RAÄ Fornsök   -   Dragsmark 2:1


Den här dagen skulle bli en stekhut semesterdag, redan när jag vaknade insåg jag detta.


Vid frukost ställde jag frågan till min dotter Klara om hon möjligen ville följa med sin far på en historisk utflykt (jag visste att hon inga andra planer hade denna dag).


I normala fall svarar mina familjemedlemmar alltid nej på denna fråga som jag ändå ställer dem då och då....men just denna dag ... svarade Klara JA !!


Vi startade resan direkt efter frukost, det var redan 23 grader Celsius klockan 09.00.  Asfalten på E6:an visade oss det fysikaliska fenomenet ”totalreflektion”  trots den relativt tidiga timman.


Inga problem att hitta rätt, vi följde GPS:en och rätt vad det var såg vi tornet på Dragsmarks kyrka och då visste vi att vi var framme.


Sedan följde en ganska kort (av respekt för Klara) men effektiv fotografering av ruderna av det forna klostret.


Vad jag genast kunde konstatera var att delar av klostrets forna byggnadsyta i senare tider blivit bebyggt med nya byggnader å gården Closter.


De flesta av gårdens alla byggnader är idag borta, men mangårdshuset står kvar.  Jag förstod ganska snabbt att delar av klostret sannolikt ligger under jord just i trädgården till nämnda mangårdsbyggnad.

Alldeles norr om Orust, på Koljefjordens norra sida, ligger ytterst på Bokenäset Dragsmark. 


Tag sikte på Dragsmark kyrka, hittar du den är du framme ety klosterruinen är kyrkans närmsta granne.

Klostret

Några mer precisa historiska beskrivningar av gården Closter har jag inte kunnat finna.  Men det boningshus som står där idag bedömer jag vara byggt under  tidigt 1800 tal.

Dragsmarks kloster byggdes på norsk mark.  Klostret instiftades på initiativ av den norske kungen Haakon Haakonsson år 1234.  Haakon beslöt då att flytta Premonstratenosordens kryka från det redan befintliga klostret i Tönsberg till Dragsmark.


En orsak som sägs ligga till grund för beslutet att flytta kyrkan till Dragsmark var att läget på Bokenäset norr om Orust var mer strategiskt lämpligt med bland annat avseende på den tidens viktigaste färdvägar.


I samband med flytten till Dragsmark skänkte Haakon hela  50  markabol    av sitt fädernes arv till klostret som fick det vackra namnet "Monasterium de Silva Sancte Marie" och som var helgat åt Jesu Moder.  På norska språket översattes namnet till Marieskogs kloster, men den vanligast benämningen lär ha varit det, efter ortens gamla namn,  Draxmarks kloster.


Klostret byggdes upp av tolv bröder från moderklostret i Börglum som stod på nordvästra Jylland.  Bröderna tillhörde Premonstratenserorden som instiftades 1121.

Platsen för Dragsmarks kloster på 1870 talet, efter pastell av artisten C. F. Richter. 


I bakgrunden Skålberget, till vänster därom skymtar Rörbäcke kile.  I bildens mitt syns Dragsmarks nuvarande kyrka och till vänster om denna, den på 1930 talet rivna ladan.  Till höger om ladan syns gården Closters mangårdsbyggnad och mellan denna och kyrkan anas själva klosterkullen med det på densamma uppförda uthuset.


Pastellen är gjord i riktning mot nordost.  

Klosterkullen i Dragsmark på 1870 talet från en beskuren pastell av konstnären C. F. Richter.   Till vänster syns den i slutet av 1930 talet rivna ladan.  Till höger därom syns Dragsmarks nuvarande kyrkas torn och framför detta det på klosterkullens krön uppförda uthuset.

Pastellen är gjord i riktning mot norr och Richter stod i gården Closters mangårdsbyggnads trädgård. 

