RAÄ Fornsök   -   Karleby 4:2


Under en utflykt den 1 juli 2017 med Karleby radby som huvudmål, hann jag även med att ta en titt på Agnestads kyrkoruin invid Ållebergs norra fot.


Kyrkan har varit en rundkyrka, alltså själva kyrkorummet är cirkelformat med en direkt anslutande absid.  Kyrkan är orienterad i riktning sydväst - nordost och enda ingången är från sydost.


När man betraktar ruinen förundras man över med vilken exakt precision kalkstenshällarna är huggna. Det var inga dåliga hantverkare man hade att tillgå vid bygget av denna kyrka.


De idag synliga kyrkmurarna har tillkommit under 1100 talet men utgrävningar har visat att kristna begravningar har ägt rum innan de nuvarande murarna uppfördes.  Detta tyder på att det funnits en än tidigare kyrka på platsen, troligtvis en stavkyrka av trä.


Agnestads rundkyrka tros ha övergivits under andra halvan av 1500 talet för att sedan förfalla till den ruin vi kan se idag.

I Skandinavien fanns en gång drygt ett trettiotal rundkyrkor. Idag finns i Sverige åtta bevarade rundkyrkor och i Danmark finns sju. Samtliga Skandinaviska rundkyrkor är byggda under samma mycket kort period som majoriteten av övriga Europas rundkyrkor, nämligen under andra halvan av 1100 talet, det vill säga under c:a 50 år, som ovan beskrivits.


Hos några Skandinaviska bevarade rundkyrkor kan man klart se att man haft försvarsfunktionen med sig i byggandet.

Ett exempel på bevarade skandinaviska ”försvarskyrkor” är Østerlars kyrka på Bornholm. Kyrkan är hög och har tydligt försetts med skottgluggar under takfoten.

Rundkyrkor

Österlars kyrka på Bornholm.

Agnestads  kyrkoruin  anno  2017

Skörtorps kyrka på Falbygden.

Biskop Bengt tycks ha varit en mycket generös biskop.  Han grundade och bekostade med privata medel flera kyrkor, han byggde broar och anlade milslånga vägar bl.a över Hökensås och Tiveden.  Dessutom ska han till vardera Eriksberg och Järla kyrkor skänkt var sitt relikskrin.  Det säga att all denna omtanke som betalts med privata medel har givit Bengt sitt tillnamn.  Vissa menar dock att Bengts givmildhet var riktad mot kyrkan och att det kanske egentligen var så att det var folket som fick betala kalaset.


Bengt dog omkring år 1190 i hög ålder och begravdes i Skara domkyrka.

RUNDKYRKA   ”FÖRSVARSKYRKA”

RUNDKYRKA  UTAN  SYNBART  FÖRSVARSSYFTE

Agnestads  rundkyrka

Ett exempel på en bevarad skandinavisk rundkyrka som saknar tydliga tecken på att vara en ”försvarskyrka” är Skörstorps kyrka på Falbygden. Kyrkan är ganska låg och saknar skottgluggar.

En mycket tidig rundkyrka med kristen koppling, kanske den tidigaste vi känner i vår värld är byggd 335 e Kr.  Den Heliga gravens kyrka, är en kyrkobyggnad i Jerusalem som enligt traditionen är byggd på Golgata, platsen där Jesus tros ha korsfästs. Inuti kyrkan ligger den heliga graven där Jesus ska ha återuppstått från de döda.  Kyrka har varit ett självklart mål för pilgrimsfärder allt sedan den byggdes.


Byggmästare till kyrkan var Konstantin den Store (272-337), kejsare i Romarriket.  Kristendomen hade fått ett så starkt fäste i riket att till och med kejsarmodern, Helena, låter sig döpas.  Då man återfann Jesu grav i Jerusalem låter  Kejsare Konstantin, 335 e Kr, bygga ett minnesmärke på platsen, en rundkyrka, Heliga gravens kyrka.  Under samma århundrade kom kristendomen att blev statsreligion i romarriket.


