RAÄ Fornsök   -   Forshem 9:1


Har länge varit jättesugen på att besöka Aranäs borgruin vid Vänern i Götene kommun. Det är en borg som ofta återkommer i olika skrifter som behandlar Sveriges historia. 


Borgen har ägts av  flera  kungar och höga ämbetsmän genom historien, marsken Torgil Knutsson (möjligen från Trolle-ätten) 1280 talet, kung Birger och hans bröder Erik och Valdemar 1310 talet, Albrekt av Mecklenburg 1360 talet, Biskop Nils i Skara 1370 talet, för att nämna några. Dessutom var Aranäs under 1350 talet boplats för Gudhems nunnor.


Vidare förekommer ju Aranäs som Arns hem i Jan Guillous  trilogi om livet i Sverige under 1100 talet och de första årtiondena av 1200 talet i Västergötland och i det Heliga landet.


Med ovanstående fakta är det lätt att förstå att Aranäs väcker nyfikenheten i mig, jag finner mig således en tidig lördagsmorgon, den 15 oktober 2016, på väg mot just nämnda Aranäs borgruin, solen skiner, jag är lycklig.

C:a 15 km söder om Mariestad alldeles intill Vänern. Bra parkering och informationsskyltar finns.

Aranäs var ett av våra äldsta och förnämsta kungaslott, det byggdes på en plats där det tidigare hade stått ett hus, som troligen brunnit ned, därom vittnar fynd.


I slutet av 1100 talet uppfördes det fasta kärnhuset, det består av en granitgrund direkt på klippan, med kraftiga murar och fint huggna sandstens-kvadrater försedda med en vacker sockel. Den omgivande ringmuren på ca 30 meters längd tillkom senare. Borgen i sin fullt utbyggda form menas tillkommit mellan 1150 och 1304. 


När Magnus Ladulås avled 1290 var hans son Birger Magnusson bara 10 år och hade redan som fyraåring valts till tronföljare. Till Birgers förmyndare utsågs Torgil Knutsson. Birgers yngre bröder Erik och Valdemar utsågs till hertigar.  Efter Birgers kröning växte osämjan och spänningarna mellan bröderna tilltog.








Torgil Knutsson höll sedan något år hov på Aranäs och det påstås att han här ska ha firat sitt tredje bröllop 1303, då med Hedvig av Ravensberg.


Torgils Knutsson var lojal med kung Birger när brödernas konflikt tilltog, och han samlade kung Birger och bröder hertigarna hos sig på Aranäs den 30 april 1304. Där undertecknade hertigarna ett dokument med ordalydelsen att de inte skulle sluta utrikesförbindelser eller dyka upp vid hovet om de inte blev kallade. Bitterheten hos de båda hertigarna över detta tros ha gett upphov till Håtunaleken som senare resulterade i att Birger fängslades.


Erik och Valdemar beskyllde, inför Birger, Torgil för att vara orsak till deras missämja.  Birger valde att tro på Eriks och Valdemars ord och Torgil Knutsson tillfångatogs i december 1305 vid hans borg Lenaborg i Kungslena. Torgil lär vid fängslandet ha yttrat, "illa lönen i mig herre konung, mig som så troget tjänat Eder och riket, härav haven i skam så länge i leven".


Den gamle Torgil blev slagen i bojor och kastades upp på en häst, och de var hänsynslösa nog att binda hans ben under buken. Dag och natt gick färden till Stockholm i sträng kyla. 10 februari 1306 blev marsken halshuggen på Södermalms galgbacke i Stockholm. Men blev med stor pompa och ståt begraven i Gråmunkekyrkan, nuvarande Riddarholmskyrkan, vid sin frus sida.  Detta dåd fick kung Birger bittert ångra, och hela äventyret ledde senare till ”Nyköpings gästabud”.

Enligt gamla skrifter och krönikor sägs det att Aranäs redan under hednatiden varit en kungaborg som byggdes redan under ynglingaättens tid (vilket skulle kunna betyda allt från någon gång mellan 0 och 700 e Kr).  Under Olof Skötkonungs tid eller i början av 1000 talet ska Aranäs ha varit i sin största glans, "intet ståtligare slott hafa funnits i Norden" heter det.