Utgrävningar
Legenden  om  Axel  &  Valborg
Dagsmarks  kloster  anno  2017

*

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

Jag har gjort endast ytliga studier kring denna legend om olyckliga kärlek.   Först lärde jag mig att denna legend var kopplad till just Dragsmarks kloster emedan jag senare erfor att legenden hade norskt ursprung och ytterligare senare insåg jag att legenden faktiskt hade sin upphovsman i Danmark.

Det synes mig att legendens ursprung ligger i den danske poeten Adam Oehlenschlägers (1779 - 1850) text i fem verser vid namn ”Axel og Valborg”.  Texterna skrev Oehlenschläger i Paris 1808 och de trycktes i Köpenhamn 1810.

Dramats handling utspelar sig i originaltexten kring katedralen i Trondheim under tiden för Haakon  Haakonssons regeringstid (1217 - 1263). 

Sannolikt har dikten tagit sig till Bohuslän och där blivit tonsatt och funnit sin Bohuslänska prägel.  Melodin har så vitt jag kunnat finna varit en ”monsterhit” i det Bohuslänska samfundet under 1800 talets första hälft.

Hör här min egen tolkning av dikten med sin Bohuslänska melodi.   Min fru Linda spelar piano och det är sannolikt den del av framförandet som ger någon behållning.  

LYSSNA  HÄR !

Dragsmarks kloster är också bekant genom en folksagan om två människors olyckliga kärlekssaga. Visan heter "Visan om riddar Axel Tordsson och sköna Valborg Ingemarsdotter".  Enligt denna folksaga ska Dragsmark ha varit skådeplatsen för dessa båda älskandes romantiska saga.

Del av karta från år 1749.  Gården Closter i mitten av bilden, ruderna efter Dragsmarks kloster strax intill.   Anteckningen just ovanför klostret anger ”Dragsmarks kyrika” samt finns där intill en liten markering som visar kyrkans position.  Denna text syftar till den nuvarande kyrkan i Dragsmark och måste vara ett senare tillägg på originalkartan då ju bygget av denna kyrka knappast hade börjat år 1749.    Kyrkan (den nuvarande)  invigdes 1756.


SE HELA KARTAN HÄR !

Klosterkyrkans västra entré, mot öster, med Skålberget i fonden.

Längs klosterkyrkans södra vägg mot väster.

Klosterkyrkan mot sydost.  Gården Closters mangårdsbyggnad till höger i bild.

Från långhusets västra entré mot altaret i koret, mot öster.

Altaret.

Pelarfundament i koret som burit valvet i det samma.

Promenad genom den västra entrén genom långhuset och fram till altaret, och sedan vidare in i sakristian via den smala gång (mellan koret och sakristian) som sannolikt fanns till för munkarna så som en passage mellan klosterdelen och kyrkan (och direkt in till till koret).

Trappa från koret till sakristian.

Trappa från koret till sakristian i annan vinkel.

Här syns tröskelstenen i dörren till koret från sakristian.  Titta noga på stenen, och tänk på alla de bröder som passerat denna dörr i sitt dagliga (och nattliga för den delen) andliga arbete.   Man blir enna rörd !


Tröskeln är av fint huggen av kloritskiffer.  Denna bergart fanns inte att tillgå i klostrets omedelbara närhet, kanske bröts stenen på södra Skaftö där det sägs ha funnits en täkt av just kloritskiffer.  Avståndet mellan denna täkt och byggplats är fågelvägen 8 - 10 km, med minst en båtfärd inräknad !!!  


Är det så att stenen kommer från detta brått så är det ett mycket imponerande arbete som korherrar och lekbröder gjort !!    Starka gossar helt enkelt !!    Studera Kloritskiffrets väg till Dragsmark här nedan!

Här är C.F. Richters originalmålning som idag ägs av Bohusläns Museum. 


Konstnärens Carl Fredrik Richeters hustru, Christina Hammar tillhörde den kända Hammersläkten som innehade Dragsmarks klostergods 1624 - 1644  genom Nils Hammer som dog 1644.

