RAÄ Fornsök   -   Gränna 43:1


Familjen Gustafsson-Vesik var på väg mot Stockholm för några dagars semester. Själv hade jag innan resan gick av stapeln redan gjort mig en lång lista över vad jag tänkte passa på att se, både på resan upp och givetvis då vi anlänt Stockholm.


Första stopp var Brahehus som jag både sett från E4:an många gånger och även besökt flera gånger innan, men idag var planen att lite mer känna in huset och att ta några bilder för vidare publicering här.

Således föreslog jag en pisse/fika-paus vid bensinmacken alldeles intill Brahehus.


Jag fick väl inte den tid jag hade önskat för att på ett bra sätt föreviga husets imposanta läge högt upp på klippan över Vättern. Dock hann jag bli helt tagen över den fina känsla av historia och sammanhang jag erfor där mitt i borgen med den vidunderlig utsikten över Vättern och Visingsö. Säkert var vyn densamma som landat på Per Brahe d.y:s och många andra högrestånds-människor:s näthinnor under 1600 talets andra hälft.


Jag var ändå nöjd med stoppet och längtade redan till ytterligare intressanta historiska platser då vi anlänt Stockholm varför humöret fortsatt var på högsta nivå.


By the way, slottet byggdes av Per Brahe d.y, bygget påbörjades 1637 och färdigställdes först på 1650 talet. En av orsakerna till att det tog så lång tid att bygga var svårigheterna med att forsla upp all sten och övrigt byggmaterial uppför berget.


Brahehus var tänkt som änkesäte åt Brahes hustru, Christina Catarina Stenbock, men då hon avled innan bygget var klart, och dessutom 30 år före sin make, så kom anläggningen istället att fungera som härbärge för gäster och främmande sändebud. Min egen gissning är att Brahehus på den tiden var rena rama party-slottet.

E4:an i höjd med Gränna, du kan inte missa Brahehus. Bra parkering vid bensinmacken och bra skyltning.


Per Brahe d.y, född 18 februari 1602 på Rydboholms slott i Uppland, död 12 september 1680 på Bogesunds slott i Uppland, var en svensk greve till Visingsborgs grevskap och riksdrots från 1640 till sin död. Som riksdrots ansvarade han för den kungliga rättsskipningen. Brahe var son till Abraham Brahe och därmed sonson till Per Brahe d.ä.

Mellan 1618-1626 var Per Brahe ute i Europa och studerade, bland annat teologi och juridik.  Brahe var också en av Gustav II Adolfs närmaste ungdomskamrater och han deltog i flera krig bl.a i Preussen 1626, 1627 och 1628 där han utförde smärre krigiska och diplomatiska uppdrag. Brahe var vid Gustav II Adolfs sida vid två tillfällen då denne blev sårad.  1628 utsågs han till överste för det småländska regementet till häst.

Rydboholm från Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Holdierna 1665, tecknare Dahlberg.

Bogesund från Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Holdierna 1685. Just denna gravyr är gjord av två av Dahlbergs medhjälpare Ehrenschantz och Padtbrugge.

Rydboholm 2010. Slottet ägdes av Vasaätten före Braheätten och sannolikt föddes även Gustav Vasa här.

Bogesund i modern tid. Tornen tillkom på 1860 talet genom  ägaren, under  den tidens, försorg, friherre Nils Albrekt von Lantingshausen.

Per  Brahe  d.y

På dessa två ämbeten, generalguvernör över Preussen och Finland,  uträttade han väldigt mycket positivt för allmänheten och samhället i stort. Uttrycket "det var i grevens tid"  sägs vara myntat under Brahes tid i Finland.  Med detta uttryck menade allmänheten att det var på den ”gamla goda tiden” när Brahe var där och styrde och ställde som ordningen i samhället blev stabil och trygg.


Han grundade bland annat flera skolor, Viborg fick ett gymnasium, Åbo ett universitet där han själv blev förste kansler 1646. Han grundade städerna Kajana, Kristinestad och Brahestad (uppkallad efter sig själv). På egen bekostnad förbättrade han Kajaneborgs fästning.

Smålands husarregementes vapen. Förbandet verkade i olika former mellan 1543–1927 och var förlagd till Eksjö garnison i Eksjö.

Porträtt på Per Brahe d.y. målad av David Beck 1650, finns på  Skoklosters slott.

Den svenska ätten Brahes stamvapen

Strax efter att Brahe återkom till Sverige efter studier och krigstjänst dog också hans farbror Magnus Brahe (1633), varpå han ärvde Sveriges största grevskap, Visingsborg.


Brahe utvecklade grevskapet och lät anlägga staden Gränna, bygga bl.a Brahehus, inrättade ett boktryckeri och ett gymnasium på Visingsö. Gymnasiet använde tornet i  Kumlaby kyrka som plats för ett stjärnobservatorium.


Under sin tid som greve utökade Brahe sin egendom med ytterligare tio socknar, bl.a Habo och Dimbo på västgöta sidan, till att bli det största av alla enskilda egendomar i det svenska riket.

Kumlaby kyrka Visingsö

Senare i livet kom Brahe att mer ägna sig åt de administrativa sysslorna då Gustav II Adolf menade att dessa passade honom bättre, och han lämnade därför krigarbanan och år 1630 blev han istället riksråd och lagman över Västmanland, Bergslagen och Dalarna. Dessa uppdrag övertog han efter sin fader Abraham Brahes död.   27 januari 1632, i Göteborg, deltog Brahe första gången i sammanträde å rådkammaren (motsvarande nutida regeringssmmanträde)

Mellan riksrådet Axel Oxenstierna och dito Brahe fanns en stor rivalitet, främst handlade det om deras olika uppfattningar kring adelns ställning i Sverige.