På väg fram emot Aranäs i nådens år 2016. Efter egna studier på kammaren efter mitt besök undrar jag om jag inte redan står inom borgens område.  Jag ser tydliga, av människans hand, uppkastade vallar med gott om sten i redan här, flera hundra meter innan jag når den egentliga borgen. 


Har förstått att man vid arkeologiska grävningar i modern tid funnit att borgens område sträckte sig långt ut från den egentliga borgen, dock har jag inte lyckats ta reda på vilka yttre avgränsningar som härvid avses, möjligen är dessa vallar jag ser här vid mitt besök den yttre avgränsningen, kanske, kanske inte. 


Om de tankar jag har stämmer så var borgområdet en gång i tiden enormt.  Min bedömning är, om den stämmer, att borgen skulle kunna överleva belägringar under lång tid, då arealen inom borgens yttre begränsningar borde medge omfattande odling.  Dock menar jag att denna beskrivning av borgens stora ytmässiga omfattning bör gälla borgen i dess senare period.  I borgens tidiga period, låt oss säga från dess tidigaste existens till kanske 1300 talet, bör de åkrar vi här se framför oss legat under Vänerns vattenyta.  Mer funderingar kring borgens yta och omfång respektive   Vänerns vattennivå finns längre ned på sidan.

Komprimerad  historik  -  Aranäs borg

Kartan visar den vall, med gott om sten i, som jag fann vid mitt besök.  Denna vall skulle kunna vara försvarsvallen, eller snarare försvarsmuren, som omslöt det stora området som möjligen någon gång var Aranäs yttersta borgområde.  Om dessa vallar är riktiga så bedömer jag att de tillkommit sent i borgens historia eftersom mina studier av äldre kartor givit mig kunskap som visar att borgområdet i borgens tidiga historia varit mer begränsad till ytan. Under 1300 talet var borgområdet endast en smal udde och borgens kärnhus stod i sin norra del ute i Vänerns vatten, se längre ned.

Från 1366 har slottet åter gått i kronans ägo och skänktes då av kung Albrekt av Mecklenburg till hans tyske riddare, Ghert Snakenberg, i utbyte mot Axevalla hus, detta trots att Aranäs egentligen tillhörde Magnus Eriksson, vilken emellertid satt i fängelse då.  (fängslad av Albrekt med stöd av svenska stormän)









Sedan den avsatte och fångne konung Magnus Eriksson blivit frigiven tog han mot ersättning till Gerth Snakenberg Aranäs i besittning, och höll där sitt hov.  1371 sålde Magnus Aranäs till biskop Nils, och Skara biskopsdöme för 1000 mark.


Biskopsdömet ägde Aranäs fram till reformationen 1527 då det indrogs till kronan, ett öde som drabbade övriga kyrkliga gods i landet vid den tiden.


1567 fick Svante Sture slottet som förläning, men indrogs efter han död 1583 åter till kronan år 1584.





























                         




















                     














Den 6 december 1638 köptes borgen av generalen och landshövdingen Olof Stake, slottet var i släkten Stakes ägo fram till 1681 då det som gammalt kronogods åter gick i kronans ägo. Det kallades sedermera för Årnäs.


1683 blev Bengt Sparre ägare, dennes svåger generalmajor C.G. Roos fick sedan slottet i sin ägo.   Han var en av Karl XII:s berömda krigare, han dog på väg hem från rysk fångenskap 1722 i Finland.  Slottet stannade i Roos ägo fram till 1749 då häradshövding C. von Numers blev innehavare.


År 1774 innehades Aranäs av överstelöjtnant Storckenfeldt och 1779 av kanslipresident Ulric Scheffer, efter hans död tillföll det hans styvson Magnus Brahe som år 1800 sålde det till kommersrådet B. H. Santesson.


Under perioder har borgen varit mer eller mindre raserad och sedan återuppbyggd.  Troligen låg borgen öde under större delen av 1400 talet varpå den förföll. Man tror att borgen i vissa delar åter sattes i stånd vid 1500 talets början.


Då man studerar de många ägarbytena från 1600 talet och framåt så handlar dessa inte längre om själva stenhuset utan om det stora markområde som hörde till slottet. I slutet på 1700 talet uppfördes av Ulric Scheffer den nuvarande herrgårds byggnaden strax intill den gamla borgen, det är en envåningsbyggnad i trä, på 1800 talet tillkom även två flyglar.









