som byggde Falkenbergshus var, gissar jag, Erik Klipping (kung 1259-1286) eller möjligen hans son Erik Menved (kung 1286-1319).


Erik Klipping blandade sig i tronstriderna som pågick i Sverige mellan Birger jarls söner Valdemar och Magnus.  Erik stödde först Magnus och senare Valdemar. 


För att finansiera sitt engagemang i denna svenska uppgörelse genomförde Erik  en devalvering av den danska valutan, vilket förmodligen gav upphov till hans tillnamn ”Klipping”.


Klipping utmanade dock starka adelsintressen i Danmark och 1282 tvangs han genom en så kallad ”handfästning” att ge Danehoffet (adelns främsta organ) ökat inflytande, framför allt över lagstiftningen. 


Aristokratins missnöje med Klippings regim kvarstod dock.  Den 22 november 1286 blev Erik Klipping mördad i Finderup på Jylland.  Nio adelsmän kom året därpå att dömas fredlösa för mordet.

Erik Klipping avbildad i en handskrift i Tallinn från 1282.

BYGGHERRE

HÄNDELSER  VID  BORGEN

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Ur Falkenbergs stads historia  -  Anders Ljung 1945


Varbergs slott och fästning - och samtida försvarsverk  -  Varbergs Museums Årsbok 1995


Karina Larsson 2007 - CD-uppsats i Historisk Arkeologi vid Lunds Universitet - Institutionen för Arkeologi och Antikens historia


Annerstedt, L. 1985 - Falkenbergs historia

Sällskapet Kulturfrämjandet 40 år - jubileumsskrift: med bidrag till Falkenbergs historia.


Länsstyrelsen Halland   -   www.lansstyrelsen.se/Halland


Historiska muséet   -   www.historiska.se


Digitalt museum   -   www.digitaltmuseum.se


CBG.fr   -    www.cgbfr.com

Falkenbergshus  anno  2017

Falkenberg

Många äldre städer i Sverige ha varit försedda med försvarsfästen eller borgar.  Dessa kom ofta att bli den centrala platsen kring vilken stadens bebyggelse framväxte.


Då det gäller Falkenberg kan detta påståendet verka missvisande ety Falkenbergshus ligger ju inte ens på samma sida om Ätran som själva staden. 


Någon gång i tiden bestämdes dock att bygga ett befästningsverk på den plats som då ansågs vara mest lämpad.  Förutom platsens geografi, ett näs kringränt av Ätran på tre sidor, så ligger ju faktiskt befästningen mitt emellan Falkenberg och Ny-Falkenberg, kanske fanns båda städerna då man byggde borgen ?

BORGEN

År 1346 låter kung Erik Menved sin riksdrott Nils Olofsson erövra borgen. Erövringen tycks dock gått fredligt till och manskapet som huserade på borgen fick under ledning av borgherren Eskil Krak oskadda avtåga.  Även då Olufsen lät borgens inneboende lämna den i fred ska borgen ha förstörts.


Det är i samband med denna erövring som ”Legenden om Ätrajungfrun” skapas.  Det sägs att Eskils syster ej litade på angriparnas löften om fri lejd varför hon ska ha samlat ihop familjens dyrbarheter och skyndat ned i ett underjordiskt valv och där sedan blivit levande begravd av de nedrasande murmassorna.


Skatten har aldrig återfunnits och legenden säger att en ond ande i gestalt av en tupp vaktar över skatten. Vidare berättas att om Falkenbergshus åter skulle hamna i nöd skall tuppen låta höra sitt väktarrop varpå Eskils syster ”Ätrajungfrun” ska vakna och träda fram och överlämna skatten.


Legenden tycks sakna mycket av sanning då något underjordiskt valv aldrig hittats samt att studier visat att Eskil Krak ej haft varken någon syster eller någon dotter.


Falkenbergshus blev efter denna stormning återuppbyggd.

UTGRÄVNINGAR

1885 byggdes Hallands Mellersta järnväg som skulle leda mellan Halmstad och Varberg. De styrande i Falkenberg vid tiden beslöt att tillåta att järnvägen skulle få läggas rakt igenom borgruinen.

