Från centrala Skara, tag Axvallagatan österut. Efter att man passerat under E20, fortsätt 600m, tag sedan höger mot Götala Herrgård. Efter 250m delar sig vägen, parkera i närheten, fotvandra sedan mot väster och strax ser du kullen på höger hand.

RAÄ Fornsök   -   Skara 33:1


Jag tog en ”day off” på jobbet och styrde kosan mot Svea Rikes Vagga. Jag hann under denna historiska utflykt med hela tre destinationer, Västergötlands  museum i Skaramed bl.a de fina bronssköldarna, ett återbesök till Varnhem för att studera den tämligen nyupptäckta 900 tals-kyrkan samt Alla Götars Ting strax öster om Skara.


Då jag anlände i närheten av den gamla tingsplatsen och parkerat bilen tog jag mig medelst fotvandring den sista biten. 


Då jag förstod att kullen jag såg några hundra meter längre fram motsvarade denna centrala och viktiga plats i vår historia som ”aldra göta thing” sägs ha varit, förundrades jag över platsens, till synes, anspråkslösa uppenbarelse.  Det jag såg var en mindre kulle alldeles i kanten av en stor areal åkermark.


Då jag vandrat en stund på kullen inser jag att platsen har en mycket gammal historia. Här finns stenblock med skålgropar, två domarringar samt för övrigt en mystisk fyrkantig stensättning som närmast påminner om en husgrund.


Platsen för kullen, mitt i det som kallas Svea rikes vagga tyder dock på att kullen mycket väl kan vara just den tingsplats där våra kungar från tidigt 1100 tal dömdes till sina ämbeten av en Västgötsk lagman efter att de genomfört Eriksgatan.   ”Då kall lagmannen först döma honom till konung....”


Den första säkert dokumenterade eriksgatan genomfördes av Magnus Eriksson  år 1335.

Götala kungsgård var provisoriskt länsresidens från 1612 efter att danskarna ödelagt Skaraborgs slott.  År 1660 flyttades residenset till Marieholms kungsgård i Mariestad. Planer fanns att bygga upp Skaraborgs slott igen men då pengar saknades till återuppbyggnad permanentades så småningom residenset i Mariestad.  Marieholm var länsresidens ända fram till 1997 då Skaraborgs län upphörde att existera.  

GÖTALA  KUNGSGÅRD

För tusen år sedan var Götarna i Västra götaland förmodligen det mäktigaste folket i det land som var på väg att bildas,  Sverige.  Och det sägs vara här på Tempelbacken invid Götala kungsgård som alla Götar höll sina ting, rättegångar och marknader.


Redan i Sveriges äldsta lag, Västgötalagen, från början av 1200 talet nämns de tingsmöten som här hölls regelbundet, ”aldra göta thing”.   Enligt traditionen hölls götarnas ting här vid Tempelbacken, eller ”Tempelbacka” som den kallas av lokalbefolkningen.  I dag ligger den lilla kullen oansenlig mellan stora åkrar och en sankmark.

” En fjerdels mil från Staden ligger Konsgården Götala (Göthala) ¹  2 mantal,  der Westgöte-Lagmännen skola i hedniska tider bott långt innan Biskop Bengt den gode vid år 1188 dervid byggde en Kyrka. 


På Götala är fordom Allergöta Ting²  hållet,  då någon skatt el. Krigsutrustning skulle utskrifvas.  I 10:de Seklet bodde Kon. Erik Segersäll här,  på det han närmare skulle kunna styra Dannemark och Norrige.  Dess Son Kon. Olof Skötkonung vistades här ofta. 


Här var Kon. Erik  XI Läspe d. 10 Nov. 1245 då han skref ett gåfvo-bref för Systrarne i Gudhems Kloster och skänkte dertill sin gård Spanahult vid Wettern i WG:land, i denne Konungs tid var ock gården i godt stånd.