Grosshandlare Berndt Harder Santesson var riksdagsman, född i Göteborg och en av dåtidens entreprenörer. Bland annat drev Santesson frågan om Göta kanalbygget i riksdagen och han var störste aktieägare i kanalbolaget. Santesson startade också Mariestads sparbank, som blev nummer tre i Sverige efter Göteborg och Stockholm. 1802 ansökte Santesson till kommerskollegiet om att få anlägga ett glasbruk för blåsning av fönsterglas i Årnäs. 1836 hamnade Santesson i ekonomiska svårigheter och sålde gården. Glasbruket hade då varit nedlagt i 18 år. De nya ägarna nyrekryterade personal och satte 1837 igång med att blåsa buteljer.


1867 försattes glasbruket i konkurs. Brukets huvudborgenär var AB D Carnegie & Co. Vid utmätningsauktionen 1869 ropade de in Årnäs egendom. Carnegie startar produktionen igen och det gick mycket bra fram till mitten av 1900 talet då konkurrensen från bl.a Tjeckiska glasbruk blev för svår. Vid årsskiftet 1960-1961 läggs Årnäs glasbruk ner och Lesjöfors AB köper fabriksfastigheten och startar en metallindustri.

Under denna gravhäll i Riddarholmskyrkan

vilar Torgil jämte sin andra fru Birgitta.

Efter Torgil Knutssons död skänktes Aranäs av Erik och Valdemar till Gudhems kloster. Gudhems-nunnorna levde på Aranäs mellan 1349 till 1359.

Porträtt av kung Birger Magnusson i Sankt Bendts Kirke i Ringsted på Själland där han är begravd.

Vallen / muren?

Vallen / muren?

Vall / mur?

ARANÄS

ARANÄSBORGEN

1300  talet

1400  -  1500  talet

1600  -  1700  talet

1800  -  1900  talet

Utgrävningar

Beowulf

HÄR TOG JAG OVANSTÅENDE BILD

År 1555 skriver Olaus Magnus i sin "Historia om de nordiska folken", - icke långt ifrån skara ses ännu spår av en konungaborg benämnd Årnäs. Borgen avbildas även i boken och torde vara en rekonstruktion med stöd av dåtidens ruin

Carta Marina, 1539, är den tidigaste någorlunda korrekta kartan över Norden och utgjorde ett förarbete till Olaus Magnus storverk ”Historia om de nordiska folken”.  På kartan finns Aranäs utmärkt vilket tyder på att Aranäs varit en betydelsefull borg.

2000  talet

I nutid ägs och förvaltas Årnäs säteri av Gustaf Ekman.  Familjen Ekman kan anses ha varit 1800 talets motsvarighet  på dagens Wallenbergfamilj. Familjen dominerade i slutet av 1800 talet ett av Sveriges största företag D.Carnegie & Co och en av de stora bankerna, Skandinaviska kredit som i sin tur hade intressen i en rad företag. Via handelshuset Ekman & Co kontrollerade man diverse bruksegendomar och skogsindustrier. Grenar av familjen var verksamma i  Uddeholmskoncernen.  Detta gör familjen till en stor godsägare i Sverige.


Verksamheten vid Årnäs drivs av ett aktiebolag, och ytterligare information kring dagens ägare och dess verksamhetsinriktning på Årnäs säteri har jag inte lyckats hitta, känns som att denna familj håller en låg profil på samma sätt som familjen Wallenberg gör.  Vi vanliga dödliga har antagligen inte med deras affärer att skaffa.

Utgrävningar av borgen har gjorts vid två tillfällen, 1916-1925 och 1999-2001. 


1916 - 1925

Den första utgrävningen leddes av arkeologen Bror Schnittger som under utgrävningarna avled, 1924.  Hans kollega och tillika hustru, Hanna Rydh, fick då uppdraget att slutföra utgrävningen.


Utgrävningarna koncentrerades till ruinkullen som låg längst ut på näset. Under rasmassorna fann man grunden till

den stenbyggnad som omgavs av en rektangulär ringmur. På borggården grävde man ur flera ugnar och spisar.  Byggnaden visade sig vara påkostad och uppförd av välhuggna sandstenskvardrar och en skråsockel.


