RAÄ Fornsök   -   Forshem 9:1


Samma dag som jag besökte Aranäs borg, 15 september 2016, gjorde jag ett besök även på Axevalla Hus.  Tiden var aningen knapp varför undersökningen av området blev ganska ytlig.  Jag ägnade mesta tiden till att studera själva borgplatån med sina rester av ringmur och av en huslänga som legat längs med sydöstra muren.


Borgkomplexet omfattar också tre vallgravar, en mot sjön och två mot land, och två troliga förborgar, en mot sjön och en mot land.  Vidare ska det finnas fler skansar runt om borgområdet, åtta skansar beskrivs i gamla handlingar varav en skulle legat vid Hushagen på andra sidan sjön.


I sjön runt hela udden finns en pålspärr av ekstockar nedslagna till skydd mot landstigning av fienden.


Vidare känner jag till att det också finns rester av en borg eller skans på en udde i sjön endast 250 m söder om Axevalla Hus.


Varken skansar, förborgar eller den södra borgruinen hanns med vid mitt besök, varför jag planerar ett återbesök under 2017.

Från Skara kör väg 49 österut, kör förbi avfarten mot Axevalla samhälle och fortsätt ytterligare c:a 2 km, tag höger mot Garnisonsmuseet på Axevalla hed. Parkera framme vid de gamla militär-längorna, gå till fots - följ skyltar.

BAKGRUND

När jag studerat historien kring Axevalla Hus har jag ibland blivit osäker på huruvida skrifterna talar om ”samma” Axevalla Hus. Skulle det möjligen kunna vara så att det finns en föregångare till det Axevalla Hus vi idag kan se resterna av på en hög udde vid Husgärdessjöns västra strand?  Och finns det kanske också en stormansgård i närheten av det Axevalla Hus vi idag känner, under vars regi denna eller dessa borgar byggdes?


Många av våra tidiga borgar sägs ha tillkommit genom att stormansgårdar, efterhand som hotbilden mot dessa har ökat, tvingats förstärka sitt skydd. Dessa gårdar var ofta från början byggda på platser där naturen runt bebyggelsen utgjorde ett naturligt skydd.  Senare tvangs man förstärka skyddet för folk och gård genom att bygga ringmur av sten kring hela gården. Med fortsatt förstärkningsarbete genom grävda vallgravar och flankerande skansar hade man snart en fullfjädrad försvarsborg.


Samtidigt ska man känna till att ända in i 1300 talet låg ofta gårdarna kvar på den plats där klanens (släktens) gård legat sedan urminnes tider. På vissa håll kan man spåra gårdarnas kontinuitet från medeltiden, ända tillbaka till vikingatiden.


Så som jag uppfattar platsen för det Axevalla Hus vi idag känner, jämte många andra (stormans-) borgar i Västergötland som jag besökt såsom bl.a Stynaborg (Alingsås), Vädersholm (Hökerum) och Öresten (Skene), uppvisar de inga lämpliga platser att anlägga gårdar för djurdrift och för odlingsbruk på. Nämnda gårdar ligger alla på mycket höga kullar, ofta på uddar i sjöar eller i floder, dessutom ofta omgärdade av sankmarker samt omfattar de ofta relativt små ytor. 


Jag ser inte att man på dessa platser ens kunde rymma byggnader för djurhållning och de synes vara mycket arbetskrävande vid insamlande av foder till djuren och andra förnödenheter.  Nej jag tror att de tidiga borgar man finner i lägen lika Axevalla Hus är byggda såsom renodlade försvarsanläggningar.  Till denna typ av borgar, gissar jag, hör en stormansgård som låg nära den odlingsmark man levde av. Vid någon period i tiden har man tvingats, kanske i takt med att gårdens tillgångar och makt blivit större, anlägga en försvarsborg i närheten dit man tillsammans med sina flyttbara tillgångar tog sin tillflykt vid orostider. 

Funderingar  kring  ett  tidigt  Axevalla  Hus

Vem som byggde, och när byggdes Axevalla Hus är frågor som ännu inte har fått några säkra svar, själv gissar jag att vi nog aldrig får säker kunskap härom.