Mina studier har givit att den kyrka som sägs att på order av Haakon Haakonsson ska ha flyttats från Tönsberg till Dragsmark år 1234 inte alls är den byggnad av sten som vi idag kan se ruinen efter, utan den första kyrkan på platsen torde ha varit en träkyrka (nr:1), och den har i så fall stått på samma plats så som dagens träkyrka gör (läs vidare nedan).  


Att den första kyrkan skulle ha varit en träkyrka känns ju samtidigt helt rimligt när det kommer till transporter av byggmaterialet, då avståndet sjövägen mellan Tönsberg och Dragsmark är c:a 300 km. 

( en  kort  studie  kring  de  kyrkor  som  stått  i  Dragsmark )

Det finns inte mycket att finna i källorna kring Dragsmarks kloster.  Kanske kan det bero av mina begränsade möjligheter att komma över källorna,  (min forskning sker ju nästan uteslutande via internet hemma i min trygga Apple-miljö)  ety det största källmaterialet lär finnas i Norge. 


Man vet dock, förutom att Haakon Haakansson under 1200 talets första hälft bidrog med bl.a. mark då klostret flyttades från Tönsberg till Dragsmark.  Man vet också att bland klostrets välgörare under 1300 talet även fanns kung Magnus Eriksson (1316-1374) och hans gemål drottning Blanka.


I det dåtida Norge var Dragsmarks kloster ett viktigt kloster med inflytande och stora jordegendomar.  Klostret var litet men nådde tidigt glans och välmåga, mycket tack vare goda och nära kontakter med konventen i Frankrike och Tyskland.


Bygden kring Dragsmark var under medeltiden ett betydande kulturcentrum med klostret som medelpunkt för andlighet, bildning och kultur.  Det sägs t.ex. ha förekommit en akademi (för den tidens adliga ynglingar) i klostrets regi.  Huruvida denna akademi huserade i klostrets byggnader eller annorstädes är okänt.


Klostrets storhetstid inföll under 1300 och 1400 talen.  Klostret livnärde sig då på arrenden från sina 141 gårdar samt av det egna jordbruket.  Fraktfart och fiske var ytterligare viktig inkomstkällor.




Klostret var verksamt fram till reformationen på 1530 talet och de få bröder som valde att stanna kvar tilläts leva i klostret på det villkoret att de underhöll en Luthersk präst i Bokenäs gamla kyrka.  De sista fromma bröder som stannat kvar läste sina mässor och levde i en fattig tillvaro i de till stor del redan då förfallna klosterbyggnaderna. 


Klosterkyrkan förföll efter hand ytterligare och redan mot slutet av 1500 talet var den oanvändbar för gudstjänstbruk.


Den slutliga domen för klostret i Dragsmark kom då den danske kungen Kristian IV, något årtionde efter biskop Jens Nilssöns besök, beslutade att sten skulle tas från klostret och fraktas ner till Bohus slott och där förstärka Bohus fästning. 


I ett kungligt brev av den 15 april 1610 till ståthållaren på Bohus heter det: "att du låter tillsäga bönderna som äro boendes omkring Dragsmarks kloster att efterhanden med deras båtar samma sten framföra till Bohus och det utan frakt".


År 1846 sammanstörtade den sista resten av klosterkyrkans murar. 

Premonstratensorden är en romersk-katolsk orden, stiftad 1120 av ärkebiskopen i Magdeburg, Norbert av Xanten.  Orden fick sitt påvliga godkännande 1126.


Det första klostret anlades i närheten av staden Laon i Frankrike på den plats där Norbert i en uppenbarelse fått en särskild äng utpekad som platsen där klostret skulle ligga.


Klostret kom att kallas Prémontré efter orten Prémontré (lat. præmonstratum, d.v.s. "förutsägelse").


Av 1100 tals-klostret finns idag nästan inga lämningar kvar, dock står tre byggnader från 1500 talet fortfarande kvar på ursprunglig plats.  I en av dessa byggnader finns idag en kyrka, dedicerad Sant Nobert.  På det övriga gamla klosterområdet huserar idag ett psykiatriskt sjukhus.