Arkeologerna jämförde kvaderstenarna och sockelns utformning med de tidigmedeltida kyrkorna i trakten. Likheterna tog man som intäkt på att även borgen borde ha uppförts i slutet av 1100 talet.  Det skulle innebära, menade man, att Aranäs var en borg med mycket få nordiska motsvarigheter.  Dessutom menade Schnittger att det fanns spår efter ytterligare en äldre borganläggning, byggd i trä.


Schnittger och Rydh knyter flera förändringar i borgen till Torgil Knutsson och mötet på Aranäsborgen 1304. Ringmur, spisar och ugnar skulle ha tillkommit då.


Hjälmen (fotbollen) från 1300, vem vet, kanske är det Torgil Knutssons hjälm...eller är det Magnus, Eriks, eller Valdemar Magnussons....?   Man hisnar vid den tanken.  Hjälmen är idag utställd på Historiska museet i Stockholm.

1999 - 2001

Vid denna utgrävning söker man efter byggnader i området söder om huvudborgen som idag är herrgårdens trädgård.  Schnittger avfärdade på sin tid att något skulle finnas bevarat just här. Men hans pessimism visade sig ogrundad. Vid utgrävningen 1999-2001 fann man bl.a två säkra stenhusgrunder från medeltid och även spår efter fler huslämningar. 


Det största huset påträffades 80 meter söder om huvudborgen. Här kunde friläggas en 8 x 15 meter stor källare som haft ett trapptorn på nordsidan.  En av utgrävningarna mest anmärkningsvärda konstruktioner är den magnifika trappan som ledde ned i källaren. Huset har varit byggt av kvadersten precis som huvudborgen.

Redan i början av första årets grävning fann arbetarna en plåtbytta som man roade sig med att sparka runt. Denna idrottsutövning fick ett hastigt slut då Schnittger upptäckta att ”fotbollen” i själva verket var en medeltida hjälm.  Hjälmen daterades till 1300 vilket också gällde huvuddelen av övriga fynd som gjordes, fynden var till största delen vapen och hästutrustning.


Noterbart är att det saknas daterbara fynd från 1100 tal och tidigt 1200 tal.

Bild från utgrävningen av Aranäs borgruin 1920

Ytterligare en bild från utgrävningen av Aranäs borgruin 1920

Strax öster om källaren fann man ytterligare en stenhusgrund, även detta hus var uppfört av kvadersten.  Allt tyder på att samtliga kända kvaderstensbyggnader, huvudborgen inberäknad, är planerade och byggda i slutet av 1200 talet.

Det s.k palatset, troligtvis borgherrens salsbyggnad.

Den magnifika källartrappan i ”palatset”.

Ett annat nyfynd är en vallgrav som legat i nära anslutning till den som finns vid borgkärnan. Cirka 130 meter söder om borgen har det funnits en drygt 6 meter bred stenskodd vallgrav. Det finns spår av en fjärde vallgrav, cirka 600 meter söderut, vilken har skurit av hela udden och antyder att borgen haft två förborgar.


Man kan vara säker på att byggherren till Aranäs måste haft mycket stora resurser för att genomföra ett sådant här projekt.  Man bör finna borgens bakgrund hos kungamakten eller i dess närmsta krets. Några förslag på byggherre är Magnus Ladulås, Birger Magnusson och Torgil Knutsson.


Huset öster om ”palatset”.

Stenskodd vallgrav, den andra av fyra från borgen räknat.

3D-rekonstruktion / laserskanning av Aranäs

Bilderna nedan är hämtade från ett examensarbete utfört i medieteknik vid Tekniska Högskolan vid Linköpings universitet  2010  av Emil Andersson  och  David Hultberg.

De vita fälten visar ungefärlig strandlinje vid 1300 talet.  Fälten är lagda över en karta från 2000 talet och de vita fälten markerar torra land vilket visar att Aranäs borg var byggd ända ut i Vänern.  Här syns även de fyra vallgravarna.

Aranäsborgen från nordväst.

Aranäsborgen från väster.

Det s.k palatset på förborgen närmast huvudborgen.

Smedjan på förborgen närmast huvudborgen.

Det berättas i sägner att platsen för Aranäs sedan hedendomens tider varit boplats för Västergötlands kungar, ända tills Ingjald Illråde innebrände sin svärfar Algaut. Detta skall ha skett någon gång på 640 talet och borgen skall då hetat Kinugård, bevis för detta saknas naturligtvis. Idag heter platsen Årnäs.