Det finns dock en spännande tradition som berättar att vid mitten av 900 talet bodde i Västergötland en vikingahövding vid namn Skoglar Toste. Toste sägs ha varit enormt rik, bland annat ska han varit ägare till en mängd gårdar både i Västergötland och Värmland. 


Skoglar Toste kan mycket väl vara en historisk person. Toste är omnämnd av både Snorre Sturlasson, Odd Snorresson (isländsk munk) och Saxo Grammaticus (dansk historiker).  Snorre har skrivit: ”Toste, den mäktigaste och gävaste (yppersta) är i landet av alla, som icke buro tignarnamn (furstligt namn)”.


Toste kan vara identisk med den Toste som ledde ett vikingatåg till England omkring år 970, där de tog gäld. Historien finns omnämnd på Orkestastenen, runorna lyder:  "Men Ulf har i England tagit tre gälder. Den första, som Torste gäldade. Sedan gäldade Torkel. Sedan gäldade Knut".


Vidare menar vissa att Tostes dotter, Sigrid Storråda, var gift med kung Erik Segersäll och fick med honom sonen Olof, sedermera Skötkonung.

Orkestastenen vid Orkesta

kyrka, Uppland.

Att Axevalla Hus tillhört Skoglar Tostes efterkommande anses av många vara troligt. Vi får förmoda att Olof (Eriksson) Skötkonung, Sveriges första kristna kung, son till Sigrid, ofta vistades i området.  Bland annat vet man att han både som barn och vuxen vistades på den gamla kungsgården Ökull i Valle. Bland annat nämns gården i Västgötalagen som ett av Uppsala öd. Troligen vistades han dock aldrig som kung på Ökull, utan tog då förmodligen in på Axevalla hus, vilket han fått i arv efter sin mor Sigrid.


Flera skriftliga belägg finns således som pekar på att Skoglar Toste var en historisk person och möjligen var han också byggherre till Axevalla Hus.

BYGGHERRE

FLERA  AXEVALLA  HUS ?  -  UNDER EN  KUNGSGÅRD ?  (en egen teori)

CASTRUM  NYHUSÆT  (NYHUSET)  


Jag har ända sedan jag på kartan noterade att på en udde strax söder om nuvarande Axevalla Hus ruin också finns lämningar efter ytterligare en borg tänkt att här kanske ett tidigare Axevalla Hus stått. Det finns inga uppgifter i de moderna handlingar jag studerat som pekar mot att mitt antagande skulle kunna vara riktigt.


Riksantikvarieämbetet beskriver lämningen i allmäna ordalag så som varande en lämning efter en borg med dubbla vallgravar.  Jag får känslan av att detta är en föregångare till nuvarande Axevalla Hus. Kanske blev denna borg någon gång i orostider raserad av fienden varpå byggherren såg sig efter en ny plats, lämplig för att bygga en än mer svårforcerad borg.


Valet föll då på en högre udde strax norr om den raserade borgen. Det (nuvarande) Axevalla Hus som då byggdes bedömer jag blivit större och en mer komplex anläggning. Borgen låg högre än den gamla, den fick inte mindre än två vallgravar i väster och en vallgrav åt öster (mot sjön) samt försågs med ett pålverk i vattnet för att försvåra landstigning från sjön. Dessutom finns det rester av ett flertal skansar i närområdet vars syfte varit att ytterligare förstärka försvaret av borgen.


I flera äldre historiska dokument läser jag om Axevalla Hus så som ”Castrum Nyhusæt” Nyhuset. Detta tyder på att Axevalla Hus blivit återuppbyggt vid något tillfälle.  Det kan såklart vara så enkelt att det återuppbyggdes på sin befintliga plats, men det kan lika väl vara så att man sökte en ny och bättre lämpad plats. Särskilt som vi nu vet att en borg troligtvis funnits på udden strax söder om nuvarande Axevalla Hus så känns det rimligt att antaga att borgen fick en ny plats vid återuppbyggandet.