Protester från riksantikvarien tjänade ingenting till, men han lyckades utverka ett uppehåll i arbetet för att låta göra provgrävningar och en undersökning av ruinhögen.


Ansvarig för provgrävningarna var amanuens Gabriel Gustafsson med hjälp av 18 man från järnvägens arbetare.  Då arbetet påbörjades var nästan hela ruinen en enda gräsbevuxen kulle och av yttermurarna syntes inget utom i sydöstra hörnet där en bit av en trappformig mur kunde observeras.

Man vet ingenting om tiden då borganläggningen första gången uppfördes, men företaget torde ligga långt tillbaka i det förflutna. Man vet att borgen fanns 1288, då den nämns i danska register i samband med ett möte mellan danska drottning Agnes och Sveriges kung Magnus Ladulås.


Om dess ursprungliga utseende vet man heller inget.  Den äldsta bild som visar läget av det gamla fästet är ett tämligen intetsägande kopparstick i Rickardssons "Hallandia antiqua”, tryckt 1752. Och här syns endast ruinens utseende före järnvägens framdragande över densamma.

Bearbetning - Steffe 2017

NORR

FALKENBERG

NY-FALKENBERG

FALKENBERGSHUS

ÄTRAN

Karta hämtad ur  Annerstedt, L. 1985 - Falkenbergs historia.

Kartan visar läget för de båda Falkenbergsstäderna under 1400 talet samt vägnätet under den aktuella tiden.

Steffe 2018

NORR

FALKENBERGSHUS

NY-FALKENBERG

FALKENBERG

Platsen vid Ätrans utlopp i Kattegatt har varit boplats för människor under mycket lång tid. På flera platser inom det nutida stadsområdet har man funnit spår av stenåldersbosättningar. Fynden visar på att människor bebott platsen så tidigt som för omkring 7000 år sedan.


Fynd från bronsålder i Falkenberg är inte särskilt många men anses dock tillräckliga för att bevisa att platsen bebotts kontinuerligt i en sammanhängande obruten utvecklingslinje sedan de första bosättarna slog sig ned.


Från järnålder saknas nästan helt och hållet gravar inom det egentliga stadsområdet. Detta torde bero på att gravar blivit förstörda genom odlingsverksamhet.  I områden där marken varit mindre odlingsbar, t.ex. på kullarna strax norr och väster om dagens stadsområde har dock högar och gravar blivit någorlunda orörda.


En av de mest imponerande bland dessa är den stora ättehögen Stomma kulle, strax söder om Stafsinge kyrka, högen tros vara anlagd omkring 600 - 800 e Kr.

STENÅLDERS BOSÄTTNINGAR

FALKENBERGSHUS

JÄRNÅLDERS-HÖG

Då Hallands Mellersta järnväg skulle integreras i Västkustbanan 1936 och då samtidigt kom att elektrifieras bestämdes att spåren skulle flyttades ett stycke söderut ned över Ätran blev ruinen av det gamla fästet äntligen befriad från järnvägsspåren.  Då uppkom möjligheten för en ny undersökning samt för en restaurering och konservering av de kvarvarande resterna.


Arbetet kom att under 1937 genomföras av en byggmästare A. Tell samt övervakas av Riksantikvariets ombud fil. doktor Erik Salvén.  Kostnaderna för denna historiskt viktiga insats täcktes av flera bidragsgivare, bl.a. av PlanteringssällskapetSmåfåglarnas Vänner, Drätselkammaren samt konsul L. Skantze.

Detta är fingerringen av guld vilken i vardera ändar slutar med ett djurhuvud och mellan dessa en fyrgrenad klo varvid troligen en ädelsten varit fäst.


Ringen förvaras på Historiska museet i Stockholm.

Vad gäller det unika ”Amadeus-myntet” så skulle det enligt flera källor finnas i Historiska museets samlingar i Stockholm.   Jag har sökt efter myntet i museets samlingar utan framgång.   Kanske har mina källor fel, sannolikt hittades dock myntet vid provgrävningarna på 1800 talet och vem vet, kanske det såldes istället för att lämnas till Historiska museet ..?