Då Konungarne hade Skaraborg, var Götala Ladugård derunder och blef sedermera Landshöfdinge-säte, och förmenar Rhyzelius, att gården haft någon borg och fästning till sin säkerhet, ehuru några lämningar derefter nu icke finnas. ”

Många menar att Götala under järnåldern var platsen för ett hedniskt kultcentrum med ting och marknadsplats. Platsens centrala funktion under järnåldern ledde fram till uppkomsten av staden Skara under tidig medeltid.  Vid "Tre vägars möte", i Götala hade landskapets stora vägar en stor knutpunkt.  Vägarna till bl.a. Lödöse, Jönköping och via Varnhem vidare mot Hjo korsades här vid Götala.  


Vissa menar även att man en gång i tiden ska ha kunnat ta sig med båt till Götala från Vänern via Flian och Afsen. Faktum är att än idag (2017) övergår Afsen i Götalabäcken och som namnet anger rinner den förbi alldeles norr om Tempelbacken vid Götala.  Man har i Skara hittat rester av stora båtar vilket skulle kunna tyda på att vattenvägen till Vänern har funnits.


För övrigt sägs det också att man fordom kunnat nå Axvalla Hus på vattenvägen via Flian och Hornborgasjön. Vid studier av kartan synes denna uppfattning ej vara osannolik.  Filan mynnar i Hornborgasjön och sedan är det inte långt längs idag smala vattendrag till Husgärdessjön som ju ligger just nedanför Axvalla Hus.  Samtidigt ger denna segelbarhets-studie att det ej heller är långt till Varnhem från Hornborgasjön via låglänta marker.  Vem vet, kanske hade munkarna i Varnhem kontakt med Vänern och Västerhavet via dessa vattenvägar?

C:a 3 km öster om Skara ligger Götala kungsgård. Kungsgården har mycket gamla anor. Götala omnämns första gången i ett brev författat av ärkebiskop Jarler (Jarlerius på Latin) Uppsala stift  i  ”gøtalie” i maj månad år 1241.  Detta tyder på att gården då var i kyrkans ägo.  Nästa omnämnande är från 1246 och är ett brev undertecknat av kung Erik Läspe och Halte.


Biskop Brynolf Algotsson i Skara utfärdade två brev i Götala, anno 1280 och 1283, samt omnämner Götala i ytterligare ett brev 1308 där det framgår att han hade försålt biskopsgården i Götala till kung Magnus.  Försäljningen av Götala bör då ha skett någon gång mellan 1283 och 1290, sistnämnda år då Magnus Ladulås avled på Visingsö. 

Ärkebiskop  Jarlers  sigill

Skara ur Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna 1693.  I förgrunden syns ruinerna efter den medeltida borgen Gälakvist och där i bakgrunden syns höga ruiner, sannolikt är dessa resterna av Skaraborgs slott.

Idag, 2017 är Götala kungsgård, eller som den kallas idag Götala Herrgård en konferensanläggning.

P.E  Lindskog skriver i början av 1800 talet i sin bok ”Försök till en kort beskrifning om Skara Stift” följande:

¹ Af  Hall  hof  el.  palats;  Göthala el Göthes hall  (ett kongligt Residens)  Tidströms diss. om Mariestad sid 38.


² Det Ting, å hvilket Lagmannen i W. Götland förde ordet, kallades Aldra-Götha ting el. Algötha Ting. Profess. Bilmarks             Disp. om Algötha Ting

ALLA  GÖTARS  TING

AFSEN / GÖTALABÄCKEN

FILAN

NAMNLÖST  FLÖDE

Här visas dagens flöde för Afsen och Filan samt det namnlösa biflöde som rinner från Husgärdessjön vid Axvalla Hus.  Jag känner inte dessa vattendrag särskilt väl idag (2017) men jag tror mig ändå kunna säga att åtminstone Flian än idag är hyfsat djup och bred. Känns sannolikt att man på Flian under, låt oss säga järnålderns epok 500 f Kr - 1050 e Kr, har kunnat segla åtminstone till Axvalla Hus kanske även till Varnhem.