I ”Akademisk afhandling - Walle härad i Westergötland” författad av August Florén 1854  läser jag:  ”1309 under striden mellan Hertigarne och Konung Birger förekommer det (Axevalla) äfven och lärer vid den tiden hafva blifvit flyttadt, förmodligen efter de härjningar det under krigen utstått; ty vid delningen af landskaperna mellan Hertigarne Erik och Waldemar 1315 benämnes det «Novum Castrum in Axsavaldh» hvilket tillföll Hertig Erik «cum tota Vesgocia»”.  Alltså, enligt min uppfattning, Nya Axevalla Hus och hela Västergötland tillfaller hertig Erik.


Bl.a mot ovanstående beskrivning av August Florén skulle det kunna vara så att under de strider som utspelade sig mellan Kung Birger och dennes bröder Erik och Valdemar i deras fejd om herraväldet över Sverige under tiden mellan 1302 - 1317 medförde att det ursprungliga Axevalla Hus till grunden raserades.


Då kung Birger släpptes ur sitt fängsliga förvar (1308) i samband med Håtunaleken (1306) tvangs han lämna två tredjedelar av Sverige till Erik och Valdemar. Vid denna delning av Sverige heter det, enligt ovan, att ” Novum Castrum in Axsavaldh”   ”cum tota Vesgocia”   (Nya slottet i Axevalla och hela Västergötland)  tillfaller Erik.


Eftermälet till detta skeende känner vi till så som Nyköpings Gästabud (1317) då Birger, genom att lura sina bröder till fängelse i Nyköpings Hus och en långsam död till följd av svält, kom att återtaga eget herravälde över Sverige.






Om min teori här ovan är riktig och om traditionen om Skoglar Toste är sann skulle det betyda att det senare byggda Axevalla Hus troligen uppfördes omkring 1300 - 1320.


Flera byggherrar kan komma i fråga. Det skulle kunna vara hertig Erik Magnusson eller kanske hans bror kung Birger Magnusson (1290-1318) ?  Men då Birger Magnusson endast regerade ett år efter Nyköpings gästabud, så ger det att andra möjliga byggherrar finns. Birgers efterträdare Mats Kettilmundsson (1318-1319) eller kanske  Magnus Eriksson (1319-1364), båda skulle också kunna vara den som byggde ”nya” Axevalla Hus. 


Vad gäller traditionen om vikingen Skoglar Toste är jag såklart mer osäker, kanske var han byggherre till det tidiga Axevalla Hus någon gång på 900 talet.  En annan, aningen senare, tradition talar om att kung Inge d.ä (kung av Sverige 1087-1100) höll hov på Axevalla Hus i slutet av 1000 talet, kanske var det han som byggde Axevalla Hus, ingen vet säkert.

KUNGSGÅRDEN  SOM  (EV)  BYGGDE  AXEVALLA  HUS

Då udden i Husgärdessjön där vårt idag kända Axevalla Hus ligger, svårligen har rymt en stormansgård med djurhållning mm så bör vi söka efter platser i närheten som är bättre lämpade.  Närmast till hands ligger kanske gården Husgärdet, endast 200 m sydväst om Axevalla Hus. Ett annat rimligt alternativet är Ökull, 750 m sydöst om dagens Axevalla Hus.

Det var inte långt mellan kungsgården Ökull och Axevalla Hus, närmare bestämt är det endast 750 m fågelvägen.

NUVARANDE

AXEVALLA HUS

ÖKULL KUNGS-GÅRD

VARNHEMS

KLOSTER

EV. TIDIGARE

AXEVALLA HUS

HUSGÄRDET

GÅRD

HUSHAGEN

GÅRD

Axevall  Hus  (det senare)  anno  2016

Foto Jan Norrman Riksantikvarieämbetet, bearbetning Stefan Gustafsson Primadata.

Här kommer jag fram ur skogen, från nordväst, och den stig jag vandrat på i 30 minuter.  Jag välkomnas av två hästar som båda uppmärksammar mig genom en avmätt bock med sina respektive huvud varpå de lämnar inre västra vallgraven fri för mig.  Borgen ligger där uppe på högsta punkten, man undrar hur det hade sett ut härifrån för, låt os säga 700 år sedan...?