I Beowulfkvädet finns kanske en ledtråd till Aranäs.  Beowulf som var västgötarnas (geaternas) härskare sägs ha dött vid Aranäs och att han ”låg utsträckt till vila på stranden av earnanæs”, Aranäs.  Carl Otto Fast ville dock förlägga Earnanæs till Örnäsberget vid Göta älv, norr om Äskekärr.

Första sidan i handskriften av Beowulfkvädet,

daterat till 700 talets första hälft.

Aranäsborgen  anno  2016

Vallen / muren ?

Aranäsborgen från öster.

Ett svep mot huvudborgen och över inre borggården.

Den vackra sockeln av kvadersten.

Heder åt de hädangångna.

Yttre muren från insidan av huvudborgen mot norr med del av fönster, själv gissade jag först på att det var en så kallad tinne (skottöppning).

Yttre muren från utsidan av huvudborgen mot söder med del av fönster.

1100 tals - hantverk i sten - huggen kvadersten.

Huvudborgen från inre borggården, från söder.

Aranäs 2016.

Aranäs 1705.

Aranäs 1877.

Vattenståndet i Vänern har sjunkit avsevärt genom århundradena genom en kombination av landhöjning och avrinning.  Jag presenterar inga måttuppgifter härvid utan väljer att visa några kartor från de senaste århundradena som visar på fenomenet. Synd bara att det saknas kartor från tidigare epoker som t.ex 1300 talet, de skulle troligtvis påvisa att borgområdet initialt rymdes på en smal udde, vilket ur försvarssynpunkt torde vara optimalt.

Plan av udden med ruinen, och dagens herrgård med flyglar inritade, resterna av två vallgravar syns här även.

Del av nordmurens grund vid intaget av vatten till borgens brunn.  Stenen med ett kryss tvingades läggas dit som stöd vid utgrävningen.  Vi är här under Vänerns vattenlinje vid tiden för borgen anläggande, borgen stod då med nordsidan ute i Vänerns vatten.

Här ses brunnen i nordmuren. Jag är osäker på hur vattnet slutligen hämtades, hade man en pump eller en ledning till murens insida. 

Muren fortsatte ju uppåt i flera våningar över brunnen.

Norra muren från söder med trapporna mot fönstergluggarna. Gluggarnas funktion har troligtvis varit just ljusinsläpp, möjligen även avsedda för utkik. De skulle ju också kunna vara avsedda som skottgluggar men härtill är jag tveksam då de är alltför trånga och riktade endast rakt framåt.  Bilden är tagen efter konservering av murarna.

Östra trappan mot fönsterglugg. Bilden är tagen före konservering av murarna.

Bilden överst till vänster och längst till vänster i bild ses en spis som är byggd dikt an norra och östra muren.  I samma bild till höger visas en bakugn som är byggd dikt an östra muren. Jag gissar att över dessa två härdar har varit ett tak mellan tre väggar, östra, norra muren samt i väster mot kärnhusets mur.


Bilden nederst till vänster visar i vänster bildkant en härd som tillhört borgens smedja emedan i bildens högra kant ses ytterligare en bakugn. Dessa härdar har givetvis varit överbyggda separata hus på inre borggården. Härdarna ligger i inre borggårdens västra del.


Bilden till höger visar bakugnens valv, tänk att här har många degar skjutsas in och lika många brödlimpor ut. Hisnande att här på dessa fotografier kunna se dessa vardagsredskap och känna historiens närvaro i vår tid, förnimma de människor som vistats här, kungar, soldater, tjänstefolk.  Skulle inte förvåna mig om bröd från denna ugn hamnat i Torgil Knutssons mun, eller lika gärna i Birgers, Eriks eller Valdemars munnar.


Samtliga dessa härdar tvingades tyvärr att återigen täckas över då stenarna var allt för sköra.  Således finns dessa ej att beskåda på platsen utan återfinns under dagens jordlager.

Bror Schnittker och fru tillika kollega Hanna Rydh samt deras gemensamma utgrävningsrapport från Aranäs 1927.

Nedan redovisade bilder kring utgrävningarna 1916 - 1925 är mestadels hämtade från utgrävningsrapporten från 1927.

VÄNERN