Än tidigare hade förvisso både greker och romare byggt runda mausoléer till minne av viktiga män så kanske var det inte så konstigt ändå att kejsaren lät bygga just ett runt tempel på Jesu grav (dock med den stora skillnaden att det här ”mausoléet” innehöll en tom grav).

Ända sedan Konstantin den Store, kejsare i Romarriket, 335 byggde Heliga gravens kyrka över Jesu grav i Jerusalem och varefter Romarriket antog kristendomen som stadsreligion har kristna pilgrimer från angränsande områden tagit sig till helgedomen och på så sätt upplevt den arkitektoniska riktning som rundkyrkan representerade.


När det kommer till de övriga Europeiska samt de Skandinaviska rundkyrkorna som ju, nästan samtliga, byggdes under ett halvt sekel (c:a 1100 - 1150) så har säkert samma mönster legat bakom tillkomsten av dessa.  Anledningen till att byggandet satte fart just i början av 1100 talet kan sannolikt härledas till den händelse, 1095, som blev början på de kristna korstågen till det muslimska Jerusalem.


På 1000 talet försämrades den politiska stabiliteten i Mellanöstern. Det blev svårare för europeiska pilgrimer att nå fram oskadda till Jerusalem. Under 1070 talet kom Jerusalem att hamna under Seldjukernas (Turkisk muslimsk dynasti) kontroll. De verkar inte ha varit lika intresserade av att få kristna pilgrimer på besök och stängde därför Jerusalems portar.


Detta leder till kraftiga reaktioner i Europa. År 1095 kallar påven Urban II till stort kyrkomöte i Clermont där han uppmanar hela det kristna Europa till korståg och att med våld återerövra Jerusalem. Uppslutningen blir enorm, kanske större än vad påven hade tänkt sig. I huvudsak var det franska och tyska korsriddare som ingick i detta det första korståget.  Sommaren 1099 faller Jerusalem och blir åter en kristen stad.

Heliga Gravens Kyrka (bilden till vänster) som den ser ut i vår tid. Kyrkan har fått utstå mycket elände under århundradena. Jerusalem har ju tyvärr sedan vår tideräknings början varit ett hett byte mellan muslimer och kristna.


Kyrkan revs av kalifen Hakin (Fatimidiska kalifatet, shia) 1009 men återuppbyggdes av Korsriddarna 1099.  Kyrkan förstördes sedan i en eldsvåda 1808 och kom senare att skadas mycket svårt vid en jordbävning 1927.


Efter omfattande reparationer har den fått sin nuvarande gestalt. Jesus grav ska finnas under den vänstra kupolen (rundkyrka).

Även i Europa byggdes rundkyrkor. Det finns ett litet fåtal rundkyrkor i Europa som anses vara byggda så tidigt som under 300 - 700 talet.  Dock är majoriteten av Europas c:a 250 rundkyrkor byggda under 1100 talet, närmare bestämt under en så pass kort tid som under ett halvt sekel (c:a 1100 - 1150).

Temple Church i centrala London uppfördes under 1100 talet av Tempelherreorden.

Marienkirche i Würzburg, Tyskland. De äldsta delarna av kyrkan är från 1100 talet.

Efter att Jerusalem åter var i kristna händer blev korsriddarnas första uppgift att reparera och återuppbygga Heliga  gravens rundkyrka. Arbetet kom att pågå i c:a 50 år, 1149 är arbetet klart och den kristna världens främsta pilgrimsmål står åter hel.


Under återuppbyggandet av Heliga gravens kyrka hade Jerusalem åter blivit säkert för kristna.  Detta medförde att  det kristna pilgrimsresandet åter kom igång. Många europeiska pilgrimer lär ha besökt Heliga gravens kyrka under kyrkans återuppbyggande.  Med sig hem hade de starka influenser till sina hemtrakter.


Det är säkert ingen tillfällighet att samtidigt som återuppbyggandet av Heliga gravens kyrka pågick startade ett omfattande byggande av rundkyrkor i Ungern, Tyskland, Frankrike, England, Portugal, Danmark, Sverige och till och med på det avlägsna men rika och bördiga Falbygden.