Ett svep från yttre- och via inre västra vallgraven upp mot borgområdet.

På väg upp mot borgområdet, den ligger högt och jag svettas ymnigt !

Uppe på Axevalla Hus !    Här vid borgens västra kant vänder jag mig tillbaks mot väster och tittar ned mot de dubbla vallgravarna, notera den noggrant huggna stenen i förgrunden.

De dubbla vallgravarna fotograferade mot väster från foten av rundtornet uppe på borgen.

1

2

Från samma plats, vid borgens västra kant, gör jag här ett svep mot väster, via sjön i söder och öster och vidare mot norr över borggården. Inte mycket som antyder om att här har en av Sveriges viktigaste och bäst befästa medeltida borggårdar legat. Man kan dock tydligt notera vallar efter murarna som omfattar en kvadrat kring borggården.

Här ligger, än idag, synligt för våra moderna ögon grundstenar (kalksten tror jag) i den södra muren som också bildade ytter väggar till de hus som låg utmed södra skalmuren...fantastisk känsla att lägga handen mot dessa stenar.

Från Axevalla Hus mot söder och Husgärdessjön.

En bild från samma plats, på sydvästra muren, mot borggården.

SKUGGAN

AV TOSTE ?

Här skulle jag önska att jag hade haft en kamera med bättre vidvinkel för att kunna visa vad jag här såg.  Jag kunde tydligt se murarna efter de hus som legat intill södra skalmuren.  Jag väljer, trots att filmsnutten är en besvikelse just i det att betraktaren inte kan uppleva den känsla jag fick då jag vandrade över dessa murar, att ändå visa detsamma.

Ytterligare en skakig filmsnutt.  Jag står på skalmuren i sydöstra hörnet och filmar mot väster. Höjden rakt fram är troligtvis resterna efter ett högt rundtorn, kanske huvudtornet i anläggningen. Jag följer sedan östra skalmuren för att sedan stanna i nordöstra hörnet av borgen.  Något mer filmande blev det sedan inte ety här tog mitt batteri slut.

HUSGÄRDET

Om gården Husgärdet har jag ej lyckats finna någon information om huruvida det är en gammal gård och om den haft något med stormän i historien att göra. 


Mitt eget resonemang ger dock att gårdens läge alldeles intill nuvarande Axevalla Hus samt att det endast 250 m åt sydost finns ytterligare en udde i Husgärdessjön, där vissa menar att en föregångare till Axevalla Hus* har legat, gör det lockande att gissa på att gården Husgärdet skulle vara byggherren till Axevalla Hus.


I ”Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift, 3.dje häftet, 1883”  står bl.a följande att läsa: ”Efter Axevalla hus har den sjö, vid hvilken fästet låg, fått sitt namn »Husesjön»; af samma orsak kallas den egendom, till hvilken detta ställe hör, »Husgärdet», och egendomen på andra sidan sjön »Hushagen»”. 


Svenska Fornminnesföreningen menar således att Axevalla Hus hör till gården Husgärdet, vilket ju tydligt talar för att gården Husgärdet kan vara den kungsgård som byggde (kanske både det ursprungliga och det nuvarande) Axevalla Hus.

ÖKULL

Ett annat möjligt alternativ är gården Ökull c:a 750 m sydöst om dagens Axevalla Hus. Om Ökull är historien bättre beskriven. Man vet t.ex att Ökull, i en bilaga till Västgötalagen, är omnämnd som kungsgård och ett av Uppsala öd.


Några av Uppsal öds kungsgårdar har givit namn åt härader, vilket visar att dessa kungsgårdar bör vara äldre än häradsindelningen. Häradsindelningen anses ha tillkommit under 900 talet, således fanns gården Ökull troligen under Skoglar Tostes tid och kanske långt tidigare än så.