De av ordens medlemmar som var prästvigda kallas korherrar, övriga benämns lekbröder.  Korherrarnas gärning var att både ägna sig åt from andakt och agera i världen utanför klostermurarna. Korherrarna tjänade flitigt i närbelägna sockenkyrkor under medeltiden.  Vidare omfattade verksamheten praktisk sjukvård och undervisning.


Korherrarnas dräkt var vit där färgen skall påminna om den den dräkt som ängeln bar vid den tomma graven efter Jesu uppståndelse.  Lekbrödernas  dräkt var grå.

*

Markabol  avsåg ett skatteuppbördsdistrikt eller en skatteenhet som i Dragsmarks fall skulle ge klostret en skatteintäkt  på dessa bols / gårdars inkomster.  Systemet med markabol förekom i Norden under medeltid och en tid in i 1500 talet.

Dragsmarks nuvarande träkyrka. (nr:5)

Del av en fresk i 1300 talskatedralen i Orvieto föreställande Sankt Nobert av Xanten.  


Orvieto ligger i Italien, c:a 10 mil norr om Rom.

Håkon Håkonssons sigill.

Håkon var norsk kung 1217-1263

Avbildningar  -  Dragsmark

Ur Vikarvets årsbok 1952 - 1957

Dessa, m.fl. viktiga pusselbitar i vår historia ligger (i och för sig i ordnade rader) strödda på marken/golvet i klosterkyrkan .... man blir enna ledsen....


Just de tre stenarna på bilden här ovan, vackra stendetaljer hör inte ihop, men de är sannolikt alla tre delar till olika fönsteromfattningar i klosterkyrkan.

En nisch i östra muren i slussen mellan kor och sakristia.  Nischens funktion har ej kunnat bestämmas.

” Det var i de åren då den kraftfulle och för kyrkan nitälskande Håkon Håkonsson regerade i Norge.

Ett fartyg styrde in mot södra Vikens kust.   Efter att ha klarat strömmarna i den trånga farleden norr om Orust utbredde sig för de sjöfarande Koljefjordens öppna vatten.    En skarp babordsgir och man var inne i den lugna  Rörbäckskilen. 

På fartyget befann sig en skara munkar, vilka efter en hänvändelse till abboten i Börglums klostret i Jylland hade i uppdrag att anlägga och bygga upp en ny klosterstiftelse i denna del av kung Håkons rike.   Munkarna tillhörde premonstratensernas orden.    

Deras antal var tolv liksom apostlarnas, vilket det brukade vara vid färder som denna, vilken var att betrakta som ett slags missionsresa. I spetsen för skaran stod en förman,  det nya klostrets blivande abbot. ”

Sedan reformationen under 1500 talet då klostret avvecklades och munkarna successivt flyttat ut har klostret använts som ett stenupplag för olika byggprojekt.  


Bl.a beordrade ståthållaren på Bohus fästning, Sten Mattson Laxmand den 28 februari 1610, efter kunglig befallning att till arbetena som då pågick på fästningen använda ”den kampesten som finnes vid Dragsmarks kloster” med tillägg ”Vi tillskicka dig en stenhuggare, som samma sten, så många som der tjenlige äro, skall tillhugga og ellers derforunden hugge så mange flere dertill kan förnöden göras”


Ruinerna av Dragsmarks kloster hade under århundradena lämnats åt sitt förfall.  Under 1800 talet var dock intresset stort kring nationens historia och dess lämningar. 


Göteborgs- och Bohusläns Fornminnesförening kände sig så ansvariga för att belysa historien kring Dragsmarks kloster och ansökte således om tillstånd, hos Kungliga Vitterhets- och Historie- och Antiqvitets-Akademin, om att göra utgrävningar av Dragsmarks kloster.


Ansökan skrevs den 25 februari 1894 och redan den 7 maj samma år gavs tillståndet att utföra grävningarna, dock på egen bekostnad.

