RAÄ Fornsök   -   Karleby 4:2


Under en utflykt den 1 juli 2017 med Karleby radby som huvudmål, hann jag även med att ta en titt på Agnestads kyrkoruin invid Ållebergs norra fot.


Kyrkan har varit en rundkyrka, alltså själva kyrkorummet är cirkelformat med en direkt anslutande absid.  Kyrkan är orienterad i riktning sydväst - nordost och enda ingången är från sydost.


När man betraktar ruinen förundras man över med vilken exakt precision kalkstenshällarna är huggna. Det var inga dåliga hantverkare man hade att tillgå vid bygget av denna kyrka.


De idag synliga kyrkmurarna har tillkommit under 1100 talet men utgrävningar har visat att kristna begravningar har ägt rum innan de nuvarande murarna uppfördes.  Detta tyder på att det funnits en än tidigare kyrka på platsen, troligtvis en stavkyrka av trä.


Agnestads rundkyrka tros ha övergivits under andra halvan av 1500 talet för att sedan förfalla till den ruin vi kan se idag.

Agnestads  kyrkoruin  anno  2017

Biskop Bengt tycks ha varit en mycket generös biskop.  Han grundade och bekostade med privata medel flera kyrkor, han byggde broar och anlade mils-långa vägar bl.a över Hökensås och Tiveden.  Dessutom ska han till vardera Eriksberg och Järla kyrkor skänkt var sitt relikskrin.  Det säga att all denna omtanke som betalts med privata medel har givit Bengt sitt tillnamn.  Vissa menar dock att Bengts givmildhet var riktad mot kyrkan och att det kanske egentligen var så att det var folket som fick betala kalaset.


Bengt dog omkring år 1190 i hög ålder och begravdes i Skara domkyrka.

Agnestads  rundkyrka

BISKOP  BENGT den gode

Det finns källor som menar att biskop Bengt ska ha varit släkt med Erik den Helige.  Eriks far, Jedvard Bonde sägs vara den förste svensk som under sin resa till det heliga landet blev slagen till riddare.


Nu spånar jag, men håll med om att tanken att det till och med skulle kunna vara så att Bengt själv varit pilgrim och korsriddare inte känns helt orimlig om än mycket osäker??   Att han i sin ungdom deltog i återuppbyggandet av den Heliga gravens kyrka och fick med sig ett antal reliker hem till sitt stift. Kanske han vid sin hemkomst belönades med biskopsstolen...  Ja vem vet?


För övrigt kan här meddelas att många anser att den Erikska kungaätten anses härstamma från Jedvard Bonde.

BENGTS  SLÄKTSKAP...

KYRKAN

Detaljerade kunskaper om kyrkans tillblivelse och eventuella föregångare saknas.  Sankt Sigfrid, som missionerade i Sverige under 1000 talets första hälft, ska enligt äldre Västgötalagen vara den som först vigde kyrkplatsen i Agnestad....... ”ÞriÝi ær .i. agnistaÝhum.”.   Gissningsvis uppfördes då en enkel träkyrka troligen en stavkyrka.


Omkring i mitten av 1100 talet, återigen enligt äldre Västgötalagen, lät biskop Bengt den Gode bygga och smycka kyrkan i Agnestad...... ”han læt göræ. kyrkiunæ .i. agnistaÝhum.”.


Han valde då att uppföra en rundkyrka i sten som blev landets minsta i sitt slag, samt med ett runt kor (eller ska man se koret som en Absid?).


Agnestads kyrka var under sin existens en sockenkyrka som betjänade flera närliggande byar.  Kyrkan var troligtvis  aktiv fram till Gustav Vasas reduktion 1527.  Detta ger att kyrkoplatsen under sina, låt oss säga, 400 - 450 års, aktiva period givit plats åt upp till ett par tusen begravda personer innanför kyrkogårdsmurarna.  Kyrkan betecknades så som ödekyrka 1541.