I ”Akademisk afhandling - Walle härad i Westergötland” författad av August Florén 1854 berättas att Axevalla nämns i historien såsom ett av Västergötlands äldsta konungasäten och att med Axevalla här troligen avses Ökull som varande den urgamla kungsgården.


Vidare finns att läsa, som tidigare redovisats ovan på denna sida, att man med stor säkerhet vet att den förmögne vikingen Skoglar Tostes barnbarn Olof (Eriksson) Skötkonung både som barn och vuxen vistades på den gamla kungsgården Ökull i Valle. Detta pekar med stor säkerhet på att Ökull haft en central ställning i området, vilket i sin tur talar för att det kan vara kungsgården Ökull som byggde (kanske både det ursprungliga och det nuvarande) Axevalla Hus.

Ovanstående teori om att Axevalla Hus var en renodlad försvarsanläggning utan permanent boende för byggherren och hans närstående, likväl som de två förslagen på gårdar/byggherrar är helt min egen gissning.  Samtidigt måste jag säga att jag själv finner min teori högst rimlig.  Vilken av de två gårdarna som utgör den riktige byggherren kan jag inte bestämma mig för, men tvingas jag att gissa så väljer jag kungsgården Ökull.


*Angående en eventuell föregångare till dagens Axevalla Hus hänvisas till nedanstående stycke, Castrum Nyhusæt.

Komprimerad  historik  -  Axevalla  Hus

AXEVALLA HUS

TIDIGA AXEVALLA HUS

SKANS ”Trojenborg”

BORGEN

Axevalla hus var ett medeltida fäste och en riksborg i Skärvs socken, Skara kommun i Västergötland. Den är belägen högt upp på en udde i Husgärdessjön vid gården Husgärdet, öster om Axevalla Hed.  


Axevalla hus var ett stort försvarskomplex och var kanske det starkaste fästet i Sverige under sin storhetstid, möjligen undantaget Aranäs som låg vid Vänern, tre mil norrut.


Själva udden som använts till byggplats begränsas åt landsidan av sankmark.  Udden har sedan avgrävts på två ställen så att dubbla, antagligen vattenfyllda, vallgravar bildats. Ytterst mot sydväst har förmodligen ett förborgsområde brett ut sig.


Även mot sjön har antagligen en förborg funnits, avskild av ytterligare en vattenfylld vallgrav. Ute i sjön, runt hela udden har varit en ”enkel” pålspärr av ekstockar, c:a 10 meter från stranden.  En dendrokronologisk under-sökning av stockarna visade att pålspärren i vattnet kom till ca 1288.


Själva huvudborgen bestod av en hög ringmur med ett högt rundtorn i sydvästra hörnet av ringmuren. Den 50 meter långa muren åt landsidan har varit kraftigast och dess tjocklek har uppskattats till hela 5 - 6 meter.  Den högsta delen av borggårdens marknivå åt landsidan befinner sig c:a 14 meter över sjöns yta.


Hela den över 60 meter långa sydöstra sidan har varit bostadslänga. Här syns partier av yttermuren och tvärmurar som bildat minst 4 större rumsindelningar. Yttermurens tjocklek uppgår till c:a 3 meter, emedan tvärmurarna är betydligt tunnare. 


Man har konstaterat att bostadslängan fortsätter flera meter utanför själva nordöstra hörnet och det förmodas utgöra en tornbyggnad.

VALLGRAV

HUSGÄRDESSJÖN

VALLGRAV

BORGEN

FÖRBORG

”TROJENBORG”                gSKANS

ÅKER

SANKMARK

VALLGRAV

NORR

Steffe -17

BLANDSKOG

FÖRBORG

PÅLSPÄRR

Även de två övriga murarna, mot nordväst och mot nordost uppskattas ha varit c:a 3 m tjocka.


Det fanns troligen en källarvåning med flera rum som användes för förvaring, i källaren fanns troligtvis också en fängelsecell.


Fram till borgen sägs en stenlagd väg funnits, vägen var "omgifven af ett träsk".

Bearbetad bild från informationsskylt på Axevalla Hus.