Jag har dock funnit ett mynt som väldigt mycket liknar det jag sökt.  Myntet här ovan har liknande inskrifter som det mynt jag eftersökt. 


Framsidan har ett kors och texten:    [AM] EDEVS  [CO] MES

Översättningen lyder :                       Amédée, comte  (Amadeus, greve)


Baksidan har texten:    [D] E : SABAVDI [A]

Översättningen lyder :  de Savoie  (av Savojen)


Ett annat mynt var än mer unikt. Det visar på framsidan ett kors med omskriften SABAVDIE och på andra sidan längs kanten AMADEVS.  


Myntet är en s.k. viennese präglad för Amadeus VIII, hertig av Savojen i överensstämmelse med den av honom 1428 utfärdade myntordningen.  1434 avsade sig Amadeus regeringen för att dra sig tillbaka till en eremitboning vid Genèvesjön.


Amadeus valdes 1439 till påve och han mottog värdigheten, men då han inte lyckades bli allmänt erkänd, återvände han till sitt forna eremitliv.  Amadeus var född 1383 och dog 1451.


Ovan beskrivna fynd visar på att borgen torde varit aktiv från 1200 talet.

Amadeus VIII

Falkenbergshus ruiner vid provgrävningarna 1885.

Vid undersökningsarbetet påträffades ett stort antal föremål, bl.a. silvermynt, en fingerring av guld.  Av de åtta silvermynten var ett danskt s.k. borgarkrigsmynt.  Dessa mynt är präglade i Roskilde under Erik Menveds tid (kung 1286-1319). 

Gabriel Gustafssons plan över utgrävningsområdet 1885.

FALKENBERGSHUS

KÄRNTORNET

Historiska dokument nämner ”Falkenberg” så tidigt som 1288.  Detta år hölls ett möte mellan kung Magnus Ladulås och danska änkedrottningen Agnes som skulle sluta giftermålskontrakt mellan danske kungen Erik Menved och kung Magnus dotter Ingeborg.


Det är dock oklart när Falkenberg grundades. Ovisshet råder även kring vilken stad som avses i de tidigaste handlingarna (se Ny-Falkenberg nedan) eftersom det har funnits två städer alldeles intill varandra med mer eller mindre samma namn .... eller kan det vara så att det ”Falkenberg” som omnämns i de tidigaste handlingarna i själva verket avser själva borgen, Falkenbergshus....  

    Byggmästare A.Tell       -     Om denne byggmästare har jag ej kunnat finna någon information.


   Fil. doktor Erik Salvén   -   Född i Ångermanland, landsantikvarie i Hallands län samt intendent

                                                   vid Hallands Museum.  Salvén invaldes 1951 i Kungliga Vitterhets Historie och       

                                                   Antikvitets Akademin.


    Planterinssällskapet       -   Jag gissar att detta sällskap är föregångaren till Trädgårdssällskapet i Falkenberg.


    Drätselkammaren           -   Drätselkammaren var ett utskott valt av stadsfullmäktige som skötte stadens ekonomi.

                                                   På grund av denna viktiga syssla, var den samtidigt stadens styrelse i egentlig

                                                   ekonomi mening.


    Konsul L. Skantze           -  Johan Laurentius Skantze, född 13 juni  1872, död 23 mars 1944 var grundare av

                                                   Bryggeriaktiebolaget Falken, sedermera namngivet Falcon.

                                                   (goda drycker gör de, även om undertecknad numer föredrar Carlsberg Sort Guld)

Vilken stad var först ?

Inom Falkenbergs nutida stadsområde har under medeltiden funnits två städer, Falkenberg och Ny-Falkenberg.  Man är oense kring vilken av dessa två städer som anlagts först, även om namnet ”Ny-Falkenberg” tycks visa på att denna stad skulle vara yngre jämfört med (Gamla) Falkenberg.  Arkeologiska fynd vid hittills gjorda undersökningar har dock ej kunnat visa på städernas inbördes ordningsföljd. 


Det finns flera teorier kring vilken stad som etablerades först och kring namngivningen av dessa.  Här nedan redovisas några.




Ny-Falkenberg är den yngre staden ...?