BIDRAG TILL KÄNNEDOM OM

GÖTEBORGS OCH BOHUSLÄNS  FORNMINNEN OCH HISTORIA

UTGIFNA PÅ FÖRANSTALTANDE AF

LÄNETS  FORNMINNESFÖRENING - 1899

Wettergren & Kerber - LIBRIS 18629450

SKAFTÖ

DRAGSMARK

 ~9 km     fågelvägen

DRAGSMARKS KLOSTER  OCH SAGAN OM AXEL OCH VALBORG

AV AXEL EM. HOLMBERG - 1856

Här ovan syns en kompletterande drönar-film som jag gjorde i september månad, i nådens år 2018.

(filmat med min första alldeles egen drönare YUNEEC BREZE 4K)

Kompletterande  foto  och  drönar-film  anno  2018

Bilden är tagen mot nordost, man kan ana den lilla båthamnen i Rörbäcke kile bortom Dragsmarks kyrka. 


Även då källorna berättar att mycken sten från klosterkyrkan hamnade på Bohus fästning så menar undertecknad att den nuvarande kyrkogårdsmur sannolikt är byggd av klosterkyrkans stenar.

KULLEN

Man fann genast klosterkyrkans västra gavel, grundmuren grävdes ut ända ned till berget som den vilade på.  Mitt på gaveln fanns kyrkans västra port och de tre trappsteg, fullständigt bibehållna, upp till denna  (nr.1 på ritningen längre ned på sidan).

Prolog

Utgrävningarna av Dragsmarks kloster kom att utföras under ansvar av Georg Wilhelm Berg, mer information om Berg återfinns längre ned på sidan.


Utgrävningarna blev omfattande och många intressanta fynd gjordes.  Här kan dock endast en mycket begränsad beskrivning av dessa göras.   Till den som på djupet vill förkovra sig i utgrävningen vill jag rekommendera att eftersöka den bok som utgavs 1899 och som beskriver utgrävningen i detalj, ”Undersökning. Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia”.    (Länk återfinns längst ned bland källhänvisningarna)



Då utgrävningarna startade fanns inget av klosterbyggnaderna ovan jord.   Man inledde grävningarna i den kulle som befanns på gårdsplanen norr om gården Closters  mangårrdsbyggnad.

Utgrävningen

Planritning från Georg Wilhelm Bergs utgrävningar, publicerad i :   ”Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförening - 1899”  

Bearbetad  av  undertecknad 2018.

Det vackra flät-mönstrade tegelgolvet i klosterkyrkan.

Planritning från Georg Wilhelm Bergs utgrävningar, publicerad i : ”Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförening - 1899”          

I koret fann man de stora stenarna som utgjort grunden till altaret (nr.13)Vidare fann man i korets båda östra hörn grunderna till kyrkans östra hörnpelare som burit valvet över koret (nr.11 & 12).   Även pelargrunderna vid långhusets hörn kunde identifieras (nr, 2, 3, 18 & 24).


Längs med södra väggen intill koret hittade man ytterligare ett rum (nr.20), förbunden till koret genom en liten sluss (15)Från slussen fanns en dörr mot väster (21) som sannolikt ledde till klostrets korsgång.  Rummet intill koret (20) har varit sakristia.


Utgrävningen kunde också konstatera att den stenkyrka vi ser ruderna efter idag inte var den första på platsen.  Man fann gravar och ett kulturlager under grunden för denna senare kyrka.

Sedan fortsatte grävningarna längs norr, östra och södra muren.  Inne i kyrkans syd-västra hörn återfanns en yta med kyrkans ursprungliga golv av rött tegel vilket lagts i murbruk vilande på sjösand. 


Närmast västra gaveln låg stenarna i sneda rader och ett stycke längre in (österut) övergick mönsterläggningen till ett vackert flätmönster.

Västra gaveln med den välbevarade trappan.

Bild från Georg Wilhelm Bergs utgrävningar, publicerad i :  ”Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförening - 1899” 

Planritning över ett förmodat utseende av klostret i sin helhet från Georg Wilhelm Bergs utgrävningar, publicerad i :  ”Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförening - 1899”          

Nu då hela klosterkyrkan med sakristia var undersökt så avslutades utgrävningarna.  Någon ytterligare utgrävning av klostret i sin helhet har aldrig gjorts.  De utgrävda delarna ses här nedan med skrafferade murar. 