SITUATIONSPLAN  -  AXEVALLA  HUS  I  NUTIDA  GEOGRAFI.

Ovan visar läget för kända skansar kring Axevalla Hus som tillsammans bildade borgens utanverk.  Några är helt säkerställda som skansar emedan andra är mer osäkra.

4

2

3

1

5

AXEVALLA HUS

Skansen kallas Trojenborg och anses vara en säkerställd försvarsskans i Axevalla Hus utanverk.

Skansen kallas Bjurbackarna och anses troligen vara en försvarsskans i Axevalla Hus utanverk. Historiska dokument talar om inte mindre än tre skansar i anslutning till udden. Själv vill jag lyfta alternativet att Bjurbackarna de facto är Axevalla Hus föregångare, alltså från början en självständig försvarsborg.  Dock kan jag tänka mig att den senare under det nya Axevalla Hus kan ha återanvänts så som skans/skansar.

Här alldeles in på knutarna till gården Husgärdets mangårdsbyggnad sägs två skansar ha legat, status på dessa är för mig oklart.

ÖVERSIKT  AXEVALLA HUS  OCH  DESS  UTANVERK.

Här intill allén till gården Husgärdet har länge ansetts vara en skans ingående i Axevalla Hus utanverk. Senare undersökningar menar att lämningen istället är en forntida stensättning, status är för mig just nu oklar.

Här alldeles in på knutarna till gården Hushagens mangårdsbyggnad sägs två skansar ha legat, status på dessa är för mig oklart.

Förborg

Förborg

Vall

Traditionen säger att Skoglar Toste var en viking som ägde många gårdar i Västergötland och Värmland.  Han skulle mycket väl kunna vara den som  grundlade Axevalla Hus. Men det kan ju lika gärna vara någon av hans förfäder, vi kommer aldrig att kunna säkerställa vem av våra mänskliga släktingar som först anlade en byggnad här.



Det sägs att Inge den äldre håller hov på Axevalla Hus under sent 1100 tal.



Borgen omtalas första gången 1278 då Magnus Ladulås vid ett gästabud där förklarades som fånge av sin värd Peter Porse* för att avkräva Magnus en skuld.



När Magnus Ladulås dog delades riket upp mellan sönerna Birger, Erik och Valdemar. Axevalla Hus tillföll då hertig Erik. ”Novum Castrum in Axsa- valdh cum tota Vesgocia”.



Vid hertig Erik död som fånge på Nyköpings Hus, fick hans änka Ingeborg Håkansson – mor till den ännu omyndige kung Magnus Eriksson – Axevalla Hus som residens.



Ingeborgs kontakter med den mäktiga danska ätten Porse sågs allt mer av riksrådet som ett hot – Axevalla hus var ett viktigt värn i det oroliga spänningsfältet mellan de nordiska rikena. Därför beslöt rådet (mot Ingeborgs vilja – hon satt också i rådet) att fästningen skulle återgå till den svenska kronan. När en fredlig uppgörelse uteblev belägrades borgen 1323.



Konflikten avslutades med freden i Skara 1326, där det beslöts att Ingeborg skulle avstå Axevalla Hus och i stället flytta in på godset Dåvö i Munktorp     i Västmanland. Axevalla Hus tillfaller då Kung Magnus Eriksson (Ingeborgs son). I förliknings-brevet mellan Magnus och sin mor Ingeborg står att hon avstår ”Castrum Nyhusæt”.



Axevalla Hus reparerades och förstärktes av Kung Magnus och hans son Håkan Magnusson (Kung av Norge) såsom ett nödvändigt försvar mot danskarna. Under tiden fördes ett kort krig mot Danmark och Valdemar Atterdag  men fredsförhandlingar påbörjades hösten 1362.



På grund av de svenska stormännens missnöje med Magnus och Håkans regering vände de sig till hertig Albrekt av Mecklenburg och erbjöd denne  den svenska kronan.    Albrekt accepterade och intog Kalmar och Stockholm utan att möta något större motstånd. Magnus flydde till Norge och 1364 valdes Albrekt till kung av Sverige.  Således föll Axevalla Hus härvid i Albrekts händer.