Man menar enligt denna uppfattning att Ny-Falkenberg ska ses som en ”utbrytar-stad” från den då befintliga staden  Falkenberg

En teori menar att Ny Falkenberg grundades på initiativ från den adliga släkten Thott som hade stor makt i Danmark under medeltiden.  Etableringen ska då ha skett i syfte att främja Thotts handelsintressen och för att samtidigt konkurrera med den äldre, av kungamakten etablerade staden, (Gamla) Falkenberg.


En annan teori går, tvärt om, ut på att kungen själv skulle ha legat bakom Ny Falkenbergs etablering. Man menar här att släkten Thott skulle ha skaffat sig en så pass mäktig ställning i (Gamla) Falkenberg att kungen därför skulle ha haft intresse av en ny stadsetablering som ett motdrag i maktkampen gentemot adeln.



Ny-Falkenberg är den äldre staden ...?

En annan uppfattning menar att Ny-Falkenberg är den äldre av de två. Man menar här att det är orimligt att hävda att man flyttar en stad till en plats belägen uppströms jämfört med (Gamla) Falkenberg (se karta ovan) och således till ett sämre läge för kommunikation med Kattegatt.


Dessutom torde möjligheterna att anlägga en hamn här varit små på grund av att höjdskillnaden mellan staden och Ätrans vattennivå var c:a 8 meter vid tiden. Vidare fanns forsar både uppströms och nedströms Ätran.




Spår av Ny - Falkenberg















Grundplanen till Falkenbergshus utgörs av en kvadrat med 15,5 meters yttersidor och byggnaden har utgjorts av ett kraftigt borgtorn med ansenlig höjd.  Därom vittna de solida bottenmurarna som vid markytan har en tjocklek av 5 m och längre ner än tjockare.  För att öka bärkraften i grundmurarna har dessa byggts i terassliknande avsatser upp till markens yta.


De partier av murarna som finnas kvar idag är helt och hållet uppförda av otuktad natursten. Byggnaden har varit uppförd dels av gråsten dels av tegel med kalkbruk som mellanslag.


Tornets inre utgörs av ett källarrum, till vilket man ej haft ingång till från marknivå. Källarrummet har nåtts från den ovanför varande våningen. 


Källarrummets golv ligger på ett djup av 3,6 m. under ruinens högsta murparti.  Rummet är en kvadrat om 4 meters sidor och torde haft en ansenlig höjd, då det i de kvarstående murresterna saknas hål för bjälkfästen.


Falkenbergshus torde i sitt ursprungliga skick varit ett borgtorn av huvudsakligen samma byggnadskontruktion som Kärnan i Hälsingborg och möjligen även av samma höjd.


Sannolikt har Kärnan i Helsingborg samma byggherre som Falkenbergshus, läs om byggherrar längre ned på sidan.



De enda idag synliga resterna efter Ny Falkenberg är S:ta Gertruds kyrkoruin.  Arkeologiska undersökningar av ruinen har gjorts år 1920 och 1965.  


1988-89 gjordes arkeologiska undersökningar vid Ny Falkenbergs förmodade stadsområde.


När slutundersökningen utförts kunde arkeologerna konstatera att platsen för utgrävningen helt saknade kulturlager från medeltiden.


Slutsatsen blev att det knappast funnits någon senmedeltida bebyggelse sydöst om S:ta Gertruds kyrkoruin.  Stadens medeltida utbredning förblir  således fortsatt okänd för oss.


Troligtvis har de lämningar som funnits plöjts sönder och syllstenar plockats bort då det sannolikt inte tog lång tid innan området började användas som jordbruksmark efter det att staden lagts ner .


På bilden till höger syns grundmurarna till S:ta Gertruds kyrkoruin vid utgrävningarna år 1965. Ruinen kan än idag beskådas.

S:ta Gertruds kyrkoruin

Steffe 2018

Borgen har varit föremål för undersökning vid två tillfällen, 1885 och 1937.  Dock har aldrig hela borgområdet, som tros omfatta en stor del av uddens västra del, undersökts. 

BORG-
OMRÅDE

Del av kopparsnitt ur ”Hallandia antiqua”.  Motivet från sydväst,

man kan ana ruinen i bildens mitt samt Ätran i förgrunden.