GÖTALA

AXVALLA HUS

FLIAN
AFSEN
GÖTALABÄCKEN
VARNHEM

Själva platsen är en ganska oansenlig höjd intill stora bördiga odlingsmarker.  Att tempelbacken vid Götala redan för mycket mycket länge sedan haft en viktig betydelse för människorna på trakten visas av de lämningar som som finns  att se här. 


På kullens högsta del finns två domarringar samt ytterligare en mystisk fyrkantig stensättning dem emellan. Den kvadratiska stensättningen mäter 9 x 9 meter och har hörnstenar som ursprungligen har varit resta. Domarringarna som flankerar kvadraten består av 9 respektive 7 stenar av vilka några är så höga som en meter.


Sedan är det ju också ett faktum att Tempelplatsen ligger i det historiskt tidiga centrala området kring Hornborgasjön.

Här ovan visas två sidor ur ”Äldre Västgötalagen” som först antas ha sammanställts på 1220 talet av lagman Eskil Magnusson,  äldre halvbror till Birger Jarl.  Ovan exemplar är en avskrift av originalet och anses har skrivits efter 1281, antagligen inte mycket senare. Avskriften finns bevarad i två exemplar varav ovan exemplar tillhör, och är digitaliserad av Kungliga biblioteket - Litteraturbanken.


Den andra handskriften dateras till cirka 1350, och där har lagen omarbetats så att den är dubbelt så lång. Denna bearbetning anses dock av vissa kunna ha gjorts så tidigt som på 1290 talet. Denna utgåva benämns ”Äldre och Yngre Västgötalagen”.


Grönmarkerad text här ovan är det välkända första stycket i Rättlösabalken och här nedan kan stycket läsas på modern svenska.

ALLA GÖTARS TING  -  VÄSTGÖTALAGEN

Äldre Västgötalagen är den äldsta sammanhängande skrift som finns bevarad på svenska språket, den är skriven på s.k. fornsvenska.  Således är boken den första lagbok som författats i vår nära omgivning.

... Alla  Götars ting ...

... Junabäck ...

... nidingsverk ...

ALLA GÖTARS TING  -  GEOGRAFI

Text ur första stycket    i Äldre Västgötalagen ur  Rättlösabalken.

”Svearna äga att taga konung och likaså att vräka. Han skall med gisslan fara ned och till Östergötland.    Då skall han skicka sändemän hit till alla götars ting.   Då skall lagmannen utse gisslomän, två från södra delen av landet och två från norra delen av landet; sedan skall han sända fyra andra män från landet med dem.   De skola fara till Junabäck att möta honom.    Östgötarnas gisslomän skola följa honom dit och bära vittne, att han har kommit in i deras land så, som deras lag säger.   Då skall man sammankalla alla götars ting honom till mötes.  Då han kommer till tinget, skall han svärja att vara trogen mot alla götar, att han icke skall bryta rätt lag i vårt land.   Då skall lagmannen först döma honom till konung och sedan andra, som han beder därom.  Konungen skall då giva fred åt tre män, som icke hava gjort nidingsverk.”

ALLA GÖTARS TING  -  TEMPELBACKEN  I  GÖTALA  ANNO  2017

I ovan filmsnutt lägger jag på det medeltida vägnätet i Västergötland över en modern karta.  Vidare lägger jag på en karta ur ”Vägar Och Städer i Medeltidens Västergötland” skriven av Natanael Beckman 1923.  Vägmötet vid Tempelbacken och Götala markeras med gul prick.  Vad som är slående är att det medeltida vägnätet i mycket stor utsträckning motsvarar dagens dito. 


E20 t.ex. har haft ungefär samma sträckning från Göteborg till Vårgårda ända fram till våra dagar (under medeltiden gick vägen vidare från Vårgårda mot Herrljunga).  Det samma gäller ”Eriksgatan” (väg 47) från Jönköping till Falköping och vidare via väg 184 till Götala och Alla Götars ting.

Götalas namn har ändelsen ”ala” som troligen kommer från antingen gotiskans ord ”ahls” som betyder tempel/helgedom eller från fornsvenskans ”al” betyder ås.