1371 tillföll Axevalla Hus åter Magnus Eriksson efter en förlikning mellan Håkan, Magnus och Albrekt. Förlikningen kom till genom att Albrekts regering såg en svår fiende i den svenska allmogen som ogillade det tyska inflytandet och samtidigt fick stöd från Valdemar Atterdag. I samband med förlikningen släpptes Magnus (som 1365 fängslats av Albrekt) ur fångenskapen. Magnus erhöll ”Westergötland för sin lifstid”.



De svenska stormännen med Bo Jonsson i spetsen oroades av rykten om en, av Albrekt planerad, reduktion av gods. Man vände sig då till drottning Margareta i Danmark för hjälp. Albrekt for över till Tyskland och hämtade en tysk krigshär medan Margareta lät danskar landstiga i Sverige. I slaget vid Åsle i februari 1389 besegrades och tillfångatogs Albrekt jämte sin son Erik av Margaretas trupper.  Nu var Axevalla Hus i drottning Margaretas och Eriks (av Pommern) händer och  på borgen sattes (danska) fogdar att bevaka rikets intressen. Fogdarna på Axevalla Hus var hårdföra och orättvisa mot befolkningen på trakten.



Under åren 1434 - 1436 fick Axevalla Hus utstå hårda strider. Allmogen i Sverige var missnöjda med de danska fogdarnas grymma framfart. Till följd av missnöjet tillkom Engelbrektsupproret som var en folkresning riktad mot Erik Av Pommern, då kung över Kalmarunionen, och den leddes av frälsemannen Engelbrekt Engelbrektsson. Engelbrekt försökte 1434 förgäves inta Axevalla Hus, och en ny belägring våren 1436 avbröts av de återupptagna fredsförhandlingarna. Fogden överlämnade dock kort därefter frivilligt slottet till svenskarna.



Under Engelbrekts efterträdare, Karl Knutsson Bondes regering, tycks fogdeförtycket uppstått igen. Under striderna mellan Karl Knutsson Bonde och Kristian I av Danmark angreps Axevalla Hus 1469 av en stor bondehär, under ledning av Otte Torbjörnsson Fågel, som var förbittrad över de utpressningar slottsfogden tillåtit sig mot länets allmoge. Axevalla Hus intogs och nedbrändes 30 juni samma år. Sedan dess har Axevalla Hus aldrig blivit återuppbyggt.



Erik Dahlberg avbildade ruinen efter Axevalla Hus 1703. Ringmurens ruiner varierade ännu på 1700 talet i höjd mellan tio och arton meter. Avbildningen återfinns i Dalbergs stora verk ”Suecia Antiqua et Hoderna”.

Större skala och med kompletterande info.












Skärvs 1100 talskyrka var förfallen och 1785 beslöt man att uppföra en ny kyrka. 1788 lades den första stenen till den nya kyrkan och man hade tillåtelse att hämta byggnadsmaterial från bland annat Axvalla Hus ruiner.    hvarigenom föga lemningar efter slottet återstå

900 talet







1000 talet



1278





1290





1318





1323









1326









1362







1364










1371










1389














1434












1469












1703



















1788

Peter Porse av Halland deltog 1277 på svenskarnas sida i striden mot danskarna vilka led nederlag vid Ettak i Västergötland. Han kallas härvid ”Peder Porsse aff Hallande”. Erhöll senare av Magnus Ladulås Axevalla Hus i utkanten av Sverige.


Porse lät här fängsla den svenske konungen och frigav denne först sedan han som vederlag för gäld (skuld) tilldelats Lödöse. Dömdes 1287 i Nyborg på Fyn fredlös för delaktighet i dråpet på den danske konungen Erik Klipping i Finderups lada på Jylland föregående år.

*

Axevalla_Erik_Dahlberg.html

1

2


3

4

5

NYA   AXEVALLA  HUS
GAMLA   AXEVALLA  HUS
NYA   AXEVALLA  HUS
RUIN
BYGGFAS