”Korsfararna intar Jerusalem den 15 juli 1099".  Målning av Émile Signol, 1847

De tidiga Europeiska rundkyrkorna (300 - 700)  har sannolikt uppstått genom att inflytelserika återvändande pilgrimer, från Heliga Gravens kyrka, fört med sig traditionen att bygga runda kyrkor hem till sina respektive områden, företrädesvis de södra delarna i Europa. 


Men just det faktum att nästan samtliga Europas, Skandinavien såklart inkluderat, rundkyrkor är byggda under en så kort och precis period (c:a 1100 - 1150) borde ha en förklaring.   Många menar att rundkyrkobyggandet i Europa startade i samband med att Heliga Gravens kyrka renoverades av korsriddarna efter det ”första korståget” mellan 1099 och 1149.

DET  KRISTNA  ORIGINALET  ?

EUROPA...

Angående rundkyrkornas form finns ett par olika teorier om varför dessa kyrkor byggdes just med rund plan. En teori menar att kyrkorna byggdes runda för att bättre kunna fungera som försvarsbyggnader, bl.a av det faktum att den runda murkonstruktionen är särskilt stark.  Andra tillskriver den runda planlösningens tillkomst enbart genom påverkan från de rundkyrkor som redan fanns på kontinenten. 


Jag själv gissar att rundkyrkornas plan-form kan tillskrivas båda dessa teorier.  Korsriddarna, vare sig de var lokala riddare eller tillhörde någon av riddarordnarna, var alla militärer.   Det är inte särskilt svårt att se sambandet där återvändande riddare byggde sin egen kyrka som en rundkyrka men samtidigt som en försvarsbyggnad.

FÖRSVARSKYRKOR...?

SKANDINAVIEN...

KORSRIDDARNA...

RUNDKYRKA  UTAN  SYNBART  FÖRSVARSSYFTE

RUNDKYRKA   ”FÖRSVARSKYRKA”

BISKOP  BENGT den gode

Det finns källor som menar att biskop Bengt ska ha varit släkt med Erik den Helige.  Eriks far, Jedvard Bonde sägs vara den förste svensk som under sin resa till det heliga landet blev slagen till riddare.


Nu spånar jag, men håll med om att tanken att det till och med skulle kunna vara så att Bengt själv varit pilgrim och korsriddare inte känns helt orimlig om än mycket osäker??   Att han i sin ungdom deltog i återuppbyggandet av den Heliga gravens kyrka och fick med sig ett antal reliker hem till sitt stift. Kanske han vid sin hemkomst belönades med biskopsstolen...  Ja vem vet?


För övrigt kan här meddelas att många anser att den Erikska kungaätten anses härstamma från Jedvard Bonde.

BENGTS  SLÄKTSKAP...

KYRKAN

Detaljerade kunskaper om kyrkans tillblivelse och eventuella föregångare saknas.  Sankt Sigfrid, som missionerade i Sverige under 1000 talets första hälft, ska enligt äldre Västgötalagen vara den som först vigde kyrkplatsen i Agnestad....... ”ÞriÝi ær .i. agnistaÝhum.”.   Gissningsvis uppfördes då en enkel träkyrka troligen en stavkyrka.


Omkring i mitten av 1100 talet, återigen enligt äldre Västgötalagen, lät biskop Bengt den Gode bygga och smycka kyrkan i Agnestad...... ”han læt göræ. kyrkiunæ .i. agnistaÝhum.”.


Han valde då att uppföra en rundkyrka i sten som blev landets minsta i sitt slag, samt med ett runt kor (eller ska man se koret som en Absid?).


Agnestads kyrka var under sin existens en sockenkyrka som betjänade flera närliggande byar.  Kyrkan var troligtvis  aktiv minst fram till Gustav Vasas reduktion 1527.  Detta ger att kyrkan under sina, låt oss säga, 400 - 450 års, aktiva period givit plats åt upp till ett par tusen personer innanför kyrkogårdsmurarna.  Kyrkan betecknades som ödekyrka 1541.

