RAÄ Fornsök   -   Husaby 18:1


En varm semesterdag 2015 då jag och Frida inte kunde komma på något att göra, vi två gillar nämligen inte att bada, föreslog jag helt frankt att vi skulle göra en historisk utflykt. Frida biföll detta förslag till min stora glädje. Resan gick mot Götene och Husaby.


Frida tyckte nog att Husaby var intressant, både kyrkan och biskopsborgen, men jag var som vanligt lyrisk då jag får vistas på platser med tydlig historia. Här skulle jag kunna spendera en hel dag, men jag fick med hänsyn till Fridas något svagare intresse för ruiner, fokusera på snabb fotografering. Jag var ändå nöjd med utflykten, trots att vi inte hann besöka Sankt Sigfrids källa som ju ligger alldeles i närheten. Jag kommer att återvända hit vid ett annat tillfälle, ensam.


Några hundra meter väster om kyrkan i Husaby reser sig ruinerna av den forna biskopsborgen. Borgens ursprung är troligen äldre än Husaby kyrka och man tror att den tidiga borgen har ingått som en del av Olof Skötkonungs kungsgård någon gång på det tidiga 1000 talet.


Väg 44 väster ut från Götene, följ vägvisning mot Husaby, svårt att missa.

Något säkert årtal för byggandet av den borg vi ser resterna av idag finns inte att finna i medeltida källor, men det troligaste är att den är (till)-byggd omkring 1480. Byggherren var Brynolf Gerlaksson, biskop i Skara.  Borgen som är byggd i sandsten består av ett mäktigt kärnhus med omgivande ringmur i sten, med anslutande mindre byggnader i korsvirke och tegel. Den var kraftigt byggd och gav snarare intryck av ett befästningsverk än ett boningshus.


Borgen var väl rustad för att stå emot belägringar,  bl.a fanns två brunnar på borgområdet. Kärntornet är kvadratisk med sidan 16 m och nästan lika högt. Kärntornet hade centralvärme, där varmluft från en värmeugn leddes upp till rummen via kanaler i väggarna. I bottenvåningen fanns fler värmekällor, här fanns också köket med sina bakugnar.


Då Husaby under tidig medeltid tros ha varit en av Sveriges mest betydande platser för både kungen och kyrkan, så har det troligen också varit en befäst plats. Även kyrkan i Husaby utrustades ju på 1000-talet med ett mäktigt stentorn som försvarsbyggnad. Och då kyrkan tycks ha ansett Husaby som en av sina viktigaste platser så byggde man här en borg som hela tiden under dess levnad tycks ha varit under ständig utbyggnad.


Slutet för borgen blev 1527 då den i samband med reformationen drogs tillbaks till staten (kungen). Gustav Vasa bestämde då att borgens tak skulle rivas av och att borgen skulle stängas för att fientliga fraktioner inte skulle kunna använda den. Således har borgen trotsat elementen och dess utom använts som stentäkt av traktens bönder i snart 500 år!

Del av informationsskylt på platsen, bilden av ruinen är något bearbetad av undertecknad.

1

4

3

2

Norra borggården med kulturlager från 1000 talet.

Kärnhuset, byggt i etapper under medeltiden.

Södra borggården.

Östra längan.

1

2

3

4

Den mest framträdande delen av ruinen är denna södervägg till kärnhuset som står kvar i sin fulla höjd.

Kärnhuset från insidan, urtagen för bjälklagen syns tydligt.

På väg in i stenhuset som omfamnar kärnhuset på sydvästra sidan. Just utanför huset, till vänster i bild, låg den värmeugn som försåg kärnhuset med värme via luftkanaler i väggarna.

I nordvästra hörnet av kärnhuset, alldeles utanför stenhuset, låg värmeugnen (Hypocaust), som byggdes under sen medeltid.   Bilderna är delar av informationsskylt på platsen.

Inne i det omslutande stenhuset. Fantastiskt att kunna se och känna på det medeltida stenhantverket som är välbevarat här.

Skyttegluggar i stenhuset, som dock torde ha mist sin funktion då man byggde ringmuren runt borgen, som var högre än läget på skyttegluggarna.

Inne i kärntornet. Tydliga markeringar efter väggar och dörrar i entréplanet. Fanns även en källare bevarad.

Ägarlängd, full av biskopar.

Ner mot källaren.

I källaren.

Södra porten i ringmuren, 2015 leder den rakt in i en villatomt.

Södra borggården.

Södra väggen, notera de vackra anordningarna för vattenavrinning från (det troligtvis s.k platta) taket. Kommer tyvärr inte på namnet på dessa anordningar i skrivande stund.

Genom dessa fönster kunde biskopen se Husaby kyrka.

Östra längan. Man har rekonstruerat några detaljer av väggar man funnit. De är en typ av korsvirkesväggar med vackert lagda tegelfack. Östra längan tror man varit en ekonomilänga med bl.a förråd. Vidare har man funnit resterna av en bakugn vilket visar att här också funnits ett kök.