Oxenstierna ville inte gärna se Brahe som medlem av regeringen. Han lyckades manövrera så att Brahe vid trettiotre år ålder (1635) blev vald till generalguvernör över Preussen och två år senare till samma anställning fast i Finland. På detta sätt lyckades Oxenstierna manövrera Per Brahe från Sverige.

Per Brahe avled 1680 och är gravsatt i Östra Ryds kyrka.  Kort därefter beslöt Karl XI om en reduktion av kungliga förläningar, vilket innebar att grevskapet Visingsborg drogs in till Kronan, Brahehus tömdes då på all inredning , inventarier och konst.


På hösten 1708  utbröt en brand i grannbyn Uppgränna varpå elden spred sig även till Brahehus, som brann ned till grunden.

Här vid Östra Ryds kyrka i Österåker-Östra Ryds församling i Stockholms stift vilar Per Brahe d.y sedan 1680. Han kom att verka i flera olika områden i Europa, bl.a i Finland och givetvis också i Sverige. Han kom att förknippas med Smålands historia bl.a genom sitt grevskap Visingsborg.


Till Östra Ryds kyrka, ett par mil norr om Stockholm, leder en lång allé från Rydboholms slott, på Rydboholms slott var Per Brahe d.y född.

BRAHEHUS

Viborg under den svenska tiden, omkring år 1709.

Kajaneborgs fästning, litografi av hur borgen kan ha sett ut före 1716

Kajaneborgs fästning som den ser ut i modern tid.

Brahehus anno 2016.  Mina döttrar Frida och Klara syns i höger bildkant.

Här står jag på trappans första vilplan, alldeles till höger innanför entrén. Man ser köket till höger i bild med eldstad/spis i hörnan. Vidare anas ett avfallsutkast genom yttermuren till höger (idag gallerförsett).  Det vardera tre fönstren i södra och västra väggen har ingått i Borgstugans rum. Motsvarande fönster i övre våningen har ingått i Stora salen.

Vidunderligt !!

Inre borggården mot huvudbyggnaden.

Utsikten är som synes vidunderlig!  Visingsö i förgrunden, Baskarp anas i bakgrunden.  Antar att man på 1600 talet kände samma eufori som jag gör nu i nådens år 2016.

Se omdöme ovan !!

Från öster mot väster !

Från sydöst mot nordväst !

Här i denna 1600 tals-trappa har många intressanta högre-stånds-människor satt sina fötter. Förutom byggherren själv har säkert bland andra hans rival Axel Oxenstierna och kanske även Karl X och Karl XI satt sina fötter på denna trappa.

Brahehus i Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Holdierna 1668, tecknat av  Dahlberg.

Samma port men från olika vinklar

Trappa

Fatabur

(garderob)

Borgstuga

Kök

Stora salen

BOTTENVÅNINGEN

ÖVRE VÅNINGEN

Vi från insidan av huvudbyggnaden.

Brahehus var en mycket vacker byggnad. Jag tänker mig att Per Brahes gäster bör ha blivit imponerade då de nalkades slottet på en, antagligen slingrig, liten väg omgiven av bergsmassiv och spännande naturscenerier innan man nådde fram till slottet längst ute på klippan högt över Vättern. Det måste ha upplevts som ett sagoslott!


Brahehus bestod av en kringgärdad borggården med hörntorn i nordost och sydost. Huvudbyggnaden bestod av ett stort kvadratiskt stenhus i två våningar och källare. Den stora praktsalen låg i ovanvåningens sydvästra del. Bredvid salen fanns grevens och grevinnans kammare och två förnäma gästkamrar


På fasaderna fanns gott om utsirade fasadornament, den stora slottsportalen mot norr, de båda dekorerade flanktornen och utsiktsterrass på taket. Fasadornament och fasadmålerier utfördes av Brahes hovkonterfejare Johan Werner d.ä.


Från takterrassen såg man större delen av grevskapet. Visingsborgs slott på Visingsö och Västanå slott strax söder om Gränna vilka utgjorde de övriga hörnpelarna i den Braheska slottstriangeln. Mitt i triangeln grundades år 1652 staden Gränna som fick sina gator riktade mot Brahehus.


Att ha en takterrass tycks Per Brahe ha gillat skarpt. Då han byggde sitt jaktslott Brahälla på en klippa över sjön Noen såg han till att även skulle taket förses med terrass.


Brahehus, illustration Lennart Grandelius.

Den äldsta avbildningen av Brahehus finns på Johan Werner d.ä:s porträtt av Per Brahe d.y. i sitt grevskap någon gång på 1640 talet. Här syns den triangel som de tre slotten Brahehus, Visingsborg och Västanå bildar med Gränna kyrka i mitten. Brahehus har ännu inte fått sin fasaddekor.  Samma triangel syns också på Dahlbergs teckning här inunder.

Staden Gränna grundades den 24 januari 1652  under namnet "Brahe-Grenna".  Stadsplanen utformades genom en huvudgata och två parallellgator samt ett antal tvärgåtor i räta vinklar mot huvudgatan. Tvärgatorna gjordes genomgående genom hela stadsområdet så att ett rutnät bildades, en s.k. ”rutnätsplan”


Då Grännas huvudgata anlades såg man till att dess riktning blev sådan att den i sin förlängning mot norr riktades mot Brahehus.