Här har jag just parkerat utmed väg 47 och går grusvägen fram emot Storegården, alldeles invid foten av Ålleberg, när jag får syn på ett kors vid horisonten.  Här ligger Agnestads kyrkoruin, jag ökar takten till snudd löpning i min upphetsning.  Man undrar hur dessa omgivningar såg ut under kyrkans aktiva tid, fanns någon bebyggelse i närheten av kyrkan eller såg det ut som det gör idag, i nådens år 2017, bara åkrar.....?

Vid enda ingången, från sydost.

Jag går in...


Tänk att här har bönder och annat enkelt folk som blivit kristnade och levde på Falbygden under 1100 talet fått övervara långa predikningar på ett språk som de ej förstod (Latin),  just på denna plats.  Jag hade betalat mycket för att fått vara med i en mässa, som ju var katolsk vid den tiden  (och att sedan få återvända till min bekväma nutid såklart).

Snart framme, jag går mot nordväst.

Abciden med altaret....eller ska man kalla det för ett kor....?

Altaret mot nordost.

År 1901 undersöktes ruinen av arkeolog H.Frölén och murarna frilades, vidare rapporterades att man funnit två gravar under kyrkomurens norra sida.   Gravarnas läge (delvis under rundkyrkans mur) tyder på att de härstammar från den tidigare träkyrkans epok, alltså Sankt Sigfrids träkyrka som torde anlagts någon gång i början av 1000 talet.

År 1925 fick ruinen sedan sitt nuvarande utseende genom konservering.  Jag har sökt efter rapport och dokumentation från tillfället, tyvärr helt utan framgång.   Nedan två fotografier från konserveringen 1925.

Jag gissar på att bilden är tagen under utgrävningen 1901 då två gravar ska ha hittats (delvis) under norra delen av kyrkans mur.  Bilden finns på www.digitaltmuseum.org.

Även denna bild tror jag är tagen vid utgrävningarna 1901, troligen då arbetet avslutats och schakt och friläggningar har återställts.   Bilden finns på www.digitaltmuseum.org.   I horisonten syns (tror jag) ”Firse sten” som är en gånggrift alldeles i Falköpings utkanter som undersöktes 2008. ”Firse sten” var under 1600 talet en avrättningsplats, ”galgbacken vid Firse sten”.

1901

1925

Bilden finns på www.digitaltmuseum.org.     Billingen syns i denna vinkel fint vid horisonten.

Bilden finns på www.digitaltmuseum.org.

Denna bild vet jag är tagen vid utgrävningarna 1901.   Bilden finns på www.kmb.raa.se.

På södra långväggen i Skara domkyrka är denna liljesten inmurad.  Stenen är unik genom sin text ”Benedictus electus” , d.v.s ”Bengt är vald till biskop”.  Då jag stod framför stenen, i nådens år 2015, insåg jag att jag kanske stod vid biskop Bengt den Godes gravhäll, hisnande!  Man undrar om det är så att stenen i väggen markerar graven under den stora omärkta hällen som finns i golvet nedanför?

Fantastiskt 1100 tals kalkstenshantverk!   Det finns avancerade studier utförda 2012 av Lars Bägerfeldt som visar på att kyrkans plan kan ha byggts enligt matematiska formler som haft det gyllene snittet som ledstjärna.  

Studera gärna vidare HÄR.

C:a 2km längs väg 47 österut från Falköping finner man på höger hand Agnestads kyrkoruin.  Sväng av höger ety där finns strax parkeringsplats, härifrån syns ruinen.  Informationsskylt finnes.

FIRSE STEN

BILLINGEN

BILLINGEN

Så här såg ruinen ut före utgrävningarna startade 1901.   Bilden finns på http://kmb.raa.se.

BILLINGEN

Ruinen före utgrävningarna startade 1901.   Bilden finns på www.kmb.raa.se.

Grundgenomskärning av kyrka och ringmur, H.Frölén 1901. Bilden finns på www.commons.wikimedia.com.