Vidare torde Falkenbergshus ha omfattat en större anläggning än endast tornhuset.  Vid utgrävningar av Gabriel Gustafssons 1885 gjordes fler provschakt i tornets närhet för att om möjligt finna fler konstruktioner från tornets tid. På planen över utgrävningsområdet här ovan syns schakten som mörka rektanglar.


Gustafsson menar att Falkenbergshus var en borg av type Castrum-curia typ. Denna borgtyp består av en starkare befäst castrumdel som ofta är försedd med ett stentorn, samt en separat curiadel som omfattar ekonomibyggnader, förråd mm.


Castrumdelen har i Falkenbergshus utgjorts av området närmast stentornet. Curiadelen med ekonomibyggnaderna har legat på näsets norra del. Bara ett 50 tal meter nordost om tornet finns en hög och imponerande kulle, c:a 25 x 50 meter stor. Denna kulle är på Gustafssons plan utmärkt med ”A”.  Kullen är inte naturlig eftersom dess höga och branta kanter bryter av tvärt mot det omgivande landskapet. Dessutom är kullen jämn och plan som om den varit avsedd för bebyggelse.


Gustafsson hade inga resurser till en omfattande undersökning av curiaområdet, dock togs ett schakt upp i kullens södra del. Man fann då ett lag större gråstenar som visserligen låg oregelbundet. Närmast ovan stenlagret märktes en svart rand med kolstycken vilket tyder på någon form av träkonstruktion. En rimlig tolkning är att stenarna varit syllstenar som burit upp ett trähus.


Vidare fann man en sänka öster om borgområdet som ej tycks vara naturlig utan snarare grävd. Denna skulle kunna varit en vallgrav som tjänat som borgens skydd mot öster.  Se karta nedan.

Järnvägen från 1885 på väg bort. Den flyttades c:a 400 meter söderut.

Bara järnvägsbanken kvar.

Källarrummet i tornet frilagt. Delar av det ursprungliga golvet ses här.

Falkenbergshus från sydväst.   Den vackra Tullbron till vänster i bild byggdes mellan 1756 och 1761.

Stenhantverk från 1200 talet !

Tornrummet.

Mot söder.

CURIA OMRÅDE
CASTRO OMRÅDE

På denna karta från 1751 omnämns ”vallgraven” i syd-nordlig riktning ”E” som en däld.  Vidare har markerats ytterligare två dälder i väst-östlig riktning.  Dessa sänkor avgränsar kullen (”Backe”) som Gustafsson menar antagligen ha hyst ekonomibyggnader.      En större bild av kartan finns HÄR.

”DÄLD”
”DÄLD”
CASTRO OMRÅDE
CURIA OMRÅDE

I samband med Engelbrektsupproret (1434-1436) kom Falkenbergshus att hamna i en krigisk situation.  Engelbrekt med sin upprorshär belägrade Varbergs fästning men lyckades inte inta den.  Slottsherren på Varbergs slott, Axel Pedersen Tott, fick dock ingen fördelaktig överenskommelse med sig då Engelbrekt tågade vidare mot Falkenbergshus.  Axel hade då mist sin bestämmanderätt över hela bygden kring Varberg.


Slottsherre på Falkenbergshus var Axels son Åke Axelsen Tott. Engelbrekts här stormade borgen utan att inta den. Åke fruktade dock nya anfall och beslöt att lämna borgen och att fly i säkerhet.  Hela borgens styrka tog sig till sina skepp samtidigt som man satte eld på borgen.  Branden blev stor och Falkenbergshus brann ned och var förstörd.


Denna händelse satte punkt för borgens vidare existens, Falkenbergshus kom aldrig att byggas upp igen.

Åke Axelsen Tott och hans män flyr från Falkenbergshus och sätter borgen i brand.     Teckning av Stefan Gustafsson.

1937 - Undersökning och konservering

1885 - Provgrävning

1300 talet

1400 talet

En riktig arbetare !

Myntet här ovan är per anno 2018 till salu på den franska auktions-siten CGB NUMISMATICS PARIS,  HÄR.  

Från sydväst.