Här har jag just parkerat utmed väg 47 och går grusvägen fram emot Storegården, alldeles invid foten av Ålleberg, när jag får syn på ett kors vid horisonten. 


Här ligger Agnestads kyrkoruin, jag ökar takten till närmast löpning i min upphetsning.  Man undrar hur dessa omgivningar såg ut under kyrkans aktiva tid, fanns någon bebyggelse i närheten av kyrkan eller såg det ut som det gör idag,  i nådens år 2017,  bara åkrar.....?

Vid enda ingången, från sydost.

Jag går in...


Tänk att här har bönder och annat enkelt folk som blivit kristnade och levde på Falbygden under 1100 talet fått övervara långa predikningar på ett språk som de ej förstod (Latin),  just på denna plats.  Jag hade betalat mycket för att fått vara med i en mässa, som ju var katolsk vid den tiden  (och att sedan få återvända till min bekväma nutid såklart).

Snart framme, jag går mot nordväst.

Absiden med altaret....eller ska man kalla det för ett kor....?

Altaret mot nordost.

År 1901 undersöktes ruinen av arkeolog H.Frölén och murarna frilades, vidare rapporterades att man funnit två gravar under kyrkomurens norra sida.   Gravarnas läge (delvis under rundkyrkans mur) tyder på att de härstammar från den tidigare träkyrkans epok, alltså Sankt Sigfrids träkyrka som torde anlagts någon gång i början av 1000 talet.

År 1925 fick ruinen sedan sitt nuvarande utseende genom konservering.  Jag har sökt efter rapport och dokumentation från tillfället, tyvärr helt utan framgång.   Nedan två fotografier från konserveringen 1925.

Jag gissar på att bilden är tagen under utgrävningen 1901 då två gravar ska ha hittats (delvis) under norra delen av kyrkans mur.  Bilden finns på www.digitaltmuseum.org.

Även denna bild tror jag är tagen vid utgrävningarna 1901, troligen då arbetet avslutats och schakt och friläggningar har återställts.   Bilden finns på www.digitaltmuseum.org.   I horisonten syns (tror jag) ”Firse sten” som är en gånggrift alldeles i Falköpings utkanter som undersöktes 2008. ”Firse sten” var under 1600 talet en avrättningsplats, ”galgbacken vid Firse sten”.

1901

1925

Bilden finns på www.digitaltmuseum.org.     Billingen syns i denna vinkel fint vid horisonten.

Bilden finns på www.digitaltmuseum.org.

Denna bild vet jag är tagen vid utgrävningarna 1901.   Bilden finns på www.kmb.raa.se.

På södra långväggen i Skara domkyrka är denna liljesten inmurad.  Stenen är unik genom sin text ”Benedictus electus” , d.v.s ”Bengt är vald till biskop”.  Då jag stod framför stenen, i nådens år 2015, insåg jag att jag kanske stod vid biskop Bengt den Godes gravhäll, hisnande!  Man undrar om det är så att stenen i väggen markerar graven under den stora omärkta hällen som finns i golvet nedanför?

Fantastiskt 1100 tals kalkstenshantverk!   Det finns avancerade studier utförda 2012 av Lars Bägerfeldt som visar på att kyrkans plan kan ha byggts enligt matematiska formler som haft det gyllene snittet som ledstjärna.  


Studera gärna vidare HÄR.

C:a 2km längs väg 47 österut från Falköping finner man på höger hand Agnestads kyrkoruin.  Sväng av höger ety där finns strax parkeringsplats, härifrån syns ruinen.  Informationsskylt finnes.

FIRSE STEN

BILLINGEN

BILLINGEN

Så här såg ruinen ut före utgrävningarna startade 1901.   Bilden finns på http://kmb.raa.se.

BILLINGEN

Ruinen före utgrävningarna startade 1901.   Bilden finns på www.kmb.raa.se.

Grundgenomskärning av kyrka och ringmur, H.Frölén 1901. Bilden finns på www.commons.wikimedia.com.