Övriga murar beskriver ett förmodat utseende av klostret i sin helhet enligt Georg Wilhelm Berg.

Fynden  i  korthet
Epilog

DRAGSMARKS KLOSTER  samt Dragsmarks och Bokenäs kyrkor

CHRISTER ANDERSSON - 2006        -      ISBN 91-87360-40-3

Kloritskiffrets  väg  till  Dragsmark ... ?
Kompletterande drönar-film över ruinen utförd 180917 finns att afnjuta längre ned på sidan.
Premonstratensorden
Kyrkorna  i  Dragsmark
Klostrets  nedmontering

Egna studier ger här att jag kan redovisa en möjlig plats för munkarnas bergstäkt där man hämtade kloritskiffret. Efter studier hos Riksantikvariets fyndregister har jag funnit två möjliga platser på Skaftö.  Båda platserna beskrivs som ”Gruvområde” och schakten på respektive plats sägs visa fyndighet av mineralen kvartsDen ena platsen sägs även visa på fyndighet av fältspat.


Vidare studier av den av munkarna använda mineralen kloritskiffer har givit mig att denna bergart består av klorit samt av just kvarts eller fältspat.


Således vågar jag nu visa på dessa två platser på Skaftö så som möjliga platser för munkarnas bergtäkt.  Man måste ändå förstå att denna teori endast är en gissning av undertecknad  (en gissning som dock mycket väl skulle kunna vara mitt i prick).

SKOGEN  Utveckla ditt skogsbruk

https://www.skogen.se/glossary/kloritskiffer

Kompletteringar  anno  2018

Då man kommit långt ner i jordlagren hittades bl.a. rester av målat glas, lergods-fragment mm.  Vidare hittades mindre brottstycken av en vit marmorliknande stenart.  Dessa fragment återfanns på flera platser i kyrkan, t.ex. inmurad i grundmuren vilket tyder på att detta stenmaterial härstammar från en äldre stenkyrka på platsen, sannolikt från den första stenkyrkan som byggdes av munkarna under första hälften av 1200 talet.


Efter vidare undersökning av dessa stenfragment kunde man se att dessa var belagda med glasyr.  Glasyrens yta  visade sig var mycket ojämn vilket man tolkat så som att glasyren inte blivit anbringat stenarna avsiktligt. Marmorstenarna tycks blivit utsatta för mycket hög värme och därpå har en ”glasyrliknande” yta bildats.


Dessa antaganden ger att den ursprungliga (den första) stenkyrkan på platsen har drabbats av brand. Branden har sannolikt blivit denna kyrkas bane.  Därefter har en ny stenkyrka byggts på samma plats, och det är ruinen efter denna kyrka vi idag kan se och uppleva i Dragsmark.

FÖRSTA  KYRKAN

ÖVRIGA  FYND

Förutom mängder av lösfynd såsom keramikfragment hittades flera mynt och brakteater slagna i Sverige, Gotland, Danmark, England, Mecklenburg, Hamburg, Lübeck och Stralsund.  Mynten och brakteaterna var slagna under tiden från 1275 fram till 1530 talet.


Vidare hittades mängder av bokbeslag, likkistebeslag av förgylld koppar, rester av liturgiska redskap så som t.ex. en Holk av förgylld brons till ett processionskors vid sidan av mängder av föremål avsedda för utsmyckning av lekamen och hus.

GRAVAR

Mängder av gravar hittades under kyrkan (kyrkornas) golv, se ritningen ovan.  Bl.a. hittades i en av gravarna belägen strax norr om högaltaret i resterna av en träkista ett skelett som vid sin sida bar ett svärd.


Svärdet var ett c:a 1m långt tvåhands-svärd, svärdet daterades till 1300 tal.  Ytterligare ett svärd daterat från samma epok hittades i en annan en grav.