Götala skulle i så fall kunna betyda ”Götarnas helgedom” eller ”Gauts helgedom”.  Gaut är ett annat namn för den mäktige guden Oden.  Dock tror man att fruktbarhetsguden Frö stod högst i rang just här under platsens tidigaste historia. 


Ett tecken på denna dyrkan av Frö är de skålgropar som finns på två stora stenblock på tempelkullens norra sluttning. De flesta arkeologer är ju överens om att skålgropar har använts i någon form av fruktbarhetsriter.

ALLA GÖTARS TING  -  NAMNET

Skålgroparna i de två stenblocken på tempelbackens norra sluttning anno 2017.

Själva det geografiska läget för Tempelbacken vid Götdala ger stöd åt uppfattningen att platsen haft en viktig funktion i regionen.   Flera gamla vägar har korsats här bl.a. vägarna till Lödöse, Jönköping och Varnhem och vidare till Hjo och sjövägen mot Östergötland.  Fordom sägs också att båtar kunnat ta sig hit från Vänern via åarna Afsen och Lidan.  Afsen som idag bara är en bäck flyter förbi alldeles norr om Tempelbacken.


Götala Tempelbacke har således förutsättningar att vara både den marknads- och den tingsplats så som sägnerna berättar.  

1    Domarring

2    Stensättning - fyrkantig

3    Domarring

4    Stenblock med skålgropar

5    Stensättning - cirkelformad

NORR

1

2

3

4

5

Situationsskiss efter informationsskylt på platsen.

Ett kamerasvep från söder över bördiga västgötska åkrar i september månad vidare från söder och vidare mot väster och den oansenliga kulle som anses vara platsen för ”aldra göta thing”.  Tranorna är på återväg mot sydväst och varmare platser, samma resa som tranorna gjort i alla tider.   

Kullen, Alla Götars ting, mot väster.  Här sägs att flera viktiga vägar en gång i tiden ska ha korsats. Troligen är det så att de vägar som idag korsas i Skara en gång korsades här intill tempelkullen. Vägen här på bilden skulle mycket väl kunna vara den forna vägen mellan Hjo och Skövde.

En promenad på ”aldra göta thing” från den västra, något otydliga, domarringen via ett hörn av den mystiska fyrkantiga stensättningen och vidare till den östra domarringen.

Östra domarringen.

Del av östra domarringen mot sydväst.

Sydöstra hörnet av den mystiska stensättningen från ”insidan”.

Vy mot sydöst från tempelbackens södra fot.

Dock berättar  ”Äldre Västgötalagens kungalängd”

att konung Ragnvald Knaphövde som ska ha ridit eriksgatan 1125-26 att han ej kom längre än till trakten av Falköping och Skara (närmare bestämt till Karleby) innan han slogs ihjäl av västgötarna därför att han ej tagit gisslan så som Västgötalagen föreskriver.

Dessa fantastiska byggnadsdelar (fotograferade i nådens år 2017) härhörande från Skaraborgs slott ligger idag utanför Västergötlands museums entre i Skara. 

Kan väl ändå inte vara bra ur bevarandesynpunkt att de ligger där utsatta för väder och vind...?


Just dessa fint huggna sandstensdelar har varit krönet till en påkostad portal i renässans-stil. Här syns också de kungliga Vasakärvarna.


Vasakärvens starka symbolvärde bidrog till att den, tragiskt nog, under 1930/40 talet användes av fascistiska och nazistiska grupperingar så som symbol för dess organisationer.


Slottet byggdes av kung Joahn III och stod klart 1585. Det skapades ur den byggnad som före reformationen utgjorde en del av dominikaner-klostrets  Skara konvent.

I slottet fungerade den forna Sankt Olofs klosterkyrka som slottskyrka.  Den omfattade hela norra längan av slottet och hade i öster ett tresidigt avslutat kor. 


I övrigt användes sten från klostret i bygget av slottet som var en fyrlängad byggnad kring en borggård, en typisk Vasaborg.

1600  TAL

MEDELTID

Steffe 2017
Steffe 2017