Dösen i Valla  (Tjörn)                             151207

Dösen i Klövedal  (Tjörn)                       151207

Hagadösen (Orust)                               151226

Långdösen i Svensby (Hisingen)           160313

__________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Steffes   utflykter

Dösar är den äldsta form av megalitgravar här i Norden. De anlades under en del av den s.k bondestenåldern, omkring 3600–3350 f Kr. Gravskicket förekommer i hela Danmark i stort antal, c:a 4500 dösar finns där bevarade. I Sverige förekommer de nästan bara längs Skånes kuster och längs Västkusten. Enstaka dösar finns även i Falbygden, Värmland, Östergötland och på Öland. Totalt finns c:a 100 dösar bevarade i Sverige. I stora delar av västeuropa förekommer samtida liknade typer av megalitgravar, dock är vi ensamma om dösar, så som de ser ut hos oss här i Sverige och Danmark. Enstaka exemplar av Dösar förekommer också i sydöstra Norge.  För RAÄ:s karta som visa dösarnas utbredning i Sverige, klicka här.

Dösarna efterföljdes av en annan form av megalitgravar, gånggriften, vars kammare är större än hos dösar. Dösar, gånggrifter och de ytterligare senare hällkistorna anses alla omfattas av begreppet megalitgravar, även om framför allt, hällkistorna i regel är små och byggda av mindre stenblock. Gemensamt för alla tre typer av megalitgravar är att de ursprungligen varit täckta av jord och torv som bildat en hög där endast takhällen varit synlig.

I de flesta fall är kammaren uppbyggd av 4–7 stående väggstenar som bildar en kammare med ett enda takblock lagt ovanpå. Den äldsta döstypen i Norden är den kistformade eller rektangulära gravkammaren, omgiven av en avlång eller rektangulär hög och kantkedja. Dessa långa högar kan innehålla flera döskammare och döstypen kallas då långdös.

En något yngre döstyp har en mer rundad eller kvadratisk gravkammare och omges oftast av en rund hög och kantkedja, de kallas följaktligen runddös. Runddösar är särskilt vanligt förekommande i Bohuslän, exempelvis den kända Hagadösen på Orust, vars hög är ganska obetydlig men vars kammare är en av landskapets största. Hos en del dösar förekommer även ett par tvärställda stenar vid öppningen vilket bildar en ingång in till kammaren.

Dösarnas kammare anses oftast ha varit avsedd för gravsättning av en enda person, även om många saknar spår efter gravläggningar över huvud taget, och att andra dösar verkar ha blivit använda under flera århundraden. Få fynd av lämningar har påträffats i dösar jämfört med de efterföljande och större gånggrifterna som ofta visar spår av mänsklig aktivitet.

- 4000

- 1800

0

2000

- 500

1050

BRONSÅLDER

J Ä R N Å L D E R

MEDELTID

S  T  E  N  Å  L  D  E  R

DÖSAR