Det första svärdet som hittades strax norr om högaltaret.

Bild från Georg Wilhelm Bergs utgrävningar, publicerad i :   ”Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförening - 1899”  

GRUV-OMRÅDEN

Ett mynt från Haakon V Magnussons tid (1299 -1319). Valören är 1/4 penning.

Bokbeslag av förgylld koppar.

Likkistebleck av koppar.

Bilder ur Georg Wilhelm Bergs ”Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns Fornminnesförening - 1899” .

Någon tid senare, under 1230 talet, kom så munkarna att bygga en ny stenkyrka och en hel klosteranläggning.  Denna anläggning valde man så att anlägga ett femtiotal meter sydväst om denna den första träkyrkan.


Vid utgrävningar av den nuvarande ruinen av klosterkyrkan av sten som gjordes 1897 av Wilhelm Berg framkom att sannolikt ytterligare en kyrka av sten (nr:2) kan ha föregått den stenkyrka vi idag ser ruinen efter, mer om denna uppgift längre ned.





Således, om man väljer att tro dessa beskrivningar, skulle den kyrka vi idag ser ruinen efter vara den tredje kyrkan (nr:3)  i Dragsmark. 





Efter blixtnedslaget och branden i den absolut ursprungliga träkyrkan 1624-25 kom år 1626-27 en ny träkyrka (nr:4)   att byggas som allmänhetens församlingskyrka.   Denna kom att stå kvar fram till 1754.  






Den nuvarande och aktiva träkyrkan i Dragsmark som byggdes efter 1754 skulle, om ovanstående beskrivningar av tid och skeenden är riktig, vara den femte  kyrkan på denna plats (nr:5) .

Långt senare, år 1594 omnämns denna den första träkyrkan att stå invid den vid tiden förfallna klosterkyrkan av sten.  


Det framgår då genom oslobiskopen Jens Nilsöns referat från en visitationsresa han företog genom Bohuslän år 1594 att denna träkyrka existerade parallellt med klosterkyrkan av sten. 


Kanske hade denna träkyrka efter hand blivit en separat församlingskyrka för allmänheten.  Nilssön ska vid sin visitation ha förmanat församlingen att återuppbygga denna kyrka ”så att den kunde bliva en kyrka av” .


Hur det blev med Nilsöns förmaning vet man ej, men man vet att kyrkans tak 1623-24 var täckt med torv på näver och att den sedan brann ned efter ett blixtnedslag 1624-25.   Detta uppgift ger att den ursprungliga träkyrkan då ska ha existerat under nästan 400 år !! 

Georg Wilhelm Berg, född 8 augusti 1839 i Visingsö socken i Jönköpings län, död 16 juni 1915 i Kungälv, var en svensk historisk, arkeologisk och genealogisk författare.  Han tog avgångsexamen vid Jönköpings högre elementarläroverk 1856.  


År 1870 kom han till Göteborg, och 1872 fick han en tjänst som kassör på Bergslagernas järnväg, och blev 1876 förste kamrer med bostad i Göteborg.  Han stannade på sitt tjänst fram till 1910.


Sin lediga tid ägnade han åt historiska efterforskningar och publicerade bland annat ”Samlingar till Göteborgs historia,  Göteborgs stift under 1700 talet” (1892),   och han var också en mycket flitig medarbetare i Svenska Fornminnesföreningens tidskrift och i den av Bohusläns hushållningssällskap bekostade  ”Bidrag till kännedom om Göteborgs- och Bohusläns fornminnen och historia”.


Han blev 1882 korresponderande ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och 1885 ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.   

Georg  Wilhelm  Berg

*

*

Totalreflektion är ett fenomen då ljusstrålar reflekteras i en gränsyta mellan två medier med olika optisk täthet.  På ren svenska menar undertecknad att en vanlig situation att uppleva fenomenet t.ex. är när man kör bil då asfalten på vägen är mycket varm.  Då kan man uppleva att området just ovan asfalten nästan uppför sig så som en vattenyta, man upplever en hägring.