RAÄ Fornsök   -   Hov 35:1


2020 års utflykt nr: 2 gick till ett gravfält som kallas Brudföljet och som finns att avnjuta någon km. väster om Hovs kyrka i Herrljunga kommun.


Väl framme finner jag en öppen glänta i den täta granskogen.  Det visar sig att gläntan är gravfältet. 


Jag gissar att gravfältet anlades här på en fin öppen plats med ekar och att omgivande täta granskog antingen har själv-planterat sig eller möjligen tillkommit med hjälp av mänsklig hand i senare tider.



Gravfältet är inte stort men här ryms 32 resta stenar, 5 stensättningar och 3 domarringar.   Platsen har tjänat som begravningsplats under järnålder, 500 f.Kr. - 1050 e.Kr.


De gravmarkörer som förekommer på gravfältet var alla vanliga vid tiden och sannolikt är de döda här kremerade före gravsättningen.


De döda brändes på bål och brandresterna samlades sedan ihop och lades ofta i en behållare av trä, näver eller keramik tillsammans med personliga tillhörigheter och gravgåvor.

Tag sikte emot Annelund i Herrljunga kommun.  Väl i Annelund, följ Falköpingsvägen öster ut. 


Alldeles i östra utkanten av Annelund skyltas mot  ”Brudföljet”, tydlig vidare skyltning finns in i ett bostadsområde.


Parkeringsmöjligheter och informationsskyltar finns.

Brudföljet  2020

Gravfältet mot öster.  Enligt folktraditionen passerade här, en gång för länge sedan, ett stort följe troll.  Plötsligt började bröllops-klockor ringa från en närbelägen kyrka.   Kanske var det klockorna vid Hovs kyrka som rang ?


Samtidigt som klockorna rang förvandlades trollen genast till stenar.  Denna sägen har givit gravfältet sitt namn, Brudföljet.


Det är inte utan, att jag vid mitt besök här i nådens år 2020 efter Kristus födelse med lätthet kan se att de resta stenarna mycket väl kan ha varit ett följe av troll på väg antingen mot öster eller mot väster.   Här går trollen på rad.


Min uppriktiga heder till våra förfäder som här tidigt levt sina liv på den flacka sluttningen mellan Hov kyrka i öster och Nossan vid samhället Annelund i väster.

Rakt igenom gravfältet löper denna ”ränna”.  Undertecknad kan möjligen se rännan så som en gammal metod för att inhägna boskap, en så kallad GROPVALL .   


Denna metod att gräva ett dike och upplägga en vall parallellt med diket är mycket gammal.  Man kan inte tidsbestämma metoden men man vet att den är gammal och att den förkommer ända in i mitten av 1800 talet och är särskilt vanligt förekommande i Västergötland.

Här en samling resta stenar i gravfältets sydöstra hörn.   Formen påminner om en långt äldre grav, hällkistan.

P.E Lindskog skrev i sitt verk  ”Försök till en kort beskrifning om SKARA STIFT” om gravfältet att : 



"Ej långt från Håfs By stå en hop stenar i besynnerlig ordning, som af Allmogen säges vara en nedsatt och förstenad Brudfärd, men troligen är ett af de Gamles Domaresäten.   Wid prästgården strax intill kyrkan, skall vid gräfning efter jordagods funnits några urnor eller lerkrukor, förmodligen lämningar efter Bränne-åldern".

Här i mitten av en rund stensättning ligger ett stort stenblock.   Blocket är fullständigt täckt av skålgropar eller som de också kallas älvkvarnar.

Offerstenen

Detta gravfält omfattar en domarring, 28 stensättningar och det ovan nämnda blocket med alla skålgropar.

Tänker mej att gravfältet tjänat en by som fanns här i den närmsta omgivningen någon gång för kanske 2000 år sedan. 


Eller kanske gravfältet är något äldre, från före folkvandringstid (400-550), då det var vanligare med s.k. bygde-gravfält, där befolkningen i en hel bygd samsades kring gemensamma begravningsplatser.  Detta scenario är mer tänkbart om de två här beskrivna gravfälten ingått i en gemensam enhet.


Härom kommer vi sannolikt aldrig att få säker kunskap.

RAÄ Fornsök   -   Hov 34:2

Bara 500 meter söder om Brudföljets gravfält ligger ytterligare ett (gravfält).    Kanske har dessa båda gravfält en gång i tiden varit samman-hängande ?


Det första man möts av då man anträder detta gravfält är ett stort stenblock i mitten av en stensättning.  Stenblocket är översållat av skålgropar.


Man tror att skålgroparna är vår äldsta typ av ristningar, kanske de började göras så tidigt som för 10000 år sedan då de första människorna vandrade in i det område som långt långt senare skulle komma att kallas Sverige.


Samtidigt menar man att människor sannolikt har fortsatt att rista skålgropar under mycket lång tid, kanske ända in i bronsålder säger de lärda.


Just dessa skålgropar kanske till och med har gjorts eller brukats så sent som under järnålder då kringliggande gravar är daterade till just järnålder.



500 m. söder om Brudföljet hittar du offerstenen vid sitt gravfält.  


Följ stigen tillbaks till vägen strax finner du en stig mellan husen som löper söderut, följ den.  Informationsskylt finns.

NOTERBARA KÄLLOR FÖR DENNA ARTIKEL

Mina källor är många och av olika karaktär.  Mycken information hämtar jag från diverse artiklar på internet, allt från artiklar på Wikipedia till publicerade avhandlingar.  Information hämtar jag även ur facklitteratur, studentlitteratur, arkeologiska rapporter, skrifter av amatörforskare, Riksantikvarieämbetets Fornsök samt från nytryck av t.ex lagböcker,  jordeböcker och krönikor.


Mina egna teorier och beskrivningar kommer således ur en mix av olika källor, därav kommer källhänvisningar förekomma mycket sparsamt i mina texter.  Endast i de fall jag uteslutande använt en eller ett fåtal källor för samma artikel anges dessa endast  summariskt, alltså utan noter i mina texter.

KÄLLOR

FÖRSÖK TILL EN KORT BESKRIFNING OM SKARA STIFT

P.E. LINDSKOG 

Faksimil från 1812-1816 års utgåva

På stenblocket finns c:a 200 skålgropar !   Här har offrats under många många år tror jag.

Domarringen omfattar 5 stenar som är ställda i en krets.  Undertecknad gissar att en eller två stenar saknas från den ursprungliga ringen.   Då denna typ av monument i våra marker nästan uteslutande tycks bestå av udda antal stenar så får min slutgiltiga gissning bli att två stenar här saknas. 


Trots detta faktum (med udda antal stenar i domarringar) har jag i detta fall svårt att se att fler än en sten saknas i ringen ....  mystiskt.

Min heder och min stora respekt åt de som levt här före mej.